Hoppa till huvudinnehåll

Drottningporten skulle ha kunnat bli ett fall för EU-kommissionen

Tomtaffären mellan Lovisa stad och företaget Eltete mislyckades.
Tomtaffären mellan Lovisa stad och företaget Eltete misslyckades. Tomtaffären mellan Lovisa stad och företaget Eltete mislyckades. Bild: Peik Henrichson/ Yle Lovisa,Lovisa ekonomiska region,municipal executive board,kommundirektörer,drottningporten

Lovisa stads ofullbordade markaffär med företaget Eltete kunde i värsta fall ha blivit ett fall för EU-kommissionen, men frågan är mångtydig.

Den före detta stadsdirektören Olavi Kalevas uttalande om att den omtalade markaffären kunde ha tolkats som ett dolt företagsstöd får ett visst stöd från juristkåren, men i sista hand är det en tolkningsfråga.

Eftersom den omtalade tomtaffären aldrig blev av kommer frågan i praktiken aldrig att prövas juridiskt, varken av Högsta förvaltningsdomstolen eller EU-kommissionen.

Förbjudna företagsstöd

Men i och med att Olavi Kaleva i sitt svar till stadsstyrelsen ansåg att det pris företaget Eltete begärde för tomten i Drottningporten var för högt, och skulle kunna tolkas som ett företagsstöd, kan det vara skäl att ringa in vad lagen säger.

Utvecklingsdirektör Sten Frondén synar planerna för affärsområdet Drottningporten.
Utvecklingsdirektör Sten Frondén synar planerna för affärsområdet Drottningporten. Utvecklingsdirektör Sten Frondén synar planerna för affärsområdet Drottningporten. Bild: Peik Henrichson/ yle Lovisa,drottningporten

En viktig princip både i EU-rätten gällande statsstöd och i den reviderade kommunallagen (paragraf 130) är att offentliga samfund inte får snedvrida marknaden.

Därför finns detaljerade regler om att till exempel kommuner på förhand ska utreda hur en eventuell markaffär påverkar marknadens funktionssätt.

Det sker lämpligast genom att kommunen anlitar en neutral utomstående part som gör en prisuppskattning och jämför priser på motsvarande industriområden.

Neutrala prisuppskattningar

Enligt juristen Pirkka-Petri Lebedeff på Kommunförbundet förbjuder EU i regel alla offentliga stöd till företag med vissa undantag.

─ Dolda företagsstöd är i alla fall alltid förbjudna, säger Lebedeff.

Om kommunen säljer en tomt för billigt eller köper för dyrt kan affären under vissa omständigheter betraktas som ett dolt företagsstöd.

─ Ibland kan det vara klokt att be två olika neutrala instanser utvärdera vad som är ett skäligt markpris, men ändå alltid så att alla de kriterier och jämförelsepriser man hänvisar till ska vara väl dokumenterade och genomlysta, säger Lebedeff.

Just på den punkten blir frågan om den planerade markaffären mellan Lovisa stad och företaget Eltete svår att tolka ur ett juridiskt perspektiv. De prisjämförelser som gjorts är motstridiga och dessutom knepiga att tolka.

Företagen Värisilmä och Tokmanni är de synligaste företagen i den nuvarande Drottningporten.
Företagen Värisilmä och Tokmanni är de synligaste företagen i den nuvarande Drottningporten. Företagen Värisilmä och Tokmanni är de synligaste företagen i den nuvarande Drottningporten. Bild: Peik Henrichson/ Yle Lovisa,värisilmä

Pirkka-Petri Lebedeff berättar att Högsta förvaltningsdomstolen för några år sedan fick ta ställning till ett fall i Björneborg där man tvistade om de utvärderingar och prisjämförelser som staden beställt av utomstående.

Den gången kom Högsta förvaltningsdomstolen till att prisjämförelserna var neutrala, men det handlar förstås alltid om tolkningar eftersom man också ska ta ställning till vilka motsvarande industriområden som kan fungera som referenspunkt gällande markpriset.

Då kan det handla om varför vissa industriområden inkluderas som referenspunkter gällande markpriset, men inte andra.

Också den frågan skulle förmodligen ha blivit central om markaffären i Lovisa hade förverkligats och prövats i domstol.

Sällan sanktioner

Även gällande eventuella sanktioner är frågan komplicerad, enligt Lebedeff.

─ Ifall Högsta förvaltningsdomstolen enligt den reviderade kommunallagen kommer till att det är frågan om ett dolt företagsköp, kan HFD ogiltigförklara en sådan markaffär utan vidare ekonomiska sanktioner.

Om frågan behandlas i EU-kommissionen kan företaget bli tvunget att betala tillbaka den del av priset som anses vara ett dolt företagsstöd.

I fallet Lovisa kommer alltså ingen sådan prövning någonsin att ske, eftersom markaffären aldrig blev av.

En del stöd slinker undan

Utvecklingsdirektör Sten Frondén i Lovisa påpekar att EU:s regler framför allt innehåller en anmälningsplikt som kunde ha blivit aktuell i den omtvistade markaffären i Lovisa.

─ Om kommunen beviljar ett stöd, eller avtalar om ett sådant pris att det kan uppfattas som ett stöd, så ska man anmäla det till EU-kommissionen, säger Frondén.

Också här gäller vissa undantag som just i fallet Lovisa skulle ha varit svåra att tolka.

Det administrativt lättaste sättet att beakta EU:s regler om statligt stöd är nämligen att bevilja så kallat de minimis-stöd (latinska för stöd av mindre betydelse).

Enligt EU:s de minimis-regel är ett stöd som inte överstiger 200 000 euro och som beviljas ett företag under tre på varandra följande beskattningsår av så liten betydelse att det inte behöver anmälas på förhand till kommissionen.

Men frågan är om tomtaffären mellan Lovisa stad och Eltete skulle ha godkänts som ett de minimis-stöd, eftersom en av prisuppskattningarna som gjordes av utomstående konsulter kom till att tomten maximalt skulle ha varit värd 340 000 euro.

Ökad insikt i kommunerna

Trots att fallen gällande konkurrenssnedvridande markaffärer ofta är svåra att tolka, gläder sig i alla fall Pirkka-Petri Lebedeff åt att kommunerna de senaste åren blivit mer medvetna om regelverken och bättre på att beakta dem på förhand.

─ Därför har tvister av det här slaget minskat märkbart sedan kommunallagen reviderades 2015, säger Lebedeff. Nu verkar de flesta vara medvetna om vad som gäller.

EU:s regler för markaffärer (på finska)

Kommunförbundets rekommendationer gällande företagsstöd

de minimis-stöden

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland