Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen vill förhindra vårdbolag att plocka russinen ur kakan

bild på regeringen
bild på regeringen Bild: Jarno Kuusinen finlands regering

Regeringen presenterade på tisdag eftermiddag propositionen till lagstiftning för kundens valfrihet inom vården. Omsorgs- och familjeminister Juha Rehula (C) intygar att tidtabellen för reformen håller.

Landskap som har stora svårigheter med att hålla tidtabellen kan enligt Rehula få tilläggstid. Det krävs ändå ytterst vägande skäl för att så ska ske.

- Utgångspunkten är att valfriheten träder i kraft den första januari 2019, sade Rehula vid statsrådets presskonferens.

Regeringen har inte heller tummat på de ekonomiska utgångspunkterna med reformen, intygade Rehula.

- Målet att skära på kostnaderna med 3 miljarder euro fram till utgången av nästa årtionde gäller fortfarande.

De ursprungliga målsättningarna gäller

Rehula försäkrar att regeringen inte glömt bort de ursprungliga målsättningarna med reformen: en snabbare och mer jämlik vård runtom i landet.

- Vi har fått kritik för att ha glömt bort det vi föresatt oss att göra, men det stämmer inte. Via lagstiftningen har vi gjort allt vi kunnat för att en människa inte ska bli bollad fram och tillbaka.

Ministerkollegan Paula Risikko från Samlingspartiet håller med.

- Det handlar inte endast om att öka på valfriheten, utan också om att förstärka primärvården som helhet. I åratal har vi försökt få in specialisttjänster inom primärvården. Att få inte ett gott kunnande i ett tidigt skede ger oss möjligheter att ingripa om problem uppstår, sade inrikesministern.

Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Sannf) konstaterade att regeringen nu gjort sitt vad de centrala delarna av valfrihetslagstiftningen beträffar.

- Nu är det upp till riksdagen, inte minst grundlagsutskottet, att dryfta hur reformen tryggar en jämlik vård runtom i landet, sade Mattila.

Små och medelstora företag välkomnas

I beredningsskedet har de små och medelstora företagens sits väckt en hel del diskussion. Frågan är om de har någon chans att hävda sig i konkurrensen med stora vårdkoncerner.

Ja, svarar inrikesminister Paula Risikko. Mindre företag kan grunda gemensamma social- och hälsovårdsbolag, för att leva upp till lagens krav.

Klientsedlarna och den personliga budgeteringen öppnar likaså möjligheter för småföretagen, sade Juha Rehula.

- Men det är klart att vem som helst inte kommer att kunna erbjuda tjänster, vi kan inte utgå från att underleverantörer ägnar sig åt myndighetsuppdrag inom social- och hälsovårdscentralerna, tillade Risikko.

Plocka russinen ur kakan

En av de springande punkterna i fråga om valfriheten gäller fördelningen av kostnaderna och resurserna. Kommer vården att rikta sig till dem som verkligen behöver den, eller kommer producenterna att fokusera på tjänster åt klienter som redan har det bra?

Den blivande finansieringsmodellen ska premiera producenter som tar emot kunder med ett stort vårdbehov, svarar Rehula. Det ska inte heller vara tillåtet att välja och vraka bland klienter.

- Vi vill förhindra att producenterna plockar russinen ur kakan. Så länge det finns lediga platser måste man ta emot en klient. Det ligger i producentens intresse att ta emot klienter som behöver mer vård.

Landskapen beslutar om rådgivningarna

Rådgivningstjänsterna är en annan fråga som väckt en hel del diskussion på förhand.

Regeringen landade på en kompromiss där man på landskapsnivå får bestämma om huruvida rådgivningarna blir en del av det fria vårdvalet eller inte, berättar Rehula.

- Det är svårt att förutse var vi befinner oss om fem år, men jag tror vi kommer att ha olika modeller. Landskapen avgör hur man vill sköta saken.

Läs mera:

Så här påverkas du av valfriheten - 5 frågor om det fria vårdvalet

Hur påverkar valfriheten i vården din vardag. Vi sammanfattar fem centrala punkter!

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes