Hoppa till huvudinnehåll

Placeboeffekt och noceboeffekt - Emma Frans svarar på dina kommentarer om hälsomyter

En bild av en sur gubbe, skapad av olika tabletter i olika färger.
Exempelvis sockerpiller kan åstadkomma en placeboeffekt så du känner dig bättre, men det kan också gå åt andra hållet. En bild av en sur gubbe, skapad av olika tabletter i olika färger. hälsa,Kapsel,läkemedel,läkemedelsindustri,mediciner,medicinering,mental hälsa,Piller,psykiskt illamående,sjukvård,tabletter

Många uppfattar att deras barn blir överaktiva av socker trots att vetenskapen visar att det inte stämmer. Det finns också andra hälsomyter som verkar stämma på en del personer - kan vi verkligen lita på vetenskapen?

Förra veckan (27.4) skrev vi att socker inte gör barn överaktiva. Uttalandet kom från Emma Frans som är doktor i medicinsk edpidemiologi. Många höll med men många trodde också att Emma skulle ändra uppfattning bara hon kom och studerade just deras familj. Emma fick också mothugg angående andra myter som enligt henne (och vetenskapliga studier) inte stämmer. Nu får hon möta er kritik.

”Kom hem till oss bara och se om barnen blir överaktiva av socker eller inte. Jag vet att mina barn blir det.”

Precis som Emma redan förklarat så blir det en sorts föväntanseffekt bland föräldrarna, så att de är benägna att tolka sina barn som mer aktiva än de egentligen är. Det har man kunnat se i vetenskapliga studier.

- Man har också testat det här på barn där föräldrarna anser att barnen är väldigt känsliga för socker, men där har man inte heller kunnat se den här effekten. Så det är alltså vad vetenskapen har visat, säger hon.

Kan överaktiviteten helt enkelt bero på att de ätit mat och fått mer energi?

- Med barn är det inte alltid lika självklart, för barn tenderar också bli överaktiva när de är trötta, säger Emma.

Forskare Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi.
Ibland kan vi feltolka verkligheten, säger Emma Frans Forskare Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi. Bild: Emma Frans/ Fotograf: Lovisa Engblom emma frans,epidemiologiska studier,forskare,frans,medicin,medicinsk epidemiologi,vetenskap

Det är kanske lätt att tänka sig att man piggnar till lite grann och får en ökad koncentrationsförmåga när man får socker i sig, men med barn är det alltså inte så enkelt.

- I det här fallet fick jag också kommentarer om att socker inte alls är bra för barn, och det håller jag med om. Trots att barn inte blir överaktiva av det så finns det all anledning att begränsa deras sockerintag.

Emma poängterar att socker till exempel ger hål i tänderna och är kopplat till övervikt och fetma.

- Därför tycker jag också att det inte är ett så stort problem att den här myten existerar. Att begränsa sockerintaget för sina barn blir ju bara en positiv bieffekt av den myten, säger hon.

"Sockrets skadeverkningar är svårt underskattat här i kommentarerna. Sockerberoende är liksom alkoholberoende en realitet och extremt skadligt för hälsan."

Att svara på frågan om socker är beroendeframkallande eller inte är ganska svårt eftersom frågan egentligen bottnar i hur du väljer att definiera "beroende".

- Jag skulle nog snarare kalla det för missbruk eller problematiskt bruk. Det här eftersom socker inte påverkar hjärnan på det sätt som beroendeframkallande droger gör. Men jag tycker inte heller att man kan säga att sockerberoende är en myt, säger Emma.

”Jag litar på mina egna observationer, och jag blir förkyld av att få kalla fötter. Forska på hur mycket ni vill!”

Den andra myten handlade alltså om huruvida kalla fötter kan göra dig förkyld eller inte. Vetenskapliga tester har här visat att kalla fötter inte gör dig mer förkyld. Men även här kan förväntanseffekten ställa till det.

- Det finns dels en placeboeffekt som gör att du kan känna dig frisk av exempelvis ett alternativmedicinskt preparat, det kan ge dig en slags lindring. På samma sätt finns det en noceboeffekt som innebär att om du förväntar dig att något ska göra dig sjuk så kan det faktiskt göra det – även om det då inte är de kalla fötterna i sig, utan förväntan om att de ska göra det, förklarar Emma.

Men kan man, som kommenteraren gör i det här fallet, lita på sina egna observationer? Ja, så länge du tror på det så kan det fungera. När du slutar tro så försvinner också effekten.

- Men så ska man också vara medveten om att vi människor inte är helt rationella. Vi är inga datorer som tar in information som vi systematiskt analyserar. Vi påverkas ständigt av våra känslor och vi har kognitiva snedvridningar som gör att vi faktiskt ganska ofta ser samband i världen som egentligen inte finns där.

Hur vi uppfattar olika saker kan alltså bero på dels en sann placeboeffekt, men också att vi feltolkar verkligheten.

”Förkylning handlar inte om köld, det handlar om sänkt motståndkraft, till exempel om du är stressad, och då bryter den ut om du till exempel fryser.”

- Det kan absolut stämma. Om man är stressad kanske man sover mindre, och med sömn har man kunnat se att ju färre timmar du sover desto mer mottgalig blir du för virus. Stress påverkar på samma sätt.

Ung kille och dator
Stress och sömnbrist kan göra dig mer mottaglig för virus. Ung kille och dator Bild: Unsplash/Tim Gouw män,Pojke,stress,studerande,studier (verksamhet),ung man

Om du blir ordentligt nedkyld, alltså om du somnat i en snödriva eller liknande, så kan du få väldigt nedsatt immunförsvar. Men att bli kall om fötterna innebär att det bara är utsidan av kroppen som blir lite nedkyld, och det verkar inte påverka immunförsvaret.

Men varför är det så viktigt att forska i just förkylning – en åkomma som oftast inte är så farlig?

- Förkylning är inget allvarligt tillstånd men det är ändå något som är ganska kostsamt för samhället i och med att vi sjukskriver oss och är hemma, säger Emma.

Om forskarna kan kan komma på bättre sätt att förebygga förkylningar så sparar vi både på pengar och snorpapper alltså.

Oroad över kritiken mot vaccin

Det är inget ovanligt att Emma Frans får kritik när hon pratar om sin och andras forskning.

- Ibland är det helt okontroversiellt men när jag pratar om vaccin kan jag få en del arga kommentarer, och vissa saker kan folk tycka att är så självklara att det inte behövs någon forskning kring.

När det kommer till vaccin är det mer problematiskt tycker Emma, eftersom det finns potentiella risker när folk slutar tro på vaccin.

- Det kan ha väldigt allvarliga följder för folkhälsan, så det besvärar mig mer. Men om man väljer att tro på harmlösa myter så skadar man ju inte direkt någon, så det blir jag inte särskilt upprörd över.

Sjukdomar intresserar de flesta av oss

Vi tänker mycket på vår hälsa och är intresserade av den, så det är helt naturligt att sjukdomar skapar mycket debatt och tar fram känslor.

- Och är en person sjuk så söker man desperat efter ett sätt att lindra det, och finns det inte lindring kanske man är beredd att chansa och tro på saker där det inte riktigt finns evidens.

En man tar ett piller
Är man sjuk kanske man greppar efter alla möjligheter att bli frisk - även metoder som inte är vetenskapligt bevisade. En man tar ett piller Bild: Yle/Ludovic di Orio beroende,hälsa,läkemdel,läkemedelsföretag,medicin,naturläkemedel,piller,sjukdom,sjukvård,vitamin,vård

Emma får ändå inte bara kritik. Många uppskattar också hennes arbete kring att göra vetenskapen mer begriplig och att hon sprider kunskap om myter.

- Jag får väldigt mycket positivt ut av det och jag tycker det är intressant och viktigt. I tider när vi pratar om alternativa fakta och falska nyheter, och när många medier kan vara lite dåliga på källkritik så tycker jag att det väcker ett starkt engagemang hos mig. Det känns som om jag gör något viktigt av min tid.

Nyligen publicerat - X3M