Hoppa till huvudinnehåll

Ska återvinning fungera måste vi sortera - Sabina kan allt om avfall

Dam på avstjälpningsplats
Sabina Lindström lever som hon lär och sorterar sitt avfall noggrannt. Dam på avstjälpningsplats Bild: Yle/Matti Hämäläinen avfallssortering,avfall,plastavfall,avstjälpningsplatser,Nyland,Sibbo,Borgå,Östnyland,domargårds avstjälpningsplats

Sabina Lindström är miljöutbildare på Rosk’n Rolls avfallstjänster i Nyland. Hon är expert på att sortera avfall och lära ut sortering till andra.

Lindström är noga med att leva som hon lär. I ett köksskåp hemma i huset i Sibbo samsas kartong, glas, metall och plastförpackningar i skilda högar. Ett ämbar för blandavfall får också plats här.

- Det är inga hightech lösningar, säger hon. Man behöver inte ha en massa utrymme för att sortera.

Också bioavfallet sorteras, samlas i en plåthink och förs med jämna mellanrum ut till komposten på gården.

Det är inga hightech lösningar. Man behöver inte ha en massa utrymme för att sortera.― Sabina Lindström, miljöutbildare, Rosk n´roll

Sorterat avfall som kartong, glas och metall återvinns. Blandavfallet hamnar så småningom i avfallsförbränningsverkens ugnar där det förvandlas till elektricitet och fjärrvärme.

Sopor blir el och värme

Det finns tio avfallsförbränningsverk i Finland och fler är under planering.

I förbränningsanläggningen Westenergy i Korsholm bränns avfall efter 400 000 invånare. Anläggningen tjänar ett femtiotal omkringliggande kommuner.

Var och en kan granska sitt samvete och tänka på vad hen har satt i soptunnan under veckan.― Josefin Stolpe, informatör, Westenergy

Elektriciteten som produceras här motsvarar mängden som 7000 hushåll använder under ett år. Fjärrvärmen som produceras motsvarar behovet för ungefär 17 000 hushåll.

Kvinna ser mot kameran
Josefin Stolpe Kvinna ser mot kameran Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa westenergy

- Var och en kan granska sitt samvete och tänka på vad hen har satt i soptunnan under veckan. Det är det som kommer hit till oss, säger Josefin Stolpe som är informatör på Westenergy.

Tusen grader får soporna ska brinna

Förbränningsprocessen i kraftverket går till så att det bildas het rök när soporna bränns. Rökgaserna som uppstår är nästan tusen grader.

Gaserna leds sedan in i en panna med vattenrör. Vattnet i rören hettas upp och förångas. Vattenångan kan sedan användas i energiproduktionen.

Westenergys sopbunker
Soppåsar i regnbågens alla färger blandas och luftas i kraftverkets megahall innan de hamnar i brännugnarna. Westenergys sopbunker Bild: Yle/Roger Källman sopbränning

Det uppstår också föroreningar när avfall bränns. De tas till vara och skickas i sin tur till anläggningar som tar hand om föroreningar.

- Ur vår skorsten kommer det i princip luft, säger Stolpe. Det är koldioxid som uppstår när man förbränner vad som helst och sen är det vattenånga som är från reningssystemet.

Den som skräpar betalar

Mellan fem och tio procent av avfallet bränns i dag. Mera än så ska det inte heller vara.
Avfallslagen tar starkt ställning för återvinning i alla former.

Miljöministeriet har dragit upp riktlinjerna för hur avfallshanteringen ska skötas. Kommunerna har å sin sida ansvaret för insamlandet och hanteringen.

Skräp på marken framför sopsorteringskärl
Ännu finns det många som inte orkar följa anvisningarna kring återvinning och vad som hör hemma i vilket avfallskärl Skräp på marken framför sopsorteringskärl Bild: Yle/ Eva Frantz sopor

Syftet med riktlinjerna är att främja att naturresurserna används på ett så hållbart sätt att avfallet varken förorsakar problem för hälsan eller miljön.

Principerna är gemensamma för hela EU och de är också inbakade i vår avfallslagstiftning.

Konkret handlar det om att varje land själv tar hand om sitt avfall och all verksamhet ska vara inriktad på att så lite avfall som möjligt uppstår.

En annan grundläggande princip är producentansvaret som betyder att den som producerar avfallet också står för alla kostnader det för med sig.

Producentansvaret omfattar också att den som framställer eller importerar produkter. I en del fall ansvarar dessa för avfallshanteringen i användarens ställe.

Så är det till exempel med vitvaror som kylskåp och frysar.

Gamla kylskåp vid Toppå avfallscentral i Åbo.
Vitvaror på väg till återvinning Gamla kylskåp vid Toppå avfallscentral i Åbo. Bild: Yle/Lotta Sundström toppå,återvinning

Försiktighetsprincipen bygger på att risker med avfall och avfallshanteringen bedöms på förhand.

Det finns också en närhetsprincip som stipulerar att avfallet ska behandlas så nära den plats det uppstår på som möjligt.

I skärgården färdas soporna långt och länge

Sydvästra Finland hör till de områden i vårt land som inte ännu har ett förbränningsverk. Här hoppas man kunna bygga ett förbränningsverk inom de närmaste åren, men än så långe måste blandsoporna färdas lång väg innan de når brännugnen.

De långa avstånden i skärgården kräver också i övrigt specialarrangemang.

Cati Huhta står vid ett avfallskärl i Kirjais i Nagu
Cati Huhta är invånarservicechef på Sydvästra Finlands avfallsservice. Cati Huhta står vid ett avfallskärl i Kirjais i Nagu Bild: Yle/Maud Stolpe nb cati huhta

I både Nagu, Korpo och på Utö finns så kallade mellanstationer för hushållsavfallet. Från dem körs sedan soporna till avfallscentralen i Åbo. Där mellanlagras de på nytt och sorteras också om vid behov.

Förutom mellanstationerna kör en avfallsbåt runt i skärgården under ett par veckors tid varje sommar. Den samlar in skrymmande avfall, metall, elektronik och farligt avfall från öar som saknar vägförbindelse.

- Man kan också köpa byggsäckar på förhand och fylla dem med byggmaterial och annat som man vill att servicebåten ska hämta, säger Cati Huhta som är invånarservicechef på Sydvästra Finlands avfallsservice.

skrotbil lyfts ombord på servicebåt i Åbolands skärgård
Servicebåten har plats för också skrymmande skrot. skrotbil lyfts ombord på servicebåt i Åbolands skärgård Nagu,sydvästra finlands avfallsservice

Servicebåten är efterlängtad och rutten varierar varje sommar beroende på behoven.

- Invånarna kan komma med önskemål om var man vill att båten ska ta i land. Vi sätter upp det på önskelistan och beaktar det följande år när vi kör runt och besöker så många öar som möjligt, säger Huhta.

Sydvästra Finlands avfallsservice har också två specialbilar som regelbundet kör runt i landskapet. De är sorteringsstationer på hjul.

- De kör på områden där avstånden till närmaste sorteringsstationer är stora. Nagu och Iniö hör hit, säger Cati Huhta.

Också avfall har prioritetsordning

Förutom avfallslagen, styrs avfallshanteringen av den så kallade prioritetsordning. Den innebär att man i första hand ska försöka undvika att avfall över huvudtaget uppstår.

När så ändå sker ska avfallet förberedas för återvinning eller återanvändas.

Om avfallet inte går att återanvända, ska avfallet i första hand utnyttjas som material och i andra hand som energi.

Avfall kan deponeras på en avstjälpningsplats endast om det är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att utnyttja det.

Det här har lett till att bara omkring tio procent av det som lämnas på avstjälpningsplatsen numera blir kvar där.

- Det är sådant som varken går att återvinna eller bränna, förklarar Sabina Lindström. Bergull, glasull, planglas och annat som inte förmultnar är exempel på sådant.

Det är inte svårt att sortera. Man kan börja med ett avfallsslag i taget och bli bekant med det.― Sabina Lindström, miljöutbildare, Rosk n´roll

För att de goda resultat med tanke på miljö och energi som har uppnåtts inom avfallshanteringen ska bestå, krävs det ändå att gemene man sorterar sitt hushållsavfall ordentligt redan hemma.

- Det är inte svårt att sortera, slår Sabina Lindström fast. Man kan börja med ett avfallsslag i taget och bli bekant med det. Kartong är lätt att börja med.

Se hela programmet här:

Programmet sänds också på måndag 8.5 kl 19.00 i Yle Fem, samt på tisdag 9.5 kl 11.25.

Läs också

Östnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Östnyland