Hoppa till huvudinnehåll

Varför finns det mera jobb i Sverige än i Finland?

Volvo är en svensk bilkoncern
Volvo är en svensk bilkoncern Bild: Adam Ihse / EPA geely

Ekonomin i Sverige växer så det knakar och sysselsättningen är skyhög. I Finland är det i stället regeringen som tänker så det knakar på hur man ska få upp sysselsättningen till svenska nivåer också här. Varför finns det så mycket mera jobb i Sverige?

Den svenska ekonomin går som tåget, kunde vi läsa förra veckan då den svenska regeringen presenterade sin budget. I Sverige väntas ekonomin i år växa med 2,6 procent medan förväntningen för Finlands del är ungefär en procent.

Sysselsättningen i Sverige är rekordhög. Bland 20-64-åringar handlar det om den högsta sysselsättningen som någonsin uppmätts i EU. Arbetslösheten är 6,6 procent, ungefär två procentenheter lägre än i Finland. Dessutom väntas de offentliga finanserna visa överskott också 2018.

Men varför ser det ut så här? Vi går igenom sju påståenden om varför Sverige klarar sig bättre tillsammans med två experter. En del av påståendena har presenterats i den allmänna diskussionen, andra i läsarkommentarer på Svenska Yles artikel om den svenska ekonomin.

1. Sveriges befolkning har vuxit

En stor orsak är befolkningsökningen, säger Håkan Gustavsson som är prognoschef på Arbetsförmedlingen i Sverige.

Det är bland annat flyktingkrisen år 2015 som ligger bakom tillskottet som främst består av utrikesfödda. En större befolkning har också ökat behovet av arbetskraft; bland annat vården, skolan och omsorgen måste anställa mer.

Samtidigt har det gått bra för Sveriges ekonomi, säger Håkan Gustavsson.

- Att Sverige växer både i ekonomi, på arbetsmarknad och i befolkning hänger liksom ihop.

Det finns ingen enkel förklaring till varför det går bra för ett land och sämre för ett annat― Heidi Schauman, Aktias chefsekonom

Aktias chefsekonom Heidi Schauman lyfter fram den ekonomiska politiken i Sverige, en politik som har fått folk att vilja jobba.

- Det lönar sig att jobba i Sverige på ett annat sätt än i Finland. Här har vi de olika flitfällorna man pratar om. Så har Sverige haft en god konjunktur, något som har skapat många nya företag. Konjunkturen håller nu först på att bli bättre i Finland.

Schauman påpekar också att det inte längre går så dåligt för Finland, det är bara det att Sverige har lyckats skapa hundratusentals nya jobb de senaste åren.

Heidi Schauman, Aktias chefsekonom.
Heidi Schauman Heidi Schauman, Aktias chefsekonom. aktia chefsekonom

Det finns ingen enkel förklaring till varför det går bra för ett land och sämre för ett annat, säger Schauman.

2. Är det eurons fel?

Sitter Finland fast i eurons tvångströja. Är det därför den svenska ekonomin mår bättre och det finns mera jobb där?

- Konsensus i Sverige är nog att vi har en fördel av att stå utanför euron. Det bidrar positivt, men inte i någon betydande omfattning, säger Håkan Gustavsson prognoschef på arbetsfömedlingen.

Kronan har försvagats, så gentemot Finlands skogs- och metallindustri har Sverige haft valutakursfördelar. Dessutom har den svenska riksbanken dragit ner räntorna ännu mer än Europeiska centralbanken och har medvetet försvagat kronan ytterligare.

- Det har man gjort för att importera lite inflation, och samtidigt vinner exportindustrin mark. Det har skapat jobb.

Också Schauman säger att den egna valutan och den flexibilitet som den ger är en orsak till att Sverige har lyckats skapa så många nya jobb. Men det är inte alls den enda.

- Sverige har redan länge gjort allt som det står i textboken att man bör göra för att öka på sysselsättningen.

I Finland är det lätt att kasta sig uppgiven och skylla på valutan― Heidi Schauman, Aktias chefsekonom

Det är alltså politiken som helhet som har varit lyckad, och den egna valutan har varit en del av den. Den svenska lönesättnings- och förhandlingsmodellen som beaktar landets konkurrenskraft skulle fungera även om Sverige hade euro och inte krona, säger Schauman.

I Finland är det lätt att kasta sig uppgiven och skylla på valutan, säger hon.

- Man tycker att "vi kan ju inte göra någonting", men en egen valuta är inte någon medicin som löser alla ekonomiska problem.

3. Sveriges flexibla arbetsmarknad bakom succén?

Om det delvis är kronan är det också delvis arbetsmarknaden uppbyggnad som har skapat jobb i Sverige, säger Heidi Schauman på Aktia.

Sverige inte är känt för att ha världens mest flexibla arbetsmarknad, men man har lokalt beslutsfattande och man har inte allmänt bindande avtal. Och så finns exportsektorns så kallade lönemärke som de andra sektorerna följer.

- Det har lett till att lönerna i Sverige har stigit hand i hand med hur arbetets produktivitet har ökat.

Små skillnader mellan låglönejobb och mer kvalificerade högbetalda jobb i Sverige― Håkan Gustavsson, prognoschef på Sveriges arbetsförmedling

Håkan Gustavsson blir förvånad av påståendet att Sveriges arbetsmarknad skulle vara flexibel.

- Vi har en väldigt reglerad arbetsmarknad med små skillnader mellan låglönejobb och mer kvalificerade högbetalda jobb. Och vi har också höga ingångslöner.

I Sverige går diskussionen också i samma banor som i Finland, säger han. Arbetsrätten behöver luckras upp för att man ska få in fler på arbetsmarknaden.

4. Har de svenska företagen satsat på stabilare och säkrare jobb för arbetstagarna?


Är det därför svenskarna vågar konsumera och ta lån i högre grad än finländarna, så att det skapas jobb?

Är det ens så att arbetsplatserna är stabilare i Sverige än i Finland? kontrar Schauman.

Varken Sverige eller Finland är kända som länder där det är lätt att säga upp folk. Här är skillnaden stor till till exempel Danmark, som är flexiblare på den punkten.

Schauman ställer också frågan om det är ett stabilt jobb eller ljusare utsikter som ökar konsumtionen.

- Risken att bli uppsagd behöver inte vara så illa, om man är väldigt säker på att man kommer att hitta ett annat, kanske till och med bättre jobb.

Gustavsson lyfter fram att svenskarna faktiskt har sett ganska pessimistiskt på ekonomin, både sin egen och landets, fram till alldeles nyligen.

- Ni har ju faktiskt haft ett betydligt starkare konsumentförtroende än vad vi har haft.

5. Är det exporten?

Har Sverige bättre exportföretag, och en mer gynnsam miljö för exportföretagen att verka i?

Ja, det är en delorsak till att sysselsättningsläget i Sverige är bättre. Sverige har en mer mångsidig exportindustri än vad Finland har, säger Håkan Gustavsson. På industrisidan har både Sverige och Finland haft telekomindustri och skog. Sverige har ändå haft också andra branscher också med mera efterfrågan, till exempel personbilar.

- Framförallt vad gäller tjänster är den svenska exporten mera mångsidig.

Schauman påpekar att den svenska ekonomiska uppgången inte har fötts i den traditionella exporten.

- Den kommer från inhemsk konsumtion och investeringar. Och väldigt mycket serviceexport, inte den traditionella som gynnas av en svag valuta.

6. Är det skillnaden i bolånekulturen som är roten till det svenska jobbundret?


Konsumtionen, ja. Är det så att svenskarna inte betalar tillbaka sina bolån, har mera pengar att konsumera, och skapar jobb på så sätt?

Det här är också en del av förklaringen till de svenska framgångarna, enligt Heidi Schauman.

- Det är klart att det finns en del som har valt att inte amortera och i stället har bränt upp pengarna.

Det här har gett en temporär draghjälp och skapat jobb i Sverige, men det är ingen evighetsmaskin. Att öka på hushållens skuldsättning är inte hållbart på lång sikt, och är ingen medicin för Finland, varnar Schauman.

- Det där är nog det vi inte ska kopiera av Sverige.

Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen i Sverige håller med om att den svenska bolånekulturen i förlängningen har skapat jobb. Den privata konsumtionen har kunnat växa eftersom hushållen inte amorterar. Han påpekar ändå att kulturen nu håller på att förändras. Kraven på bolånekunderna har skärpts både från bankernas sida och i lagen.

7. Eller, är det så att det hela är en statistisk lögn?


De svenska sysselsättningssiffrorna ser bra ut, men läget där bakom är dystrare. Oppositionspartiet Moderaterna har till exempel påpekat att arbetsmarknaden är mycket segregerad.

Håkan Gustavsson vill inte tala om lögner. Siffrorna är helt korrekta, säger han, men det är bra att skrapa lite på ytan. Arbetsmarknaden i Sverige är mycket tudelad.

– Arbetslösheten bland personer födda i Sverige är mycket, mycket låg. Men den är betydligt högre bland personer som är födda utanför landet.

Deltidsjobben förvränger också statistiken en del, påpekar chefsekonom Heidi Schauman på Aktia. Svenskarna jobbar mera deltid än vad vi gör. Det kan ge småbarnsfamiljer flexibilitet, och kan också förlänga arbetskarriären i slutändan för dem som väljer att trappa ner lite.

Schauman lägger ändå till ett men: Deltidsarbete kan betyda att folk jobbar mindre än vad de egentligen skulle önska.

- Jag skulle själv säga att en så stor deltidssysselsättning som vi ser i Sverige bland kvinnor är problematiskt, och något som får de svenska sysselsättningssiffrorna att se bättre ut.

Finland skulle behöva förhålla sig annorlunda till äldre arbetstagare. Det handlar om attityd, både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas sida.― Heidi Schauman, Aktias chefsekonom

Ett stort problem i den finska sysselsättningen jämfört med Sverige är sysselsättningsgraden bland äldre män, som är 20 procentenheter högre i Sverige än i Finland. En katastrofal skillnad, säger Schauman, och ett av de stora problemen för Finlands del.

- Finland skulle behöva förhålla sig annorlunda till äldre arbetstagare. Det handlar om attityd, både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas sida.

Läs mera:

Fackbossar: Finlands konkurrenskraft bättre än vi tror, kommer att öka

Även om den sittande regeingen knappast når målet att öka sysselsättningen till 72 procent, pekar mycket på att vi är på väg åt rätt håll. Sysselsättningen stiger - och Finland har blivit intressantare för investeringar. Utvecklingen tyder på att konkurrenskraften blir allt bättre, anser fackbossar.