Hoppa till huvudinnehåll

Succé för mårdhundsjakt på Kimitoön

Man med hundvalp i famnen.
Tommy Arfman tillsammans med blivande mårdhundsjägaren I. Tolv veckor gamla I har ännu inte deltagit i jakten men Arfmans övriga hundar jaktgolden Chili och Karelska björnhunden Ursa har varit till stor hjälp. Man med hundvalp i famnen. Bild: Yle/Monica Forssell tommy arfman

Sedan i fjol höstas har Tommy Arfman tagit livet av hela 120 mårdhundar. Den intensifierade jakten har fått ekonomiskt understöd av Miljöministeriet och bedrivs med hjälp av hundar.

Tommy Arfman, som är anställd av Söderlångvik gård på Kimitoön och hyser ett stort intresse för fåglar, har en längre tid varit orolig för den stora skada som mårdhundarna gör på särskilt de markhäckande fåglarna.

Ruvande ejder på Utö.
Markhäckande fåglar som ejdern lever farligt med mårdhundar i faggorna. Ruvande ejder på Utö. Bild: Yle/Linus Hoffman ejder,fågelskådare,Utö

I fjol höstas beviljades Söderlångvik gård ett litet ekonomiskt bidrag av Miljöministeriet, för att få bukt med mårdhundarna. Målet är att öka avskjutningen från 70-80 djur per år till 130-140 djur.

- Det har gått väldigt bra, säger projektledare Tommy Arfman.

Bild på mårdhundar som besöker ett matningsställe.
Mårdhundarna lockas till matningsställen. Med hjälp av kameraövervakning kan Tommy Arfman hålla koll på var djuren rör sig. Bild på mårdhundar som besöker ett matningsställe. Bild: Tommy Arfman. söderlångvik gård

”Ingen naturlig predator i Finland har sådana stammar som mårdhunden”

Egentligen hör mårdhundarna hemma i Asien men introducerades i tiderna på den ryska sidan om gränsen och på 1950-talet dök de första djuren upp i Finland.

Mårdhund.
Mårdhunden anses vara en skadlig invasiv art i Västeuropa. Mårdhund. Bild: Julian Stratenschulte / EPA / All Over Press mårdhund

I södra och mellersta Finland är mårdhundsstammen i dag tätare än både räv- och grävlingsstammen.

- Ingen naturlig predator i Finland har sådana stammar som mårdhunden, säger Arfman som är mycket nöjd med den avskjutning som han och hundarna Ursa och Chili lyckats med under den jaktsäsong som avslutades den sista april.

Mårdhunden farlig för fåglarna

Det var i början av 1980-talet som Arfman märkte att mårdhundarna blev allt vanligare i skärgården och i början av 2000-talet var det redan vanligt att hans jakthundar hittade mårdhundar.

Mårdhunden är allätare och äter till och med döda mårdhundar men alldeles särskilt gillar mårdhunden fågelägg och för fågelarter som häckar på marken utgör mårdhunden ett stort hot.

Fyra ejderägg i ett bo
Mårdhunden äter gärna till exempel ejderägg. Fyra ejderägg i ett bo Bild: YLE dun

Mårdhundens invasion märks ibland annat på att orrarna och ejdrarna blivit färre.

Fågelstammarna återhämtar sig redan?

Så småningom tror Arfman att den lyckade mårdhundsjakten kommer att synas i naturen. De holmar utanför Kimitoön som hör till projektområdet är enligt Arfman nu mårdhundsfria och åtminstone där torde fåglarna komma åt att häcka i fred.

Man pekar på en skärm med en karta.
På kartan syns matningsställena. Man pekar på en skärm med en karta. Bild: Yle/Monica Forssell jakt,Söderlångvik,mårdhundsjakt

Under vintern såg Arfman också stora orrflockar, något han inte sett på flera år, men om det är jaktens förtjänst är för tidigt att säga. Hursomhelst har man lyckats få bort många marodörer.

- Vi har fått bort nästan fyrtio djur per tusen hektar. Det är enorma mängder, säger Arfman.

Intressantare att jaga med hundar än fällor

Mårdhundsjakt kan bedrivas med hjälp av fällor eller med hjälp av hundar. I Söderlångvik använder man sig av hundar.

I praktiken går jakten till så att man skapat fem matningsställen riggade med viltkameror. När mårdhunden besöker något av matningsställena slår kamerorna larm och Arfman vet att sätta av med sina hundar.

Jägare med pannlampa och ryggsäck i mörk skog.
Tommy Arfman på väg ut i skogen. Jägare med pannlampa och ryggsäck i mörk skog. Bild: Yle/Monica Forssell tommy arfman

Karelska björnhunden Ursas uppgift är att leta reda på mårdhunden. Med hjälp av den gps-sändare som Arfman fäster på Ursa kan husse på en telefonskärm följa med hur Ursa rör sig.

När hunden saktar av betyder det att hon fått upp ett spår och ett avlägset hundskall avslöjar att mårdhunden kan vara fast. Då ringer Arfman upp sändaren på Ursa. Mikrofonen slås på och Arfman kan höra mårdhundens morrande.

Den andra hunden, Chilis, uppgift är att söka upp Ursa och mårdhunden och hålla fast mårdhunden tills Arfman hinner upp med pistolen.

Hund och jägare bredvid död mårdhund.
Hund och jägare bredvid död mårdhund. Bild: Yle/Monica Forssell jakt,tommy arfman

Fördelen med att jaga tillsammans med hund är att man inte behöver kontrollera eventuella fällor varje dag.

- Det är också mycket intressantare, säger Arfman. Hundarna berättar hela tiden om det rör sig predatorer i området och med hjälp av hundarna hittar man också annat som till exempel gryt.

Med hjälp av sina hundar har Arfman hittat 60-70 gryt på Söderlångviks marker.

Mårdhundarnas vinterpälsar går i princip att sälja men i Söderlångvik grävs djuren ner efter att de skjutits. Köttet har Arfman ingen lust att smaka på.

- Mårdhund luktar inget vidare, säger han.

Hoppas att andra hakar på

På Söderlångviks ägor kommer projektet att pågå ännu ett par år men eftersom mårdhundsproblemet ingalunda begränsar sig enbart till Söderlångviks ägor, hoppas Arfman att jägare från andra jaktlag hakar på och skolar upp sina hundar till att jaga mårdhund.

Särskilt hoppas Arfman att jakten utvidgas till holmarna utanför Kimitoön.

- Så att fåglarna kunde häcka i lugn och ro. Med de predatorstammar vi har i nuläget är det omöjligt, konstaterar Arfman.

Räven och minken hör också till de predatorer som stör fåglarna. Rävarna är ändå ganska få i jämförelse med mårdhundarna.

Vill du hänga med ut på mårdhundsjakt? Här kan du lyssna på ett reportage om jakten från i fjol höstas.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland