Hoppa till huvudinnehåll

Det åboländska vårdbolaget - det är nu det börjar hända

Ett nyfött barn
Vem ska vårda ditt sjuka barn i framtiden? Ett nyfött barn Bild: Yle/Tuula Nyberg baby

Gårdagens förslag från regeringen om hur valfriheten inom vården ska se ut i framtiden var ett viktigare besked än man vid första anblick kanske kunde tänka sig.

Fram till igår var de flesta osäkra på om den planerade vårdreformen alls kommer att kunna genomföras, men efter att lagförslaget presenterades igår stod det klart att det nu är allvar.

marcus henricson
Marcus Henricson jobbar för ett åboländskt vårdbolag. marcus henricson Bild: Yle marcus henricson

Det menar Marcus Henricson som är anlitad av de åboländska kommunerna för att förbereda och planera ett eget tvåspråkigt vårdbolag som ska rädda den genuint tvåspråkiga vården i Åboland.

- Det är nu vi går in i ett riktigt konkret planeringsskede kring det planerade åboländska vårdbolaget. I och med att regeringen nu kom med sitt lagförslag är jag övertygad om man kommer att genomföra reformen, säger Henricson.

Tvåspråkig personal samlas i tvåspråkigt vårdbolag?

De åboländska kommunerna har alltså redan en längre tid funderat på att skapa ett åboländskt vårdsbolag.

Ingången till Kimito hälsostation.
Personalen vid Kimito hvc övergår till det nya vårdbolaget? Ingången till Kimito hälsostation. Bild: Yle/Monica Forssell dörrar,Kimitoön,kimito hälsocentral

Meningen är att den personal som idag jobbar inom vården och är anställd av bland andra Kimitoöns kommun och Pargas stad ska överföras till det nya bolaget. Man vill på det här sättet se till att den tvåspråkiga personalen hålls inom samma organisation.

Henricson förklarar att den riktigt stora förändringen som kommer att ske om regeringens förslag blir lag och om vårdreformen genomförs är att all social- och hälsovårdsverksamhet kommer att utsättas för konkurrens.

Många som jobbar inom den offentliga vården idag undrar hur det ska gå för mig, vem kommer att vara min arbetsgivare i framtiden?

Kommunerna kommer inte att ha några egna vårdtjänster utan det är bolag som kommer att erbjuda vårdtjänsterna.

Åbolands sjukhus i Åbo
Åbolands sjukhus är omtyckt och kostnadseffektivt. Åbolands sjukhus i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström åbolands,Åbo

- Då är det viktigt att det finns ett vårdbolag som har en stark tvåspråkig kompetens, på båda språken, säger Henricson. Alltså den tvåspråkiga kompetens som idag finns i Pargas, på Kimitoön, inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, vid Åbolands sjukhus och inom Åbo stad.

Enligt Henricson gäller det att hålla ihop det här kunnandet så att det inte sprids för vinden.

Så ni tänker er att de andra vårdbolagen inte är intresserade av att erbjuda vård på svenska?

- Jo, de kan säkert vara intresserade men de har inte den kompetensen idag, att skapa genuint tvåspråkiga vårdmiljöer, säger Henricson.

- Många som jobbar inom den offentliga vården idag undrar hur det ska gå för mig, vem kommer att vara min arbetsgivare i framtiden? Vårt mål är att skapa ett starkt bolag med en tydlig tvåspråkig profil. Ett bolag som kan bli vårdarnas nya arbetsgivare, säger Henricson.

Vårdbolaget behöver privat delägare - för att säkerställa affärskunnandet

Marcus Henricson förklarar att det positiva i hela vårdreformen är att landskapet kommer att ha en stor frihet att själv besluta exakt hur de framtida social- och och hälsocentralerna kommer att se ut.

Det kommer att finnas ett ganska brett serviceutbud i de här centralerna menar Henricson.

- Där ska man få alla hälsovårdstjänster, också konsultationer av de vanligaste specialisterna, säger Henricson. Och som patient ska man själv få välja vilken vårdcentral man vill vara kund hos.

Åbo universitetscentralsjukhus.
Också sjukvårdsdisktriktet är med på noterna om att bilda ett vårdbolag. Åbo universitetscentralsjukhus. Bild: Yle/Lotta Sundström åbo universitets centralsjukhus

- Nu kan vi bygga upp ett starkt tvåspråkigt vårdbolag - och samla den verksamhet som idag finns i Kimitoöns kommun, i Pargas, vid sjukvårdsdistriktet och inom Åbolands sjukhus i ett gemensamt bolag. I det vårdbolaget kan man kanske också ta med en privat ägare, ett företag inom social- och hälsovårdsbranschen.

Varför ska man ha med en privat aktör?

- Därför att alla de övriga offentliga aktörerna visserligen är duktiga på själva vården, men de har inte det affärskunnade som krävs. Det måste man få från den privata sidan.

Kan Folkhälsan bli en delägare i det åboländska vårdbolaget? Bild: YLE/Rolf Granqvist istappar

- Det handlar om IT, fjärrtjänster, logistik, marknadsföring, försäljning, kundkommunikationer, räknar Henricson upp. Sådant som kommunerna inte har behövt vara bra på hittills.

Det kommer att bli ett hårt marknadsföringskrig för det kommer också att finnas internationella stora koncerner som vill konkurrera om kunderna

Det gäller enligt Henricson att nu ta in den affärskompetensen från privata sidan. Därför är det bäst att bygga ett samägt bolag med en privat aktör.

Så den tvåspråkiga personalen som finns i kommunerna och vid Åbolands sjukhus och vid sjukvårdsdisktriktet bildar ett vårdbolag - vad händer sen?

- Sedan är det väldigt viktigt att vi klarar av att kommunicera att det finns ett vårdbolag som kan erbjuda hela servicepaletten på ditt eget språk. Vi kan betjäna er fullt ut i en helt tvåspråkig kundmiljö med verksamhet i hela regionen, inte bara i Åbo, säger Henricson.

- Det kommer att bli ett hårt marknadsföringskrig för det kommer också att finnas internationella stora koncerner som vill konkurrera om kunderna, säger Henricson. Men vi har ett starkt varumärke och starkt förtroende bland befolkningen redan nu.

- Lyckas man bygga på det förtroendet och om vi klarar av att från början ha en hög kvalitet på den vård vi erbjuder så tror jag att vi kan behålla våra kunder, menar Henricson.

Den goda finlandssvensken väljer det tvåspråkiga bolaget

Finns det någonslags lojalitetskrav för alla finlandssvenskar nu, att alla goda svenskspråkiga ska välja detta tvåspråkiga vårdbolaget för att se till att vårdbolaget har tillräckligt med kunder?

- Det fungerar ju inte riktigt så, säger Henricson. Man väljer själv det som känns bäst. Inte kan man ställa sådana krav, och vår uppgift är att skapa ett vårdbolag som upplevs så attraktivt som möjligt, säger Henricson.

Han medger ändå att det skulle vara ett verkligt problem om många tvåspråkiga hushåll skulle välja en annan producent istället för det planerade åboländska vårdbolaget.

- Vi måste se till att vi har en hög kvalitet på vården så att patienterna vill komma tillbaka och hålls kvar som patienter och klienter. Kunderna väljer ju inte vårdbolag bara en gång, utan du kan byta bolag varje år om du vill. Det gäller att göra ett bra jobb, konstaterar Henricson.

Åbo aktivt med i planeringen av vårdbolaget

Henrichson konstaterar att Åbo stad förra veckan på allvar kom med i planeringen av det nya tvåspråkiga vårdbolaget och det är en förutsättning för att det verkligen ska gå att förverkliga planerna på ett tvåspråkigt vårdbolag.

Terhi Vörlund-Wallenius
Många svenskspråkiga Åbobor är vana vid att besöka hälsocentralläkare Terhi Vörlund-Wallenius. Terhi Vörlund-Wallenius Bild: Christopher Marins/Yle person,terhi vörlund wallenius

- Vi ser alla att det finns ett gemensamt problem som måste lösas, alltså hur ska vi förverkliga vård på svenska. Vi har också en gemensam metod för hur det kan ske. Åbo stad har också förbundit sig till det här arbetet, säger Henrichson.

Du verkar vara övertygad om att vi kommer att se ett nytt åboländskt vårdbolag?

- Jag är övertygad om att alternativen är sämre, säger Henrichson. Den 1 januari 2019 övergår all offentlig vård till de nya landskapen och sedan bestämmer landskapet hur de använder resurserna, säger Henricson.

Därför gäller det att bygga upp ett regelverk för det här vårdbolaget som kan beskriva hur det ska skötas i framtiden

- Risken är att den tvåspråkiga kompetensen helt enkelt pulveriseras inom den stora landskapsorganisationen och det skulle i sin tur leda till att den tvåspråkiga kompetensen inte finns någonstans, så där riktigt på riktigt, tror Henricson.

- Då är det bättre att förekomma än förekommas och koncentrera personalen till en så stark enhet som möjligt. Förstås i samarbete med landskapet, men idén är att stärka den svenska vårdkompetensen så att den inte fördelas på flera organisationer i framtiden, säger Henricson.

Landskapen tar över 2019

Den första januari kommer alltså de nya landskapen att ta över all offentlig vård av kommunerna, och det betyder också att det nya vårdbolaget skulle tas över av landskapet.

- Sannolikt kommer kommunerna inte att kunna äga några stora andelar i vårdbolaget, utan landskapet äger bolaget, eventuellt tillsammans med ett privat bolag, säger Henricson.

Vem är det då som bestämmer hur det åboländska vårdbolaget ska ledas och utvecklas?

- För landskapets del är det landskapets styrelse och fullmäktige, där de åboländska kommunera knappast kommer att ha något större inflytande. Därför gäller det att bygga upp ett regelverk för det här vårdbolaget som kan beskriva hur det ska skötas i framtiden, säger Henricson.

Vårdbolaget verklighet nästa sommar?

Sommaren 2018 tror Henricson att planerna har kommit så långt att man kan presentera det nya vårdbolaget i detalj. Före det borde de olika parterna fatta ett linjebeslut om hur man vill organisera vården i framtiden.

Enligt Henrichson borde ett sådant linjebeslut fattas före nyår.

- Efter det kan vi börja fatta konkreta juridiska beslut kring bolaget, överföra egendom och personal. Det är viktigt att vi kan kommunicera till invånarna att det kommer att finnas ett sådant här vårdbolag, här på din egen ort, på ditt eget språk. Det är viktigt att berätta för den nuvarande personalen att det kommer att finnas en stark tvåspråkig arbetsgivare också i fortsättningen, säger Henricson.

- Det är också viktigt för att förhindra att vårdpersonal söker sig annanstans, och jag är säker på att vårdpersonal som idag jobbar i tvåspråkiga miljöer gärna vill fortsätta på arbetsplatser där miljön är tvåspråkig på riktigt, menar Henricson.

Artikeln uppdaterad 17.43 med det rätta namnet på Marcus Henricson, tidigare stod det Henrichson.