Hoppa till huvudinnehåll

Trumps handelspolitik: Hot och förhandlingar om Nafta

USA:s president Donald Trump i Vita huset
President Donald Trump lägger ut texten om handelspolitiken. USA:s president Donald Trump i Vita huset Bild: EPA/SHAWN THEW Donald Trump,USAs president,handelspolitik,North American Free Trade Agreement

USA:s president Donald Trumps nya linje i handelspolitiken har fått många att pusta ut, eftersom risken för handelskrig nu är mindre än genast i början av presidentperioden. Men löftet att omförhandla Naftaavtalet i stället för att krossa det innehåller också förtäckta hot

USA har ett enormt underskott i handeln med andra länder. Detta gäller inte minst Kina, vars handelsöverskott med USA (USA importerar mera från Kina än man exporterar dit) uppgick till 350 miljarder dollar år 2016.

Det här var en viktig fråga för Donald Trump under valkampanjen 2016 då han flera gånger anklagade Kina för att manipulera sin valuta för att kunna exportera mera.

Nu har tonen ändrats. En orsak är att USA behöver Kina för att hålla Nordkorea på mattan. Anklagelser om orättvisa handelsmetoder passar dåligt in i det skärpta läget på den koreanska halvön.

Problem också med Mexiko och Kanada

I över tjugo år har USA, Kanada och Mexiko haft ett frihandelsavtal, Nafta (North American Free Trade Agreement). Under den tiden har handeln mellan de tre länderna ökat enormt.

Mexikos president Enrique Peña Nieto
Mexikos president Enriques Peña Nieto. Mexikos president Enrique Peña Nieto Bild: EPA/JORGE NUNEZ Mexiko,North American Free Trade Agreement,handelspolitik

De flesta bedömare anser att Nafta har gynnat de tre nordamerikanska ekonomierna. Men det finns också kritiker som inte sväljer den tolkningen. En av dem är Donald Trump.

Trump är sur över att USA har ett handelsunderskott med båda länderna. Tidigare var underskottet större med Kanada, men numera är det Mexiko som 2016 exporterade mera till USA än man importerade därifrån. Handelsbalansen visade ett överskott för Mexiko på 63 miljarder dollar.

USA:s handelsbalans med Mexiko och Kanada är negativ.
USA:s handelsbalans med Mexiko och Kanada är negativ. Bild: Yle internationell handel,handelspolitik,handelsbalans,North American Free Trade Agreement,USA,Kanada,Mexiko

Siffror som dessa har fått Trump att utbrista:

- Nafta är det värsta handelsavtal som USA någonsin undertecknat.

Och i slutet av april fortsatte Trump att skälla på Nafta.

- Nafta har varit mycket, mycket dåligt för vårt land. Det har varit mycket, mycket dåligt för våra bolag och för våra arbetare och vi kommer att göra stora förändringar, eller så kommer vi att göra oss av med Nafta en gång för alla, sa Trump i en videoinspelning.

Trump vill omförhandla Nafta

Så sent som i april var det oklart vad Trump planerar göra inom handelspolitiken. I kongressen cirkulerade ett papper som utstakade Trumpadministrationens syn på handelsfrågorna. Det var till sin natur tekniskt men samtidigt också betydligt mindre aggressivt än den tidigare retoriken.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau iklädd kostym.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Kanadas premiärminister Justin Trudeau iklädd kostym. Bild: EPA/PHILIPPE HUGUEN Kanada,Justin Trudeau,kanadas premiärminister

Det här skapade osäkerhet kring Vita husets handelspolitik, kanske som ett led i en förhandlingsstrategi för framtiden. Till exempel hävdade Vita husets pressekreterare Sean Spicer att det enbart rör sig om ett utkast.

- Det där är inget ställningsstagande om administrationens linje, sade Spicer till reportrar enligt New York Times.

Osäkerheten hängde i luften eftersom ryktena hävdade att president Trump skulle komma med ett dekret som upphäver Naftaavtalet. I stället var beskedet tvärtom.

Efter att president Trump hade talat i telefon med Mexikos president Enrique Peña Nieto och Kanadas premiärminister Justin Trudeau, meddelade Trump att avtalet inte hävs, utan det ska omförhandlas.

Lättnad – för en stund

Både i Kanada och i Mexiko tog man med tillfredsställelse emot beskedet från Trump att USA inte omedelbart drar sig ur Nafta. Samtidigt finns en oro för vad de kommande förhandlingarna ska föra med sig.

Dessutom verkar det finnas olika uppfattningar om handelspolitiken inom administrationen. De handelspolitiska hökarna Stephen Bannon, chefstrateg och handelsexperten Peter Navarro förespråkar en tuff linje, medan chefen för nationella ekonomiska rådet Gary D. Cohn förespråkar en försiktigare linje.

USA:s handelsminister Wilbur Ross
USA:s handelsminister försöker balansera mellan den hårdare och den mjukare linjen. USA:s handelsminister Wilbur Ross Bild: EPA/OLIVIER DOULIERY USA,handelspolitik,handelsminister,Wilbur Ross

Ingen vet i dagens läge vartåt det lutar i förhandlingarna. De närmaste månaderna ska USA noggrant utreda handelsunderskottet med de båda Naftaländerna. Trump vill veta hur underskottet är uppbyggt och vad som kunde göras för att minska det.

Ifall USA vill dra sig ur avtalet måste det förflyta minst sex månader från det att anmälan om utträde sker och det faktiska utträdet.

Nafta borde förnyas

De flesta bedömare är överens om att Naftaavtalet från 1994 är omodernt och borde förnyas, åtminstone till vissa delar.

När avtalet ingicks fanns inte internet och det finns inga stipulationer om e-handel i avtalet. Det här är en brist då allt större del av handeln flyttar ut på nätet och då sakernas internet (internet of things) blir viktigare.

Andra områden som enbart finns som tillägg är skydd av arbetstagare och miljöfrågor. De har inte samma status som de centrala delarna i avtalet.

Varken Mexiko eller Kanada har något emot att förhandla om en modernisering av avtalet. Problemet är att USA inte har blottat sina avsikter.

Det är förmodligen förhandlingstaktik. USA kan utnyttja hotet om att säga upp avtalet för att få eftergifter i de kommande förhandlingarna.

Trump vill ha bilaterala avtal

Republikanska presidenter bland annat George W Bush och nu Donald Trump, verkar föredra bilaterala avtal, medan till exempel Barack Obama drev på multilaterala avtal.

Att Trump föredrar bilaterala avtal kan ha sin bakgrund i att han kommer från fastighetsbranschen. Förhandlingarna är tuffa och liknar spel med höga insatser. Och överfört till handelspolitiken ser Trump förhandlingarna som ett nollsummespel.

Världens största ekonomi kan naturligtvis vara en svår motspelare i handelspolitiken och mindre länder har svårt att sätta emot. Det är viktigare för ett mindre land att få tillgång till USA:s stora marknad än vice versa.

Om USA beslutar sig för att dra sig ur Nafta kommer det att få stora konsekvenser för de berörda länderna.

Och de ekonomiska konsekvenserna drabbar också dem som röstade på Trump i valet. Det må sedan gälla bilarbetare, mjölkbönder eller majsodlare. Eftersom kongressen också har sitt att säga i saken kan det bli en bromsande faktor.

Eventuellt kan Nafta moderniseras utan att avtalet slits i stycken.

Källor: Bloombergs, The Economist, Financial Times, New York Times, Wall Street Journal.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes