Hoppa till huvudinnehåll

Hon fick antidepressiva i sju år - men ingen terapi

En modellfigur står på ett fönsterbräde med regn på fönstret i bakgrunden.
En modellfigur står på ett fönsterbräde med regn på fönstret i bakgrunden. Bild: CC0 depression,sexuella övergrepp mot barn,barn (familjemedlemmar),Psykisk störning,psykiskt illamående,ledsen

En halv miljon finländare lider av depression och av dem får bara var fjärde högklassig vård uppger man på THL.

Maria var 20 år när hon sökte hjälp för sin depression för första gången. På den tiden var hon studerande och fick hjälp på Studenternas hälsovårdsstiftelse, SHVS.

- Jag fick medicin och gick två år hos en psykolog. Dessutom träffade jag regelbundet en psykiater som höll koll på min medicinering, berättar Maria.

Min depression är kronisk

Sedan 2008 har Maria gått på antidepressiva. Bara under sina två graviditeter har hon varit utan dem.

Hon har också gått i psykoterapi som hon dels betalat själv, dels fått stöd från Fpa för.

- Det har konstaterats att min depression kan ha blivit kronisk och något jag kan komma att lida av hela livet. Sedan jag blev sjuk har det gått upp och ner.

Maria har haft så mycket hjälp av samtalsterapin att hon gärna skulle fortsätta med den.

Hon får snart sin examen och då är inte längre SHVS något alternativ.

Därför sökte hon sig till den kommunala vården, med målet att få både medicinering och samtalsterapi.

Läkaren sade att det inte är någon vits att ens ansöka om terapi.

Många deprimerade får inte fulgod vård.
"Maria" får medicin men inte terapi Många deprimerade får inte fulgod vård. Bild: Henrietta Hassinen / Yle depression

- I det skedet var min dos antidepressiva låg och jag var beredd att testa en högre dos. Läkaren sade att det inte är någon vits att skriva ut remiss innan dosen har höjts till max. Remissen skulle mycket sannolikt skickas tillbaka, om dosen inte är "i skick".

FPA beviljar inte Maria rehabiliterande psykoterapi eftersom det är under fem år sedan hennes senaste terapi tog slut.

Fler psykskötare behövs

Centralförbundet för mental hälsa bedömer att det är mycket svårt att få terapi och samtalshjälp i den offentliga vården.

- Jag har hört liknande historier. På basis av de här berättelserna är problemet att det inte finns tillräckligt många psykskötare på hälsostationerna, säger socialrådgivare Pirjo Jantunen på Centralförbundet för mental hälsa.

Medicine doktor, överläkare Jukka Kärkkäinen på THL håller med.

- Kommunerna och sjukvårdsdistrikten kan ha öronmärkta resurser för att ordna psykoterapi, men i praktiken varierar praxis mycket.

- Psykskötare borde finnas på alla Finlands hälsostationer. Nu finns de på kanske hälften av alla hälsostationer.

Det finns ungefär en halv miljon finländare som lider av depression och en minoritet får fullgod vård.

- Över hälften av de som är deprimerade som kunde ordineras psykoterapi blir utan. Fullgod vård får bara var fjärde. Läget är ganska dystert.

- Om man vet att det inte finns möjlighet till psykoterapi leder det till att medicineringen får för stor roll i vården. Det finns inte ens en kö att ställa mänskor i. Ojämlikheten i vården är stor, jämfört med läget för de fysiska sjukdomarna, säger Jukka Kärkkäinen.

Maria heter egentligen något annat.

Texten utgår från en artikel skriven av Satu Krautsuk/Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes