Hoppa till huvudinnehåll

Många frågar sig nu: Vad får man egentligen lära sig i yrkesskolan?

Daghemmet Skogsgläntan i Ekenäs.
Närvårdarstuderande praktiserar ofta på daghem. Daghemmet Skogsgläntan i Ekenäs. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Raseborg,Ekenäs,daghem,skogsgläntan

Yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland är i kris, om man får tro de varningsrop som allt mer börjat skalla bland de berörda. Självstudier är det nya ledordet för ungdomar som i många fall valt yrkesskola just för att de vill lära sig genom att göra.

Förra veckan larmade en närvårdarstuderandes mamma om den så gott som obefintliga närundervisningen vid den 17-åriga sonens skola.

Enligt mamman har sonen så lite närundervisning vid läroinrättningen att han mest dräller omkring sysslolös hemma. Studierna upplever han som en stor besvikelse, skriver mamman.

Närbild på händer med blå gummihandskar som kopplar en slang till en droppåse.
Närbild på händer med blå gummihandskar som kopplar en slang till en droppåse. Bild: Yle närvårdare,sjukvård,Kanyl,gummihandskar

Hon anser vidare att utbildningen inte ger tillräckligt med färdigheter för praktikperioderna som ingår i studierna: Då ska sonen plötsligt kunna ta hand om komplicerande fall och bära ett för stort ansvar i förhållande till sin ålder och sitt kunnande.
17-åringen har tagit hand om både döda och våldsamma personer med sin begränsade kompetens.― En mamma som kritiserar avsaknaden av närstudier vid sonens yrkesskola.

Det kom ett svar på mammans inlägg från lärarhåll.

PD, specialpedagog Erja Sandberg och tre yrkesskolelektorer håller i ett blogginlägg helt med henne.

Sandberg skriver att de ständiga nedskärningarna i timresurserna lett till en situation där undervisningstimmarna inte räcker till för veckans alla dagar.

Många elever struntar dessutom i lektioner som är utspridda över dagen om det finns stora luckor emellan.

Eleven ska ta större ansvar för inlärningen

Tanken är enligt Sandberg och de tre andra lärarna att överföra ansvar för inlärningen från skolan till eleven.

Då har man enligt dem glömt bort att de flesta studerande är 15-19-åriga unga för vilka en tom ruta i schemat betyder fritid och ingalunda självstudier.

Många elever i yrkesskolan har så svag kompetens för studier och livskontroll att de inte klarar sig i nuvarande yrkesinstitut.― Specialpedagod Erja Sandberg i sin blogg.

Sandberg anser att det är bekymmersamt att de personer som besluter om resursering och mängden närstudier inte känner till läroinrättningens vardag, och de har i värsta fall aldrig undervisat.

Krasst faktum: Lärare kostar och 190 miljoner euro ska bort

Det är ju givetvis skillnad på om eleverna förväntas idka självstudier i de obligatoriska teoretiska ämnena (för dem som inte är studenter gäller studier i bland annat modersmål, främmande språk, matematik, kemi) eller om de ska inhämta kunskaperna i de yrkesspecifika ämnena på egen hand.

Husbyggare på inveon
Husbyggare på inveon Bild: Yle/Jeannette Lintula yrkesinstitutet inveon

Bondförnuftet säger att någon som kan laga mat konkret måste visa en blivande kock hur man reder en sås. Ingen vill beställa hem en elmontör som enbart idkat självstudier - för att inte tala om vilket ansvar närvårdare som ska jobba med mänskligt material har.

Nåväl, det är inte riktigt så det är tänkt. Yrkesskoleutbildningen ska bli mer lärlingsaktig med tyngdpunkt på inlärning på arbetsplatsen och mindre i klassrummet.

Vid Yrkesakademin i Österbotten, som utbildar närvårdare i Närpes, Vasa och Pedersöre, försöker man för närvarande ordna med 30 närstudielektioner för första årets närvårdarstuderande som kommer direkt från grundskolan.

- Vi har försökt sätta in resurser där det mest behövs och göra det bästa av situationen även om regeringens sparkrav nog drabbat oss, säger utbildningschef Maria Lund vid enheten i Vasa.

Eleverna har närundervisning fem dagar i veckan och dagarna byggs upp så att det alltid är lektioner mitt på dagen, till exempel grupparbeten, säger Lund.

Hur ser ni på förslaget om att en del av inlärningen ska förflyttas till arbetsplatsen?

- Klart är att arbetslivet inte kan ta emot hela bördan. Vi måste ge grunderna i skolan, säger Lund.

På frågan om det kan kännas darrigt att skicka iväg elever på arbetspraktik svarar Lund att det alltid finns en del studerande som kräver mera handledning.

- Och då försöker skolan ordna med extra sådan, säger Lund.

Klart är att arbetslivet inte kan ta emot hela bördan. Vi måste ge grunderna i skolan.― Utbildningschef Maria Lund vid Yrkesakademin i Österbotten.

Grahn-Laasonen: Vi måste svara på arbetslivets förändrade behov

För ganska exakt två år sedan meddelade den då pinfärska undervisningsministern Sanni Grahn-Laasonen (Saml.) att det är vettigt att reformera yrkesutbildningen eftersom arbetslivet förändras så snabbt.

Grahn-Laasonen ansåg då att det är vettigt att svara på de förändrade behoven även om det inte skulle ha funnits något trängande behov av att spara.

Men - föga överraskande - finns det ett sparbehov. Nästa år skärs den statliga finansieringen av yrkesutbildningen ner med 190 miljoner euro för hela landet.

- En allt större del av själva yrkesutbildningen ska ske ute i arbetslivet, sade Grahn-Laasonen i måndags när hon presenterade den proposition om yrkesutbildningsreformen som regeringen godkänt och som nu går vidare till riksdagen.

Individuella studievägar och ett närmare samarbete med arbetslivet ökar utbildningens genomslag och stärker sysselsättningen bland studerande― Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.)

I korthet handlar det om non stop-antagning året runt. Varje elev, såväl ung som vuxen, ska få en helt individuell studieplan där den egna, redan tidigare inhämtade kunskapen ska tillgodoräknas.

Det tilltänkta systemet med skräddarsydda studier kan enligt dem som stöder förslaget rädda unga som hotar falla utanför systemet, så kallade drop outs, men kritiker menar att saken inte är genomtänkt.

Svårare för eleven att få bra vitsord för praktikperioder?

Mamman som kritiserade sonens utbildning skrev vidare att flera av sonens klasskamrater fått underkänt i utvärderingar efter praktikperioder, och att inte heller sonens resultat är mycket att hänga i julgranen trots tappra försök.

Hon anser att den kunskap som krävs på fältet inte står i någon som helst proportion till den givna undervisningen.

På to do-listan för morgonskiftet fanns bland annat penisvård, skötsel av ögonprotes, duschning, hjälp med ätandet och städning.― Anonym obehörig sommarjobbares arbetsuppgifter på äldreboende.

Klarar sig yrkesskoleelever numera sämre som praktikanter hos er inom äldreomsorgen?

- Praktikanter är olika som personligheter, en 17-åring behöver mera handledning än en äldre. Hur man klarar sig beror på hur motiverad man är, man måste vara aktiv och på alerten, man måste ställa upp för att man ska lära sig, säger Carola Hultin som är föreståndare för Bertahemmet i Helsingfors.

Enligt Hultin stöter man ibland på en närvårdarstuderande som man genast märker att är inne på fel bana, medan vissa av hemmets praktikanter har varit sådana att man genast velat anställa dem.

Det finns alltid de som halar upp telefonen och börjar pillra på den så fort som det uppstår en liten ledig stund, och då kan handledaren tolka det som att praktikanten inte är intresserad.― Carola Hultin, föreståndare för äldreboendet Bertahemmet.
Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person.
Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person. Bild: Yle/Stefan Paavola äldrevård,äldreomsorg,äldrearbete

Vad tänker ni inom äldreomsorgen om att en allt större del av inlärningen ska ske på arbetsplatsen?

Hultin efterlyser mera resurser - enligt henne kunde regeringen rikta de miljoner som sparas in på närundervisningen till vården.

- Det borde lösgöras pengar för en handledare som på arbetsplatsen helt kan koncentrera sig på att handleda. Nu sker all handledning vid sidan av det egentliga arbetet.

Föreståndaren för Folkhälsans äldreboende Kristinagården Catja Mantere säger för sin del att boendet har ett ansvar för elevens inlärning och att boendet har erfarna handledare och bedömare.

- Samarbetet med läraren från skolorna har fungerat bra. Det är alltid med fokus på elevens inlärning.

Enligt Mantere har boendet haft elever från Prakticum och Stadin aikuisopisto på arbetspraktik, men man har där inte märkt av någon försämring av kunskapsnivån bland yrkesskoleeleverna.

- Nej. De elever vi haft har varit mycket duktiga och haft kunskapen på den nivån vi förväntar oss enligt praktikperioden, säger Mantere.

Är elevens rättsskydd i fara om skolan ger dålig närundervisning och eleven därför har svårt att få godkänt vitsord för praktikperioden?

- De elever vi haft på Kristinagården har kunnat bevisa i praktiskt arbete att de fått en tillräcklig och god närundervisning från skolan, säger Mantere.

"Jag hade tur med mina praktikplatser"

Närvårdaren Ella Granström säger att det rätt långt är en fråga om vilken typ av människa man är, hur pass motiverad man är när det gäller hur man klarar sig ute på fältet.

- Om det kändes att jag inte förstod någonting kunde jag alltid säga att detta är obekant för mig. Jag har haft tur för jag har alltid haft bra handledare och strålande arbetsplatser, säger Granström som är närvårdare med kompetens för sjukvård och omsorg.

Granström studerade vid Stadin ammattiopisto i Helsingfors och blev färdig med studierna i december 2015. Hon hade en studentexamen från tidigare.

Närvårdaren Ella Granström.
Ella Granström Närvårdaren Ella Granström. Bild: Jesper Henrichson/Yle närvårdare,ella granström

- Man märkte nog att undervisningen i sådana viktiga ämnen som anatomi, fysiologi och läkemedelsberäkning koncentrerades till väldigt täta paket för att rymmas med i närundervisningen, svarar Granström på frågan om nedskärningarna av resurserna märktes av under studietiden.
Jag tog själv reda på saker, jag frågade om det var något jag inte kunde. Men jag har haft tur med mina praktikplatser.― Närvårdaren Ella Granström.

Granström, som alltid fick berömligt vitsord för praktikperioderna, hittade genast arbetsmotivationen och jobbar nu inom branschen.

Hon säger att hon dock hört av sina studiekamrater om en del problem i samband med arbetspraktiken.

- Vissa arbetsplatser är mer populära än andra. Om det sedan finns fem närvårdarstuderande på samma avdelning där det finns två handledare kan det ju bli problem med att hinna handleda tillräckligt. Sånt har jag hört om, säger Granström.

Hur går det för möjligheten till fortsatta studier?

Yrkesskolorna har marknadsförts som platser där elever som exempelvis är skoltrötta och inte orkar läsa enbart teoretiska ämnen kan fortsätta studera, och sedan gå vidare till högskolor.

Det som oroar personalen vid yrkesskolorna i fråga om den föreslagna reformen är hur det går med de studerandes allmänbildning och om en yrkesexamen kommer att innebära att vägen för högre studier stängs.

(Artikeln fortsätter efter faktarutan).

Yrkesutbildning på andra stadiet:

- Efter den grundläggande utbildningen tar det cirka tre år att avlägga en yrkesinriktad grundexamen.
- Efter gymnasiet tar det cirka två år att avlägga en yrkesinriktad grundexamen.
- Den grundläggande yrkesutbildningen ska ge det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs för en yrkesinriktad grundexamen samt färdigheter i företagande.
- Utbildningen kan ordnas vid läroanstalter eller som läroavtalsutbildning.
- Efter avlagd yrkesinriktad grundexamen ska man kunna söka till fortsatta studier vid yrkeshögskola eller universitet.

Yrkesutbildningarna status naggas i kanten av beslut i likhet med det i Yrkeshögskolan Arcada som inte längre beaktar betyg från yrkesskolan vid antagning.

I hela landet fanns 82 900 nybörjarplatser år 2016 i den gemensamma elevansökan.

Köksverktyg i Houtskär.
Köksverktyg i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus kök,köksverktyg,Slev

Av alla nybörjarplatser var 45 500 yrkesutbildningar och 37 500 gymnasieplatser.

Exempelvis har yrkesutbildningarna i Österbotten i vår lockat något färre sökande än ifjol.

Det är utbildningarna inom husteknik som har dragit in färre ansökningar. Enligt rektorn sökte runt 50 personer in till elmontörsutbildningen för några år sedan - i år var det endast tio.

Under läsåret 2014-15 avbröt 7,6 procent av eleverna sina studier inom yrkesutbildning riktad till ungdomar - 0,8 procent av dem bytte dock studieinriktning, resten hoppade helt av.

Siffran var den samma som året innan, men siffror för fjolåret finns ännu inte.

Sherif Cars verkstad
Sherif Cars verkstad Bild: Yle / Mattias Simonsen bilgarage

Förutom vid Prakticum och Yrkesakademin i Österbotten kan man studera på svenska på bland annat Axxell, Optima i Jakobstad, Solvalla idrottsinstitut, Ålands yrkesgymnasium, Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby, Åbo yrkesinstitut, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon och Vasa Yrkesinstitut.

Man kan studera tiotals ämnen och bli exempelvis sotare, landsbygdsföretagare, rörmontör, husbyggare, anstaltsvårdare, guide, hotellreceptionist, närvårdare, kock, frisör, datanom, tapetserare, ungdomsarbetare, hantverkare, medieassistent, ICT-montör, kosmetolog, närvårdare och reservdelsförsäljare. Med mera.

Läs mera:

Reformen inom yrkesutbildningen går vidare till riksdagen

Regeringen har godkänt sin proposition om yrkesutbildningsreformen som nu går vidare till riksdagen. Men det är oklart om Sannfinländarna får igenom sitt krav på frivillig skolsvenska.

Rättelse: Numera kan den som vill studera vid yrkesskola på Åland välja Ålands yrkesgymnasium. Läs mer exakt i kommentaren gällande omställningen.

Läs också