Hoppa till huvudinnehåll

Palliativ vård är inte väntan på död

animerad bild av människa
animerad bild av människa Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions #prataomcancer

De flesta som får cancer blir friska. I en del fall går sjukdomen inte att bota, men det finns behandlingar som kan lindra och bromsa cancern. Inom onkologin används begreppet palliativ också för en del behandlingsformer som ges till kroniskt sjuka.

Den palliativa vårdens huvudsakliga syfte är att lindra symtom på smärta och oro och se till att den cancersjuke kan ha en så god livskvalitet som möjligt, så länge som möjligt, trots sjukdomen.

Cancerläkaren Tom Wiklund blev intresserad av onkologi just för att det nästan alltid finns något man kan göra för den drabbade. Det är sällan han ger beskedet att det inte finns någonting alls att ta till.

Tom Wiklund
Palliativ behandling är ett bra alternativ för kroniskt sjuka, menar cancerläkaren Tom Wiklund. Tom Wiklund Bild: Yle/Sus Productions #prataomcancer

- När man inte har en realistisk möjlighet att uppnå tillfrisknande så borde man inleda symptomlindrande behandling, säger Tom Wiklund. Man har kunnat påvisa att patienter som i ett tidigt skede börjar få palliativ behandling av experter inom det palliativa, lever längre än patienter som inte har fått det. Det kan kännas svårt att acceptera att man blir rekommenderad också palliativ behandling, men det kan vara värt att överväga.

Hemma eller på avdelning

Då cancern är långt framskriden kan palliativ vård ske antingen på sjukhus, vårdhem eller hemma. Smärtlindring kan ges i tablettform, injektionsform eller som plåster.

Om smärtlindringen varit upptrappad under den kurativa behandlingstiden är den ofta fortsatt hög under det palliativa skedet för att patienten ska vara smärtfri. Utgående från patientens önskemål gör man upp en vårdplan, som kan innehålla allt från medicinsk info till när man önskar bli väckt på morgonen.

Den palliativa vården ser till helheten hos den sjuka. Man försöker ta hänsyn till fysiska, mentala och sociala aspekter för att det ska kännas på bästa sätt för patienten och de närstående.

Alla kommuner har inte egna palliativa skötare, en del backas upp av cancerföreningar som samlat in medel för palliativ vård. Målet är att skötarna ska finnas tillgängliga dygnet runt, antingen på vårdinstitutionernas avdelningar eller per telefon för de som vårdas hemma av närstående.

Bernice Suikkanen
Palliativa vårdaren Bernice Suikkanen ger både fysisk och mental smärtlindring. Bernice Suikkanen Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg/Sus Productions #prataomcancer

- Vi gör hembesök enligt behov och överenskommelse, berättar palliativa vårdaren Bernice Suikkanen. Ofta är det en gång per vecka och ibland en gång per dag, beroende på hur patienten mår. Vi försöker vara steget före och se till att det finns ”vid-behov-mediciner” hemma och att smärtpumpen är rätt programmerad om en sådan är i användning. Telefonen är påslagen dygnet runt.

Bernice Suikkanen har jobbat över tjugo år med palliativ vård och har aldrig upplevt tillgängligheten skulle missbrukas.

- De gånger någon har ringt mitt i natten har det varit befogat, säger Bernice Suikkanen. Ofta ger det en känsla av trygghet att ha ett namn och ett nummer.

Finnas till som medmänniska

Utöver den medicinska hjälpen som palliativa vårdare bistår med är det viktigt att finnas till också på det mentala planet. Enligt Bernice Suikkanen går det främst ut på att visa att man är medmänniska.

- Det handlar om att lyssna på patienten och på den anhöriga, säger hon. Vår uppgift blir sedan att förmedla viljan vidare vid behov, så det finns möjlighet att få den hjälp som behövs.

Ibland räcker det med att sätta sig ner och kanske hålla handen en stund, att visa att ”jag är här, du är inte ensam”.

Bernice Suikkanen upplever att jobbet som palliativ skötare ger mer än det tar. Man kan finnas till för sjuka och närstående i rätt ögonblick och med små medel stöda och trösta.

Lever tills man dör

De gånger döden närmar sig ger kroppen ofta stegvis upp. Hur stegen ser ut beror på vilken typ av cancer den drabbade har och hur länge den har funnits i kroppen. Med hjälp av palliativ vård kan en patient stanna hemma ända till slutet.

- Det är här den här livskvaliteten känns, säger Bernice Suikkanen. Man väntar inte på döden utan man är med familjen, med barn och barnbarn. Man lever ända tills man dör, man umgås tills man ska skiljas.

Då döden inträffat är det inget som brådskar. De anhöriga ska få ta avsked och den palliativa vårdaren finns där som stöd. De som varit med om det sista kan trösta varandra, eftersom alla vet hur det var. Palliativa vårdare gör också efterlevnadssamtal vid ett senare tillfälle.

- Det kan vara bra att prata genom allt med lite distans, berättar Bernice Suikkanen. Familjen har också möjlighet att påpeka om vi kunde gjort något bättre för patienten eller de närstående. Den positiva feedback vi får handlar ofta om att vi skapat en trygghet i en jobbig tid i sjukdomens tecken.

Döden upplevs sällan som en lika viktig händelse i våra liv som födseln. Om samhället stöder och gör livet bra för de som växer upp, kan den palliativa vården ge livskvalitet då livet närmar sig slutet.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa