Hoppa till huvudinnehåll

Ingemo Lindroos: Uppslitande svensk debatt efter terrordådet

Redaktören Ingemo Lindroos
Redaktören Ingemo Lindroos Bild: Johanna Kannasmaa ingemo lindroos

Nu tar Sverige i med hårdare tag mot dem som uppehåller sig illegalt i landet. Samtidigt har en häftig debatt blossat upp efter terrordådet, om myndigheternas brister och regeringarnas missar, skriver Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

Idag kom det uppgifter om att terrordådet på Drottninggatan har skördat sitt femte offer. Samtidigt debatterar den svenska riksdagen vad som har gjorts och borde göras för att minska risken för liknande dåd i framtiden.

Sverigedemokraterna är föga förvånande beredda att gå längst i sina förslag: frånta medborgarskap för personer som har anslutit sig till IS, förbjuda propaganda mot terrorism, och häkta återvändande IS-krigare "automatiskt".

Regeringen har skyndat på flera egna förslag. På torsdagen presenterades en rad lagförslag för att komma åt papperslösa, eller som regeringen uttrycker det "illegal arbetskraft". Det är en kursändring att begreppet illegal på det här sättet används om de papperslösa.

Man ska intensifiera de inre utlänningskontrollerna, vilket till exempel betyder att polisen ska ha möjlighet att ta fingeravtryck i samband med kontrollerna. Dessutom ska man göra kontroller på arbetsplatser, som man misstänker att anställer papperslösa, och döma arbetsgivare till bötesstraff.

Andra tongångar för några år sedan

Frågan om de inre kontrollerna har varit inflammerad sedan den uppslitande så kallade REVA-debatten för några år sedan. Då fick polisen kritik för att basera sina kontroller på utseende eller etnicitet - något som senare var svårt att bevisa.

Den här gången är det sannolikt lättare för regeringen att driva igenom mer omfattande kontroller. Det har ju visat sig att den misstänkta terroristen Rakhmat Akilov hade fått negativt besked på sin asylansökan, att han gick under jorden och var efterlyst av polisen.

Samtidigt kommer de utökade kontrollerna alltjämnt att vara en svår fråga för enskilda papperslösa. De flesta utgör ingen säkerhetsrisk. Många är otroligt utsatta och upplever att de av olika orsaker inte kan återvända till sitt hemland, trots negativt asylbesked.

Säkerhetspolisen får också en beskärd del av kritiken. Det finns uppgifter om att Akilov fanns i Säpos flöde: tips som handlade om kopplingar till den islamistiska miljön.

Säpo har försvarat sig med att man får in en otrolig mängd information och att man i det här fallet inte hade något att gå vidare på.

Trycket på Säpo bara ökar

Justitieutskottet har kallat in Säpo för att utreda frågan om vad man eventuellt kände till. Ledarskribenter kräver att frågan ska belysas offentligt. "Säpo kan inte längre fortsätta tiga. Nu måste korten upp på bordet", skriver Jonas Gummesson i Svenska Dagbladet.

Det är svårt att säga om säkerhetspolisen kan berätta mera om hur de jobbade med frågan. Mitt intryck är att den svenska säkerhetspolisen vanligen är ovanligt öppen med analyser av säkerhetsrisker, i motsats till många andra länder.

Bara tre veckor före terrordådet informerade Säpo-chefen Anders Thornberg om de mest akuta säkerhetshoten. Då rapporterade vi om att det största hotet alltjämnt kommer från IS-sympatisörer, som agerar ensamma eller i små grupper.

Nu sitter regeringen i blocköverskridande samtal med de fyra borgerliga partierna för att komma överens om förslag till nya terrorlagar. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har lämnats utanför samtalen, eftersom regeringen inte ser att man kan enas om en gemensam strategi.

För många vanliga väljare är det svårt att förstå varför inte alla partier kan delta i diskussioner om en ny strategi mot terrorism. Alla behöver ju inte vara eniga i slutändan, även om de deltar i samtalen.

Varför agerade man inte tidigare?

Samtidigt ställs svåra frågor i den svenska riksdagen, om varför regeringen inte tidigare har velat lägga fram ett förslag om till exempel förbud mot samröre med terroristorgansiationer.

Frågan debatterades i den svenska riksdagen bara någon dag före terrordådet. Nu efteråt, finns frågan med i de förhandlingar som regeringen har startat.

En annan fråga där kritiken haglar är bristen på förebyggande arbete. I flera år har en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism haft till uppgift att bygga upp ett arbete för at komma åt extremister som har en våldsam ideologi.

Det har visat sig att nästan ingenting har hänt. Få kommuner har gjort upp planer för det arbetet, och det har inte funnits någon koordinering mellan till exempel säkerhetspolisen och kommunerna.

Efter terrordådet fick statsminister Stefan Löfven beröm för sitt statsmannamässiga tonfall. Polis, räddningstjänst och sjukhuspersonal omfamnades efter att de hade visat prov på hög professionalism.

Men efter den offentliga sorgen blossar den politiska debatten upp. Den är uppslitande och svår.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes