Hoppa till huvudinnehåll

Immunterapi mot cancer – historia och framtid

Grafisk bild av en man och en kvinna i ett hem i en framtidsmiljö.
Cancerbehandlingarna blir mer individanpassade i framtiden. Grafisk bild av en man och en kvinna i ett hem i en framtidsmiljö. Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg / Sus Productions Grafik,animation,kampanjer,cancer,#prataomcancer

Immunterapi innebär att man injicerar ett virus som väcker kroppens immunförsvar att själv döda cancerceller. American Society of Clinical Oncology är världens ledande onkologiorganisation och hyllar immunterapin. Metoden lyftes i februari upp av organisationen som den behandlingsform med allra störst potential att hjälpa cancerdrabbade.

Människans immunförsvar är effektivt då det gäller att angripa inkräktare som bakterier och virus. Eftersom cancertumörer består av kroppens egna celler är det svårare för immunförsvaret att identifiera dessa som något det bör göra sig av med.

Ända sedan 1800-talet har forskare försökt förstå hur immunförsvaret möter cancercellerna. William Coley, amerikansk cancerforskare, testade då att injicera vissa typer av streptokock-bakterier i sarkoma cancertumörer. Responsen väckte nyfikenhet att forska vidare.

Kirurgen i onkologi Robert Andtbacka forskar i immunterapi.
Robert Andtbacka forskar i immunterapi. Kirurgen i onkologi Robert Andtbacka forskar i immunterapi. Bild: Sus Productions kampanjer,cancer,immunsystem,primärt immunförsvar,melanom,Melanom,onkologi,kirurger,cancerbehandlingar,cancersjukdomar,cancerceller,Utah,immunterapi,Immunterapi,robert antbacka

En av de som idag sysslar med immunterapi är Kronobybördige Robert Andtbacka. Han är professor i kirurgisk onkologi och forskar i immunterapi vid University of Utah i USA.

- Idag förstår vi immunsystemet mycket bättre, säger Robert Andtbacka. Vi vet hur man kan aktivera vissa delar av det och vi kan göra det specifikt. Om vi tar en biopsi av patientens egen tumör, kan vi redan innan vi behandlar honom förstå hans egna immunförsvar och hitta rätt behandling utgående från det.

Långvarig respons

Immunterapin har långvarig respons. Forskning har visat att den kan ta bort tumörer som sedan inte kommit tillbaka inom tre år. Efter det är risken liten att de ska växa igen.

- Inom cancerforskningen vill vi inte säga att vi har botat någon med immunterapi, säger Robert Andtbacka. Med de här nya behandlingarna så ser vi ändå fler och fler patienter vars tumörer inte kommer tillbaka. Det verkar finnas ett minne kvar i immunsystemet som gör att immunförsvaret kan mota bort tumörerna.

Vi behandlar inte cancer, utan vi behandlar kroppens immunsystem att behandla cancer.

Idag används immunterapin främst för patienter med melanom och lungcancer. För tio år sedan kunde man i USA hjälpa 10 procent av melanompatienterna med cytostatika. Idag kan man hjälpa över 50 procent med immunterapi.

En av de behandlingar som används heter PD1/anti-PD1 och den undersöks nu för över trettio olika cancerformer.

- Det specifika för immunterapin är att den inte är specifik för en viss typ av cancer, säger Robert Andtbacka. Vi behandlar inte cancer, utan vi behandlar kroppens immunsystem att behandla cancer och det fungerar bättre än den normala behandlingen med cellgifter.

Färre biverkningar men dyra behandlingar

Då man aktiverar en cancerpatients immunförsvar kan han få utslag på huden. Det aktiva immunförsvaret ökar inflammationerna i kroppen och kan drabba tjocktarm, sköldkörtel, bukspottskörtel och lever. Även former av ledinflammation kan förekomma.

- Utmaningen är att få en tillräcklig aktivering av immunförsvaret, säger Robert Andtbacka. Det ska balanseras mot biverkningarna. Ungefär 10 procent av patienterna råkar ut för en del angrepp på kroppens egna organ, men de flesta tål behandlingarna väldigt bra och har få biverkningar.

I Finland används de nyaste formerna av immunterapi än så länge i liten utsträckning. De flesta immunterapibehandlingar har tagits fram i USA. Studierna har varit internationella, men ofta letts av amerikanska läkemedelsföretag.

- Vissa av de här behandlingarna kan kosta 150 000 dollar per år, säger Robert Andtbacka. Då de är dyra och godkända nästan bara i USA, antar många att resultaten inte kan ses som riktigt tillförlitliga ännu.

Idag kan man hjälpa över 50 procent av patienterna med viss cancer med immunterapi.

Även om behandlingarna är dyra kan de i långa loppet bli billigare än många andra behandlingsformer.

- Vi måste också se på kostnaderna för att ta hand om patienter vars behandlingar inte fungerat, säger Robert Andtbacka. Om vi kan behandla en patient med metastatisk melanom med en dyr immunterapi och få god respons, kan personen fortsätta arbeta och delta i samhället. På det viset blir kostnaderna på sikt mindre.

Robert Andtbacka påpekar att om man idag kan hjälpa 50 procent av patienterna, är det 50 procent som man ännu inte kan behandla framgångsrikt. Mera forskning behövs.

- Idag gör vi många kombinationsstudier, berättar han. Vi injicerar ett virus i tumören och aktiverar patientens immunförsvar redan före operationen. Då kan både tumören och operationen bli mindre och det blir bättre för patienten.

- Jag tror också att vi kommer att kunna förstå enskilda patienters tumörer bättre ur ett biologiskt perspektiv framöver. På basis av det kan vi hitta den bästa behandlingen för varje individ.

Har du erfarenheter av immunterapi? Dela med dig av din berättelse genom att använda formuläret nedan. Vi publicerar utdrag ur en del av texterna på våra webbsidor och förbehåller oss rätten att redigera dem och rätta språkfel. Texterna kan också användas i Yle Vegas sändningar kring cancersatsningen. Du kan vara helt anonym om du vill, men lämna dina kontaktuppgifter om du vill att vi kontaktar dig. Har du frågor? Kontakta producenten Annika Löfgren: annika.lofgren@yle.fi

Berätta din historia!

 
1 Start 2 Complete

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa