Hoppa till huvudinnehåll

Världens bästa orienterare: Finland långt före Norge i uppskattning, intresse och proffsighet

Orienteringen är bättre organiserad och lockar mer pengar i Finland än Norge. Samtidigt riskerar vardagen bli för bekväm. Sportmagasinet har träffat Olav Lundanes i den nya hemstaden Åbo.

Den femfaldige världsmästaren Olav Lundanes och sambon Ida Marie Næss Bjørgul, VM-sjua i sprint förra året, flyttade i höstas till Åbo och Pemarföreningen Paimion Rasti.

Bjørgul är född och uppvuxen i Halden, och även Lundanes hade representerat storklubben Halden SK i åtta års tid. De behövde något nytt – och hittade det via Aura ås stränder.

– Jag kom till Finland ganska omotiverad och färdig med orientering. Men träningen här och miljön har gjort att jag kommit på en ny nivå. Det har varit guld värt, berättar Bjørgul som menar att alla höga förväntningar infriats.

– Vi behövde nya impulser. Det blir väldigt mycket samma från år till år när du bor på samma plats och går på samma träningar, säger Lundanes.

Thierry Gueorgiou, Olav Lundanes och Daniel Hubmann, VM-långdistansmedaljtrio 2016.
Hela medaljtrion från förra årets VM-långdistans Thierry Gueorgiou (t.v.), Olav Lundanes och Daniel Hubmann representerar finländska föreningar. Thierry Gueorgiou, Olav Lundanes och Daniel Hubmann, VM-långdistansmedaljtrio 2016. Bild: EPA / All Over Press Olav Lundanes,Thierry Gueorgiou,Daniel Hubmann

Förutom Lundanes, 29, representerar även bland annat Frankrikes Thierry Gueorgiou och Schweiz Daniel Hubmann – med sammanlagt nitton VM-guld – finländska föreningar av de absoluta världstopparna.

– Alla i Norge har en väldigt positiv bild av finsk terräng och finska kartor. Det vattnas lite i munnen när man tänker på det i Norge, så jag tror det är många som är lite avundsjuka över att vi valt att dra hit.

Passiverande superupplägg?

Det är inte bara terrängen och kartorna som imponerat på de norska gästerna. De tränar mycket med Åboregionens idrottsakademi och berömmer finländska gymnasieelevers möjligheter till högklassig träning.

Allting är bättre organiserat från en tidig ålder och träningarna planerade in i minsta detalj – samtidigt kan det färdigt utbredda smörgåsbordet i värsta fall ha passiverande effekt.

– Du har ett superupplägg ända från att du är 16-17 år, men frågan är om du lär dig att tänka och utveckla dig själv. Vad är nästa steg, då du redan haft ett nästan professionellt upplägg som 17-åring, funderar Lundanes.

– Det är nackdelen med att ha så bra organiserade träningar. Det finns en fara att idrottaren kanske bara kommer på träning och gör det som sker där. Man måste lära sig att ta eget ansvar också. I Norge är det mera upp till var och en.

Svalt sponsorintresse

Lundanes korades förra året till VM-kung i svenska Strömstad – ett stenkast från hemstaden Halden på den norska sidan – med två guld (långdistans och stafett) och ett silver (medeldistans).

För första gången i karriären var han en av åtta nominerade som årets manliga idrottare i Norge (alpinåkaren Henrik Kristoffersen vann), men till exempel tidningen VG rankade honom först som landets 64:e bästa idrottare.

Olav Lundanes, VM 2014.
Olav Lundanes har sammanlagt tolv VM-medaljer i prisskåpet. Olav Lundanes, VM 2014. Bild: Handout Olav Lundanes

Norges olympiska kommitté möjliggör en heltidssatsning, men däremot är finländska sponsorer betydligt mer lättövertalade än de norska kollegerna. Det är väldigt, väldigt svårt i Norge, beskriver Lundanes.

– Fler är intresserade av att stöda klubbverksamheten. I Finland ser man orienteringen som en riktig idrott. I Norge ser alla ner på det, orienteringen är mer en hobby, att man traskar runt i skogen med sina släktingar.

Skidorna överskuggar allt

Det är inte bara orienteringen som åtnjuter högre status. Flera mindre grenar uppskattas mera och får större uppmärksamhet i Finland än Norge, där vintersporter kör över det mesta.

– Det är svårt att komma ut ur längdåkningens och skidskyttets skugga, säger Bjørgul som betonar vikten av orienteringens starka tv-synlighet i Finland.

– Det gör det lättare att förstå för vanligt folk. Jag tror det är en av orsakerna till att orienteringen är större här.

Jukola och Kauppi att tacka

Paimion Rastis två andra världsklassorienterare Fredric Portin och Frédéric Tranchand har erfarenhet från skandinaviska föreningar – Portin från norska Halden och Tranchand från svenska OK Hällen. Även de har märkt av orienteringens speciella ställning i Finland.

En starkt bidragande orsak är världens största orienteringsevenemang Jukolakavlen med sin enorma talkouppslutning, en annan den niofaldiga världsmästaren Minna Kauppi som valdes till årets idrottare i Finland 2010 och hissade upp orienteringen i nya mediasexighetssfärer.

Fredric Portin, Toppligan, våren 2017.
Fredric Portin är just nu Finlands främsta orienterare på herrsidan. Fredric Portin, Toppligan, våren 2017. Bild: Pirjo Valjanen / SSL Fredric Portin

– Vi har nått en nivå i Finland som man har svårt att matcha i andra nordiska länder och förstås orienteringsvärlden överlag. Vi har en synlighet och uppskattning som få har, säger Portin.

Detta skulle man kunna dra nytta av ännu mer, menar Portin som var individuellt bästa finländska herrorienterare med en tionde plats på medeldistans i VM i fjol.

En massa motionärer

Fransmannen Tranchand har tre VM-medaljer på meritlistan och har representerat Paimion Rasti i dryga tre år. Han berättar att kvällsorienteringar är betydligt större i Finland än annanstans i orienteringsvärlden.

– Det är riktigt stort här. Många som inte nödvändigtvis hör till föreningen kommer bara för att träna och umgås. Jag tycker det är jätteroligt att se människor bara njuta av orientering, säger Tranchand.

– Jag som är uppväxt här tänker inte på att vi faktiskt har de här torsdagsträffarna och annat som lockar en massa motionärer, fortsätter Saara Norrgrann. Men han (Tranchand) är jättenoga med att poängtera hur bra vi har det här.

Frederic Tranchand, Toppligan, våren 2017.
Frédéric Tranchand har bott länge i Norden och pratar redan god svenska. Frederic Tranchand, Toppligan, våren 2017. Bild: Handout Frédéric Tranchand

Mats Dahlén bodde fem år i Norge innan han efter Jukolasegern med Kristiansand OK 2015 flyttade tillbaka hem till Nagu och trappade ner på elitsatsningen.

Han bekräftar skillnaderna i massorienteringskulturen. I Finland orienterar tusentals människor regelbundet på hobbybasis utan att någonsin delta i en officiell tävling – i Norge har till exempel kvällsorienteringar aldrig tagit luft under vingarna.

– Där finns inte den stora massan som här, och det ser man också i Jukola där det finns en massa firmalag och kompislag. De ligger lite efter i Norge på den punkten, säger Dahlén.

På den absoluta världstoppen ligger norrmännen däremot just nu klart före – med Olav Lundanes i spetsen.

Träffa Olav Lundanes, Ida Marie Næss Bjørgul och de övriga Paimion Rasti-orienterarna i Sportmagasinet på Yle Fem på onsdag klockan 19.00. Programmet hittas därefter på Yle Arenan i ett års tid.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport