Hoppa till huvudinnehåll

Sparkrav och reformer: Blir yrkesskolan en återvändsgränd?

Naglar lackas av elever från kosmetologutbildningen i Pargas.
Blivande kosmetologer i arbete. Naglar lackas av elever från kosmetologutbildningen i Pargas. Bild: Yle/Minna Almark nackellack

Kommer yrkesutbildningen att börja tappa terräng efter alla reformer och sparkrav? Håller man på att skapa en förlängning av folkskolan som idé - en utbildningsmässig återvändsgränd i nyfriserad form?

Vid yrkesskolorna säger man gärna att yrkesutbildning fungerar som en inkörsport för fortsatta studier (på högskolenivå) på samma sätt som studentexamen.

Då man funderar på alternativ efter grundskolan är det bara att minnas att yrkesutbildningen inte stänger några dörrar för fortsatta studier, kan det exempelvis lovas.

Unga som håller på att avsluta den grundläggande utbildningen kanske inte alltid orkar tänka så långt som till tiden efter andra stadiet.

Men det borde andra göra, nämligen hålla studiemöjligheterna öppna för unga med tanke på framtida behov.

Bild: YLE/Linus Hoffman elevhandledning

Alla behöver inte studera på högskola - många vet redan i grundskolan exakt vad de vill ha för yrke - men möjligheten att ändra sig borde finnas.

Och de som går vidare till högskola borde få instrument för att klara sig där; alltså att kommer man in borde man också komma ut.

"Vi får inte skapa återvändsgränder"

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) fick i onsdags motta andra delen av rapporten om hur andra stadiets examina bättre kan utnyttjas vid antagningen till högskolor och universitet.

I rapporten finns inget avgörande nytt om hur examina från yrkesskolor kan utnyttjas vid antagning till högskolor.

Det föreslås konkreta sätt att göra en yrkesexamen mer jämförbar med studentexamen så att de kan utnyttjas vid antagning till högskolor, i stället för att allt krut ska brännas på urvalsprov.

En hand som skriver på ett papper.
Urvalsproven anses vara slöseri med resurser. En hand som skriver på ett papper. Bild: Yle inträdesprov

I framtiden blir urvalsproven mindre arbetsdryga och "ungdomsvänliga" så att instuderingsmaterialet tydligare än nu är riktat till 18-19-åringar.

Experterna bakom rapporten skriver att individens livslånga lärande är en av utbildningspolitikens hörnstenar. Lärandet ska kunna ske längs med olika stigar.

Utbildningssystemet får inte skapa återvändsgränder och stoppa avancemang från en utbildningsnivå till en annan.― Ur rapporten Valmiina valintoihin II.

Regeringens mål är nämligen att försnabba inträdet i arbetslivet genom att förnya antagningssystemet till högskolor. Tid ska inte spillas på dubbla prov under examensvåren.

Yrkesutbildningen skräddarsys för arbetsmarknaden

Yrkesutbildningen ska reformeras till att bättre motsvara framtida behov. Finansieringen och styrningen av utbildningen ska göras till en sammanfogad helhet.

Pengar ska sparas och personalkostnaderna ska ner. Det blir mer självstudier och färre närundervisningstimmar för eleverna.

Rätten att utfärda examen vill regeringen helt ge över till den som arrangerar utbildningen.

Systemet med dubbelexamen, som oftast är en kombination av minst fyra gymnasieämnen plus yrkesutbildning, ska bibehållas enligt reformförslaget. (Det noteras i rapporten att cirka 10 procent av eleverna i södra Finland, men bara cirka en procent i norr, skaffar sig en dubbelexamen. )

Reformen är ett av regeringens sex spetsprojekt inom kunnande och utbildning.

Vad är det fråga om?

- Regeringen har fattat beslut om att 190 miljoner euro ska sparas på yrkesutbildningen på andra stadiet.
- Läroinrättningarna får större resultatansvar, samtidigt som Undervisningsministeriet ska axla ett större ansvar för att styra verksamheten.
- Närstudierna vid yrkesskolorna minskar, självstudierna ökar.
- En stor del av inlärningen ska ske under de obligatoriska praktikperioderna på arbetsplatserna.
- Elevernas tidigare kunnande beaktas mera, det blir mera skräddarsytt för den enskilda eleven.
- Elevernas kompetens ska framöver påvisas via yrkesprov i praktiska arbetslivssituationer.
- Avgångsbetyget blir mindre jämförbart med studentbetyget vid antagning till högskolor.

Och hur är det i praktiken?

Vid högskolorna finns ännu ingen detaljerad information om hur antagningen ska gå till från och med 2018. De nationella riktlinjerna har inte slagits fast än.

År 2016 antogs procentuellt och numerärt färre sökande med enbart yrkesskoleexamen till yrkeshögskolor än året innan.

År 2015 var 41,8 procent av de antagna till yrkeshögskolorna personer med enbart yrkesexamen.

Det mest typiska har varit att de som antas till yrkeshögskola med yrkesskoleexamen fortsätter med samma ämne som de hade i yrkesskolan.

Den som studerat till närvårdare blir sjukskötare, en merkonom blir tradenom eller trädgårdsmästare studerar till hortonom.

Orsaken till den minskade andelen studerande med yrkesexamen är att yrkeshögskolorna i sina urval inte längre ger poäng för betyg från yrkesskolor.

Vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa säger Liselott Båsk, koordinator för gemensam ansökan, att de antagna till yrkeshögskolan är en blandning av studerande från yrkesskola och gymnasium.

- Om det är svårare för ickestudenter att få studieplats så beror det på medtävlarna och det beror också på vilken studieinriktning man väljer, säger Båsk.

Novias och VAMK:s gemensamma campus på Brändö i Vasa.
Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Novias och VAMK:s gemensamma campus på Brändö i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Yrkeshögskolan Novia,vaasan ammattikorkeakoulu

Den procentuella andelen studerande med yrkesskoleexamen som antogs 2016 är följande; Kultur 27,0 procent, Samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och adminitrativa området 20,8 procent, Teknik 32,7 procent, Naturbruk 21,1 procent, Social- och hälsovård 26,7 procent samt Turism, kosthålls- och ekonomibranschen 11,1 procent.

Svårare att komma in på universitet

Vad gäller universitet visar siffror att väldigt få sökande med enbart yrkesexamen får en studieplats: 95 procent av alla antagna 2015 hade studentexamen i bagaget.

Av dem hade sju procent en dubbelexamen från yrkesskola och gymnasium.

Till de mest populära utbildningsprogrammen, exempelvis veterinärmedicin, behövs så höga poäng att det i verkliga livet är så gott som omöjligt att komma in.

Finns det möjligheter att bli antagen till universitetsutbildning vid Åbo Akademi med yrkesexamen från andra stadiet?

- Ja, det finns det. Majoriteten av våra sökande har avlagt studentexamen, men många söker också på basen av sin examen från yrkesinstitut, säger Rebecca Karlsson som är koordinator vid utbildningsservicen.

En text på en glasvägg som lyder: Skönlitteratur är facklitteratur om människan.
En text på en glasvägg som lyder: Skönlitteratur är facklitteratur om människan. Bild: Yle/Ylva Perera litteraturvetenskap,Åbo Akademi,facklitteratur

Har man samma chanser som studenter att få en studieplats?

- Till de flesta utbildningar man söker till för att bedriva kandidat- och/eller magisterstudier antas man på basen av betygspoäng och poäng från urvalsprov. För studentbetyg får man dels grundpoäng och dels tilläggspoäng i enlighet med vad som bestämts för ett specifikt ansökningsmål. Sökande med yrkesexamen får alltså grundpoäng (då det är möjligt att räkna) - dock inga tilläggspoäng som stipuleras enligt ansökningsmål - och ytterligare poäng för urvalsprov.

Siffrorna gällande sökande med yrkesexamen såg ut såhär 2016: 195 sökande i gemensam ansökan, av vilka 56 antogs. 54 tog emot studieplatsen, 51 inledde sina studier.

Och hur är det på Hanken, kan man få studieplats med yrkesskoleexamen?

- Absolut. De som avlagt yrkesexamen kan antas på basis av sitt resultat i urvalsprovet, eftersom det inte ges standardiserade poäng för vitsord i en yrkesexamen. Nästan hälften av alla som antas 2017 tas in på basis av sitt resultat i urvalsprovet, och från och med 2018 fylls 40 procent av studieplatserna på basis av sökandes resultat i urvalsprovet, säger planerare för antagningsärenden Sabina Eerola vid Hanken Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Hanken i Vasa.
Hanken i Vasa. Bild: Yle: Ann-Catrin Granroth studerande,handelshögskolan

Har man samma chanser som studenter att bli antagen?

- Ja, det har man, men man tävlar om ett litet mindre antal studieplatser. Exempel från antagningen 2017: Vi antar 250 nya studerande via urvalsprovet och studentexamensbetyg. Ifall 30 sökande uppfyller våra direktantagningskrav blir det kvar 220 studieplatser. Hälften av dessa 220 studieplatser fylls med de sökande som klarat sig bäst i urvalsprovet (de som avlagt yrkesexamen finns i denna antagningskvot) och resten av studieplatserna fylls med sökande som rangordnats på basis av sitt resultat i både studentexamen och urvalsprovet (de antas på basis av så kallade ”totalpoäng”).

Det är inte omöjligt att komma in. Urvalsprovet är en andra chans.― Planerare Sabina Eerola vid Hanken.

Hur många personer med yrkesexamen sökte i fjol och hur många antogs?

- Vi antog en handfull med sökande med yrkesexamen förra året, säger Eerola.

Ungdomsledare vill läsa företagsekonomi på Arcada

Michael Broman, 24, är ungdoms- och fritidsinstruktör från Axxell.

Broman, som blev klar med studierna 2012, säger att det inte gavs någon information om högskolor i det skedet när han sökte in till yrkesskola efter nian.

- Den enda info om möjligheter efter yrkesutbildningen fick jag från studieinfo.fi och det var endast en liten text om vad man kan bli eller göra, men inget specifikt om varken skolor eller vägen till den titeln, säger Broman.

Michael Broman vill läsa företagsekonomi på Arcada.
Ungdomsledare Michael Broman. Michael Broman vill läsa företagsekonomi på Arcada. Bild: Yle ungdomsledare,Yrkeshögskolan Arcada,michael broman
Jag antar att man skulle ha fått bättre info på nian om man hade satt sig ner och gått igenom det grundligare med studiehandledaren, men eftersom vi hade en klass på över 20 elever som alla ville olika saker var det väldigt svårt att ge specifik info.― Michael Broman.

Broman ska söka in till linjen för företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Arcada i år.

- Arcada hör till de skolor som värderar prestationen vid lämplighetsproven och intervjun mer än bara betygen. Jag ska åka till Helsingfors i juni och skriva proven och har ännu inte ens lämnat in mina betyg till skolan.

- Jag anser själv att mina chanser att bli antagen är lika stora som om jag vore student. Förstås är det ju vissa saker som nyblivna studenter har pluggat mer intensivt under de senaste tre åren då jag har jobbat och därför har en fördel vid lämplighetsproven, men jag tänkte ta igen poängen vid intervjun.

Arcada genomför antagningen på tre olika sätt: Endast urvalsprov, endast betyg och urvalsprov + betyg. Mest poäng kan man få med alternativ tre.

I antagningen antas 60 procent på basis av urvalsprovet medan 40 procent antas på basis av urvalsprov och studentexamen. Detta gäller för alla ämnen förutom idrott och kultur.

Elevhandledare: Vi försöker ta upp problemet med fortsatta studier

De elevhandledare vid grundskolan som Yle Nyheter har talat med försöker ta upp saken med åtminstone dem som berörs.

- Jag talar enskilt med varje elev på nian och jag upplever att många skulle behöva mer handledning än vad jag kan ge. Om de säger att de funderar på yrkesskola brukar jag ställa frågan att vad har du tänkt sedan då? Jag brukar nog ta upp att det blir knepigare att komma in på universitet med examen från yrkesskola, säger elevhandledaren Maria Viitasalo vid Hagelstamska skolan i Grankulla.

Brukar yrkesskolor som presenterar sig för eleverna tala om problemen med en yrkesskoleexamen?

- Nej, de brukar inte nämna den sidan, men jag gör det nog med de elever som jag exempelvis tar med på besök till Prakticum, säger Viitasalo som ansvarar för 109 niondeklassister.

Man skär i närstudier och det är de elever som behöver det mest. Endel gymnasieelever kan gå igenom fast hela gymnasiet utan att träffa en lärare, det kan inte dessa som valt yrkesskola.― Elevhandledare Maria Viitasalo.

Många av de elever som nu väljer yrkesskola har enligt Viitasalo inte sådana färdigheter att de klarar av självstudier på bekostnad av färre närstudietimmar.

- Och så är det svårare att köra igenom studier på högskolenivå om du bara gått yrkesskola, det borde man tala mer om också i pressen. Om endast 1/7 med yrkesskolebotten mot 2/3 för dem med gymnasieexamen får examen från universitet berättar det nog nånting om att yrkesskolan är annorlunda.

Elevhandledare under hård press

Elevhandledaren Samira Al-Far vid Lovisanejdens Högstadium uppger för sin del för Yle Nyheter att hon i år ansvarar för 93 niondeklassister.

Om någon funderar på yrkesskola så hinner ni då diskutera vilka möjligheter det finns till vidare studier på högskola?

- Det berör vi på ganska lite. Visst, vi har individuella samtal, men med så många elever och så lite tid så blir den delen absolut inte nära på så utforskad som den kanske borde, säger Al-Far.

Upplever du att du hinner ge tillräckligt mycket information om möjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan?

Tre ungdomar sitter med ryggen mot kameran vid en dator i en skola
Tre ungdomar sitter med ryggen mot kameran vid en dator i en skola Bild: Yle/Sofi Nordmyr ungdomar,elever,skolelever,huslig ekonomi,studerande,nior

- Jag känner att jag hinner med basinformation om fortsatta studier och mera ingående när det gäller vårt lokala gymnasium och den närmaste yrkesskolan. Jag har upplevt att samarbetet med studiehandledarna på yrkeskolorna har varit oersättlig, säger Al-Far.
Men när det kommer till någon annan utbildning än det som majoriteten väljer så är det nog inte mycket jag hinner med. Dessutom så vet jag heller inte allting om alla linjer och precis vad som sker under en skoldag på yrkesskolenivå.― Elevhandledare Samira Al-Far, Lovisanejdens Högstadium

Reformer hotar yrkesskolans idé

- På 1950-talet började man fundera på en helhetsreform av skolsystemet för att försöka föra de olika samhällsskikten närmare varandra.
- Tanken var också att höja yrkeskårernas status i en tid av återuppbyggnad och ekonomisk tillväxt efter krigsåren.
- På 1960 började så småningom den finländska enhetsskolan forma sig och idéerna om grundskola spira.
- På 1970-talet började man se problematiskt på åtskillnaden mellan den allmänbildande och den yrkesutbildande utbildningen.
- Ökningen i antalet studenter ansågs göra det svårare för ickestudenter att studera vidare och att det naggade den dåvarande yrkesutbildningens anseende i kanterna.
- Strävan var att yrkesutbildningen skulle bli ett konkurrenskraftigt alternativ till gymnasiet som inte stängde vägen till högskola.
- Samtidigt skulle yrkesutbildningen beakta arbetslivets krav och förändringarna inom arbetslivet.
- Ett principbeslut om yrkesskola fattades 1974 och saken stadfästes 1978.
- Ändringar gjordes i utbildningens struktur och utbildningsplanen och de skrevs ner i lagen 1987.
- Vid millennieskiftet bedrevs kampanjer för att göra yrekesutbildningen totalt jämförbar och jämbördig med gymnasieutbildningen.
- År 2001 var all utbildning på andra stadiet treårig för ickestudenter mot tidigare två år.

Kritiker: Spetsprojekt för att skrota yrkesutbildningen

Särskilt lärare och elever vid yrkesskolorna är bekymrade över de minskade resuserna för närundervisning. Kvaliteten på utbildningen bekymrar många.

Vänsterkritiker menar att reformen inom yrkesutbildningen är ett av högerregeringens försök att öka på samhällsklyftorna.

Frågan från dem lyder om regeringen ska överföra ansvaret för den grundläggande yrkesutbildningen på statsstyrda aktiebolag avsedda för ändamålet.

De som hyser ännu värre konspiratoriska idéer menar att hela vitsen är att sänka de olika yrkeskårernas status och i slutändan skrota de olika branschernas möjligheter till hyfsade löner och arbetsvillkor.

Axxell Kuggom
Axxell Kuggom Bild: Yle/Sune Bergström kuggomskolan

En av de kritiserade punkterna i reformen är att den görs med tanke på de nuvarande behoven inom arbetslivet.

Om man enbart poängterar sysselsättningen kan man enligt kritiker säga farväl till exempelvis alla grundexamina inom kultur- och konstbranschen.

Det anses också riskfyllt med tanke på långsiktig planering om reformen genomförs med mycket knapp basfinansiering så att beslut om tilläggsfinansiering ska fattas årligen - på basis av föråldrade uppgifter om elevantal och dylikt.

Jag är nog mest orolig för dem som nu väljer yrkesskola. Den största krisen med reformen inom yrkesutbildningen är att elever puffas in i utbildningar som vi inte vet om de behövs om 20 år.― Elevhandledare Maria Viitasalo om niondeklassisterna.

Och om finansiering i fortsättningen garanteras endast för en tre år lång grundutbildning äventyras språkligt svaga elever samt elever med specialbehov, varnar kritiker.

Lärarfacket: Kvaliteten i fara

Lärarfacket OAJ anser att reformen görs för att man ska hitta det billigaste möjliga sättet att utbilda, vilket äventyrar kvaliteten på yrkesutbildningen.

OAJ oroar sig också över att den enhetliga och pålitliga bedömningen av elevens kunnande skrotas.

En liten hund ligger nedsövd inför tandröntgen.
Vägen från djurskötare till veterinär är lång. En liten hund ligger nedsövd inför tandröntgen. Bild: Yle / Ted Urho evidensia

Teoretisk förståelse anses vara en oförenlig del av kunnandet på alla utbildningsstadier.

– I forsättningen skulle det räcka med ett yrkesprov från arbetslivet där bedömningen görs av två personer som utbildningsenheten utsett. Den ena av dem representerar arbetslivet och den andra kan vara en lärare eller någon annan som arrangerar undervisningen, alltså nödvändigtvis inte en lärare.

När man sedan äntligen får upp farten och det finns vilja och en riktning till fortsatta studier på högskola så finns det så många hinder att man stupar på vägen.― En som kritiserar antagningen till högskolor för dem med yrkesexamen.

Facken befarar för sin del att regeringen håller på att skapa en reserv av gratis arbetskraft i och med de långa obligatoriska praktikperioderna.

Inom ramen för det nya utbildningsavtalet som ingår i yrkesexamen är eleven inte i ett arbetsförhållande och får ingen lön.

De diffust fastställda reglerna för arbetsplatspraktiken är just en av motståndarnas mest kritiserade punkter på reformlistan.

Utlåtanderundan gällande reformen avslutades vid årsskiftet och den ska träda i kraft i början av år 2018.

Läs mera:

Många frågar sig nu: Vad får man egentligen lära sig i yrkesskolan?

Yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland är i kris, om man får tro på varningsropen. Det talas om obefintlig närundervisning, många avhopp och en i slutändan oattraktiv examen som inte duger för högskolestudier.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes