Hoppa till huvudinnehåll

Finländare upplever att den dolda korruptionen florerar

handskakning
handskakning Bild: YLE/Österbotten handskakning

Korruption gömmer sig i en mängd olika sektorer och former i samhället, och den märks till exempel som hemlighållande, Bästa broder-nätverk, favorisering av släktingar eller gentjänster.

Det visar en färsk forskningsrapport från Vasa universitet, där mer än 500 finländare berättar om hur de upplever och misstänker dold korruption. En stor del av misstankarna handlar om kommuners tjänster.

– Inom den dolda korruptionen rör man sig i ett gränsland mellan lagligt och olagligt, en gråzon mellan etiskt och oetiskt, säger forskningsledaren, professor emeritus Ari Salminen.

Professor emeritus Ari Salminen.
Professor emeritus Ari Salminen. Professor emeritus Ari Salminen. Bild: Vasa universitet ari salminen

Den dolda korruptionen upplevs främst förekomma inom (i alfabetisk ordning): anställningar, domstolar, försäkringar, hälsovård, kommunal planering, riktlinjer för vård och behandling, schaktning, upphandlingar, undervisning och vindkraft.

Det förekommer mer korrupt beteende än vi tror

Konsultativa tjänstemannen Catharina Groop vid Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning är ändå inte förvånad över att forskarna fick in så många svar.

– Den tråkiga sanningen är att det förekommer mera korrupt beteende i Finland än vi tror, säger Groop. På grund av tematiskt snäva internationella kartläggningar lever vi i en villfarelse att det inte förekommer korruption i Finland. Sanningen är tyvärr en annan.

Cataharina Groop poserar framför en brun bakgrund.
Catharina Groop. Cataharina Groop poserar framför en brun bakgrund. Bild: Privat / Kim Groop antikorruption

Forskningsrapporten visar att det finns mycket annan korruption än mutor och korruptionsbrott. Enligt Groop är det bra att Salminens forskning går in på detaljer och på verkliga fall och misstankar, för det är hemskt viktigt att sådant här lyfts fram.

– Det typiska inom finländsk korruption är att mycket sker bakom lyckta dörrar, bakom prydliga fasader, i små kretsar och inom nära relationer, och hemskt ofta lyckas man hålla sig på rätt sida om lagen, det vill säga att man beter sig lagligt men ändå oetiskt, förklarar Groop.

Om orättvisorna får fortsätta förlorar vi förtroendet för samhället

Egentligen, tycker Groop, är det onödigt att specifikt betona så kallad dold korruption, eftersom all korruption mer eller mindre sker i det fördolda. En del korruptiv verksamhet är lite mer synlig, men det mesta är gömt och hemlighållet, så det är svårare att komma åt.

– Det gör att den vanliga medborgaren har svårt att följa med ärenden som dessutom ofta förhalas, göms eller glöms bort, säger Groop, och många ger upp försöken att kritiskt granska samt kampen för sina rättigheter.

– Då medborgarna upplever att de inte har någon möjlighet att rätta till orättvisorna blir de maktlösa och förlorar förtroendet för samhället, konstaterar för sin del Salminen.

Helt går det kanske inte att stoppa korruption, men det går att göra mycket för att motarbeta fenomenet. Salminen och Groop nämner många saker som kunde och borde göras; man borde öka kunskapen om problemet, resurserna för arbetet mot korruption borde ökas, vi borde ha större öppenhet, det borde finnas bättre och mer heltäckande informationskanaler för att rapportera om misstankar, och man borde titta på hur effektiv den korruptions-relaterade lagstiftningen är.

– Jag tror inte det finns helt korruptionsfria samhällen, men det betyder ju inte att vi inte ska anstränga oss och skrida till åtgärder för att nå resultat på de områden där vi kan nå resultat, anser Groop.