Hoppa till huvudinnehåll

Turkiska folkomröstningen till människorättsdomstolen - sista försöket att påverka resultatet

Oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu talar i en mikrofon och vinkar åt sina anhängare.
CHP:s ordförande Kemal Kılıçdaroğlu var Nej-kampanjens främsta språkrör. Han har lovat att partiet använder varje laglig väg för att försöka ogiltigförklara omröstningen då partiet och många turkar anser att den gick felaktigt till. Oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu talar i en mikrofon och vinkar åt sina anhängare. Bild: EPA/TUMAY BERKIN Turkiet,Kemal Kılıçdaroğlu

Turkiska oppositionspartiet CHP tar sina klagomål om folkomröstningen om landets nya grundlag till Europeiska människorättsdomstolen.

Domstolen är oppositionens sista juridiska möjlighet att försöka påverka resultatet.

Turkiets största oppositionsparti CHP, eller Republikanska folkpartiet, tänker ifrågasätta resultatet i folkomröstningen om landets nya grundlag till Europeiska människorättsdomstolen.

CHP: 1,5 miljoner röster tvivelaktiga

CHP ifrågasätter valmyndigheternas beslut att godkänna valsedlar som annars inte skulle ha varit giltiga.

I tidigare val har valsedlarna stämplats och sedan förseglats i kuvert som också stämplas av väljaren.

Valmyndigheterna fattade ändå precis före folkomröstningen började beslut om att godkänna valsedlar som saknade kuvert.

Enligt oppositionen innebär det här att över 1,5 miljoner röster som inte borde ha varit giltiga godkändes.

Sista utvägen för ifrågasättande av valresultatet

Valmyndigheterna vägrade att ta ärendet till behandling efter omröstningen.

Turkiets högsta administrativa domstol vägrade också att ta ärendet till behandling och hänvisade till att domstolen inte har rätt att besluta om liknande ärenden.

- Vi har nu fattat beslutet att ta ärendet till Europeiska människorättsdomstolen, säger CHP:s talesperson Selin Sayek Boke.

Domstolen ses som den turkiska oppositionens sista juridiska möjlighet att ifrågasätta det jämna valresultatet.

Oklart om regeringen beaktar domstolens åsikt

Det är ändå oklart om den turkiska regeringen och de turkiska myndigheterna kommer att godkänna ett domslut som ifrågasätter resultatet.

Också om ett domslut inte skulle förändra på läget i Turkiet skulle det troligen kasta en skugga över resultatet och de befogenheter den nya grundlagen ger presidenten.

Den nya grundlagen fick enligt de turkiska valmyndigheterna 51,41 procents stöd i folkomröstningen.

Valfusk misstänks

Folkomröstning i Turkiet.
Enligt tidigare valregler ska en giltig röst vara stämplad och ligga i ett förseglat kuvert som också har stämplats. Turkiska valmyndigheterna bestämda precis före omröstningen att valsedlar utan kuvert kunde godkännas. Folkomröstning i Turkiet. Bild: AFP / Lehtikuva Turkiet,folkomröstning,Recep Tayyip Erdogan

De internationella valobservatörerna riktade skarp kritik mot omröstningen.

Enligt observatörerna genomfördes omröstningen under förhållanden, det rådande undantagstillståndet, som inte gynnade fria och rättvisa val.

Alla parter kunde inte på ett rättvist sätt föra ut sina budskap före omröstningen

Myndigheterna ansågs också ha stört nej-sidans kampanj, samtidigt som medierna inte gav kampanjerna samma förutsättningar att få sitt budskap hört.

Mätningar visar att ja-kampanjen fick över 450 timmar synlighet i turkisk tv medan nejsidan bara fick 45 timmar under veckorna före omröstningen.

Oppositionen hävdar också att det förekom omfattande valfusk, där de röster som godkändes med valmyndigheternas beslut kan ha spelat en stor roll.

Redan några timmar efter att vallokalerna hade stängts kom flera videoklipp ut som visar vad som tros vara valfunktionärer som stämplar högar med valsedlar och lägger dem i valurnor.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes