Hoppa till huvudinnehåll

Röda fanor över Helsingfors

En bild föreställande arbetarnas förstamajmarsch på Senatstorget 1912.
Förstamaj-marschen år 1912, på väg upp till Senatstorget i Helsingfors. En bild föreställande arbetarnas förstamajmarsch på Senatstorget 1912. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Brander Signe HKM/CC BY 4.0 första maj,arbetare,arbetarmarsch

Storstrejken 1905 blev en kraftfull manifestation, som kan förklara både självständigheten och medborgarkrigets tragiska händelser 1917-1918. Torsten Ekman ville förklara hur det hela började, i den färska boken "Helsingfors röda fanor".

Den kunde läsas som en guidebok över det röda Helsingfors. Det finns många platser som varit viktiga i arbetarnas kamp.

-Det är bara att starta på Järnvägstorget, den stora samlingsplatsen för många demonstrationer på den tiden, guidar Torsten Ekman.

Marschrutten för arbetarmarscherna gick längs Södra Esplanaden mot Salutorget, runt Riddarhuset, innan man kom in på Senatstorget. Man marscherade över långa bron till Djurgården, eller till Fölisön, som var ny då.

Senare blev – och är fortfarande - kvarteren kring Hagnäs viktiga för arbetarrörelsen.

Vårpromenader med politiskt budskap

De första marscherna kring första maj kallades egentligen vårpromenader. Första maj var ju ingen ledig dag, de kunde också hållas senare, när våren blev varmare..

Det var politiska marscher, med hornmusik, röda banderoller, tal. De hade ett starkt budskap, som fick mycket synlighet. Också borgerlig press refererade talen, konstaterar Torsten Ekman.

Torsten Ekman har skrivit "Helsingfors röda fanor"
Författaren Torsten Ekman skriver om arbetarrörelsens tidiga - och svåra - år fram till 1917. Torsten Ekman har skrivit "Helsingfors röda fanor" Bild: Yle/Bengt Östling historiker (forskare),författare,Storstrejken 1905,arbetarrörelsen,Helsingfors,torsten ekman

När de finländska arbetarna samlas idag för att marschera på första maj, är det mycket traditionsrikt.
Amatörhistorikern Torsten Ekman, tidigare HBL-journalist, utkommer lämpligt med den nya boken om arbetarrörelsens tidiga år 1883-1917.

Håller traditionen efter 100 år?

Det var inte bättre förr, men det har blivit betydligt bättre. Så vad finns det att fira och kräva på arbetarnas första maj?
I dag gäller talen och parollerna dagspolitiska aktuella frågor som just nu behandlas i riksdagen.

Då var kraven på högre nivå, de gällde grundrättigheter som arbetarna på den tiden saknade; mat och drägliga löner, rösträtt och arbetstid, och viktigast: skolplikten och fri undervisning.

Idag är det svårt att hitta likadana målsättningar som borde förverkligas.

-De ursprungliga kraven är uppfyllda, och dagens krav står långt från dem som ställdes i början av 1900-talet, konstaterar Torsten Ekman.

Han vill ändå inte tala om varken vänsterns eller arbetarrörelsens kris.

-Kom ihåg att alla de stora partierna är över hundra år gamla. De är inte tidsenliga, påpekar Torsten Ekman.

Som historiker uppmanar han oss att vänta och se vart det utvecklar sig. Helt nya partier ser redan dagens ljus i Frankrike och Spanien, som slår ut de gamla.

Jubileumsmynt präglat av myntverket i Finland.
Det omstridda myntet. Jubileumsmynt präglat av myntverket i Finland. Bild: Myntverket i Finland Myntverket AB,jubileumsmynt

I år tänker kanske en och annan i marschen på det jubileumsmynt som planerades av statsrådet, med en bild från broderkriget/inbördeskriget/de tragiska händelserna 1917-1918.

Är en gång visade det sig finnas många traumor kring händelserna för ett sekel sedan.

Iscensatt exekutionsbild, men ändå sant

Motivet på det omstridda myntet kommer från ett fotografi, taget i västra Nyland. Torsten Ekman, liksom andra historiker, tror att det är en iscensättning.

Men visst förekom avrättningar. På både röd och vit sida. Minst 35 000 mänskor dödades totalt, huvuddelen på den röda sidan.

-Det är lite överraskande att det där myntet kommer upp. Men det råder olika uppfattningar om vad som hände.

Det finns de som påstår att det kriget har hyschats ner. Men det finns hundratals böcker om kriget 1917-1918, konstaterar Torsten Ekman.

Ville väcka uppseende?

Ända in på 1970- och 80-talet spelade kriget en roll. Man ville dela in folk och partier i höger och vänster, röda och vita.

Så småningom började man utreda krigsbrott på båda sidor och diskutera termerna, inbördeskrig, frihetskrig, uppror, klasskrig och vad de röda och vita gardena egentligen gjorde.

Att man nu lyfter fram en sån händelse på ett jubileumsmynt är märkligt, säger Torsten Ekman. Han förundrar sig över att man vill gå in på den aspekten i självständighetsfirandet.
Men det är ju inte ovanligt att man vill väcka lite uppseende nuförtiden, som Torsten Ekman konstaterar.

Popkalas för att fira kriget?

För en historiker är det intressant också hur man nu uppmärksammar händelserna före och efter inbördeskriget. Själva myntet drogs in efter protesterna.

- Det blir väl ett popkalas igen, på samma sätt som år 2017 inleddes, ironiserar Torsten Ekman.

Nä, allvarligt så hålls det väl några seminarier. Det är inte längre modernt med stora fosterländska manifestationer, med militärparader och liknande.

-I värsta fall delas folket än en gång, så att kriget uppmärksammas med skilda evenemang för vänster- och högerfolk. Men det behöver vi knappast uppleva, tror Ekman.

Alla krig har en orsak

Den nya boken om arbetarrörelsens tidiga år är skriven just för att historien inte är känd. I värsta fall tror dagens generationer att medborgarkriget dök upp från ingenstans, ett folkligt uppror som vi inte kunde hantera.

Nej, förspelet finns i Finlands kamp för autonomi, parallellt med arbetarrörelsens kamp för ekonomisk och politisk rättvisa. Den vägen kom det socialdemokratiska partiet till, då störst.

Det finns en bakgrund som Torsten Ekman vill förmedla, detta år när intresset kanske finns.

Helsingfors centralkommitte för storstrejken 1905
Storstrejkens centralkommitte 1905. Från Helsingfors svenska arbetarförening bl.a. K.G.K. Nyman, , G. Johansson, Anton Caselius samt K.F. Hagman och Johan Kock Helsingfors centralkommitte för storstrejken 1905 Bild: Helsingfors stadsmuseum/fotograf okänd strejker,Storstrejken 1905,arbetarrörelsen,Helsingfors

"Helsingfors röda fanor" är utgiven av Schildts & Söderströms

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes