Hoppa till huvudinnehåll

Vill du ha en studieplats? Då ska du välja lång matematik i gymnasiet

Krittavla i skola med matematisk formel.
Krittavla i skola med matematisk formel. Bild: Stocksnap, Sebastian Dahlström Albert Einstein,Allmänna relativitetsteorin,gymnasiet,fysik,matematik,lång matematik

Av de tiotusentals unga som i år försöker få en studieplats kan åtminstone en del vara rätt så lugna, enligt en färsk undersökning som gjorts vid Uleåborgs universitet. Det handlar om den tredjedel som skrivit lång matematik i studenten.

Av dem kommer 87 procent in på universitetet, säger professor Jouni Pursiainen om resultatet, där man åren 2013-2015 jämfört antalet personer som skrivit lång matematik, fysik och kemi med antalet personer som inlett universitetsstudier.

- För fysikens och kemins del är siffrorna till och med lite högre än för matematiken, 90 och 91 procent. Men matematiken är naturligtvis på så sätt mer betydelsefull att det ett mer allmänt ämne.

Att man läser lång matematik, fysik och kemi i gymnasiet leder ofta till en framtid inom en teknisk eller medicinsk bransch, men forskningen visar att det här inte är hela sanningen.

- Visst finns en hög procent i sådana branscher som teknik, medicin, veterinärmedicin, odontologi och farmaci, men nästan en fjärdedel finns också inom den humanistiska vetenskapen och andra branscher som man inte genast skulle komma att tänka på.

Professor Jouni Pursiainen, Uleåborgs universitet.
Professor Jouni Pursiainen. Professor Jouni Pursiainen, Uleåborgs universitet. Bild: Päivi Pirilä Uleåborgs universitet,forskning,matematik,professorer,kemi,jouni pursiainen

Mellan 2013 och 2015 tog ungefär 90 000 personer studenten och 50 000 antogs till universiteten. De nya studenterna och de som blivit antagna till universitet är sällan samma personer under samma år, men det har inte någon inverkan på siffrorna i forskningen, säger Pursiainen.

- Siffrorna var likadana under alla de tre forskningsåren, så det är möjligt att göra den här typen av jämförelse.

Avgörande beslutet fattas i tonåren

För niondeklassarna i grundskolan kan beslutet om att välja lång matematik vara svårt. I den åldern är framtidsplanerna för de flesta ganska så vaga. Allt färre har valt lång matematik under det här årtiondet.

- Det är just det som är problemet, att valet ska göras mitt under tonåren. Det är en ganska liten minoritet som vet vad de vill av livet när de ska börja gymnasiet. Inte visste jag heller, säger Pursiainen.

Flickor mister förgäves nyttan av matematik

Det finns mer flickor och kvinnor såväl i gymnasiet som på universiteten. Det är ändå bara en tredjedel av flickorna som väljer den långa matematiken i gymnasiet. Motsvarande andel för pojkar är två tredjedelar.

Flicka i högstadieåldern gör läxor.
Flicka i högstadieåldern gör läxor. Bild: Lehtikuva ungdomar,läxor,högstadiet,skolor

På det här sättet ger flickorna i onödan kompensation åt pojkarna när de matematisk-naturvetenskapliga universitetsplatserna delas ut.

- I gymnasiet är flickorna bättre än pojkarna i nästan alla ämnen. Också i fysik, som är det mest pojkdominerade ämnet. I lång matematik var pojkarna åtminstone för några år sedan en aning bättre, men skillnaden är ganska marginell, säger Pursiainen.

Bara för begåvade?

Den långa matematiken kan i den ungas ögon te sig som en alldeles oöverkomlig utmaning, som endast begåvade klarar av. Är detta förklaringen till att de får universitetsplats utan inträdesprov?

Ett berömligt vitsord är inte en nödvändighet på alla ställen, säger professor Jouni Pursiainen.

- Det är väldigt få som skriver lång matematik, i relation till det behov som universiteten skulle ha. Det betyder att man nog hittar en studieplats också med ett sämre studentvitsord i lång matematik.

Linjal
Linjal Bild: Unsplash/ Dawid Małecki kalkyl

En ung person borde enligt Pursiainen hålla dörrarna öppna angående framtida karriärval och välja den långa matematiken, fast man inte skulle vara något mattesnille.

Man kan inte veta om man inte provar

- Säkert finns det i alla branscher en grupp riktigt begåvade människor som slår alla andra, men för den genomsnittliga gruppen är det en fråga om arbetsmängd. Om man är beredd att lägga ner den arbetsmängd som krävs, så hålls betydligt fler dörrar öppna om man väljer den den långa matematiken.

Då kan en ung person som funderar på framtiden kanske skjuta fram de avgörande valen lite, säger Pursiainen.

Pursiainen undrar också hur de som tvivlar på sin begåvning kan vara så säkra på sin sak, om de inte ens testar.

- De flesta människor klarar av mer än de själva tror, och går det inte vägen är det bara att konstatera att man hade rätt från början.


Ursprunglig text: Anniina Wallius / Yle uutiset