Hoppa till huvudinnehåll

Matti Nuutti: Har Borgå gjort en onödig investering i centralköket?

Skolmat.
(illustrerande arkivbild) Skolmat. Bild: Hanna Othman / Yle skolmat,matsal,Dörrmatta,komjölk

Politikerna i Borgå ville inte ha en mikrovågsugn för åtta miljoner euro, säger Outi Lankia (C). Stadsstyrelseordförande Matti Nuutti (SDP) kräver nu svar av lokalservice gällande soppan kring centralköket.

- År 2014 informerade Annika Malms-Tepponen skriftligt om att det nya centralköket kommer att minska på användningen av halvfabrikat, och att maten kan tillredas från grunden i det nya köket utgående från högklassiga råvaror, säger fullmäktigeledamot Outi Lankia (C).

Hon anser att den information Borgåpolitikerna fick inför beslutet om att bygga det nya centralköket var vilseledande.

Enligt Lankia överensstämmer inte den informationen med de uttalanden som Annika Malms-Tepponen, verkställande direktör för Affärsverket Borgå lokalservice, ger nu.

Outi Lankia, Centern, Borgå, kandidat i riksdagsvalet 2015.
Outi Lankia (arkivbild). Outi Lankia, Centern, Borgå, kandidat i riksdagsvalet 2015. Bild: Yle outi lankia

Dokument inför beslutsfattandet

Malms-Tepponen sa nyligen i en intervju för Yle Östnyland att halvfabrikat hör till storkökstillredningen. Hon kunde inte specificera i vilken mån det nya centralköket kommer att använda sig av halvfabrikat och i vilken mån av färska råvaror.

Hon medgav ändå att till exempel köttbullarna ”högst antagligen” kommer att köpas in som färdiga köttbullar.

Yle Östnyland har fått ta del av Lankias dokument, som politikerna fick av tjänstemännen då beredningen av centralköksärendet presenterades för några år sedan inför fullmäktigebehandlingen.

Så här informerade lokalservice om centralköksplanerna

År 2014 publicerade Borgå lokalservice frågor och svar om centralköksplanerna. Här är ett plock ur dokumentet, med kursiveringar av Yle Östnyland.

Vad innebär centralköksförslaget? Varför bör Borgå välja den lösningen?

Enligt förslaget slås sex av dagens sju områdeskök ihop till ett centralkök med ansvar för bespisningen av stadens skolelever, daghemsbarn och vårdsektorns klienter inklusive specialkosten. Det sjunde köket, Svalvägens Pääskytie områdeskök, skulle koncentrera sig på tillredning av varm mat med direkt leverans till kunderna och viss dietkost.

Centralköket skulle fungera enligt principen Cook & Chill, vilket innebär att den tillredda maten kyls ner och levereras till distributionskök i anslutning till förtäringsplatserna. Distributionsköken värmer och serverar maten samt kokar bland annat potatis, ris och pasta.

I centralköksmodellen tillreds maten från början (i dagens områdeskök är bland annat köttet i allmänhet halvfabrikat). Centralköket kan tillreda mat från morgon till kväll. För närvarande tillreds maten under tre timmar per dag.

Dagens köksnätverk kräver nästan en tredjedel större personal än centralköksmodellen.

Det tilltänkta centralköket, som placeras i nybyggda utrymmen, fungerar som ett effektivt storkök. Centraliseringen minskar investeringsbehovet och underhållskostnaderna under kökets hela livscykel.

Avsikten är att producera mat av hög kvalitet till rimlig kostnad.

När de olika alternativen undersöktes framgick det att centralköksmodellen är den enda som möjliggör kostnadseffektiv massbespisning av hög och jämn kvalitet – modellen erbjuder ett optimalt förhållande mellan kvalitet och kostnadseffektivitet.

Vad handlar adressen mot centralköksmodellen om?

Undertecknarna av adressen, som motsätter sig centralköksmodellen och kräver att de mindre köken får fortsätta och att de utvecklas till tillredningskök, är rädda för att centralkökslösningen leder till ökad användning av färdigmat. Förhållandet är det motsatta eftersom centralköksmodellen innebär att maten tillreds från början. Modellen innebär också att färsk sallad kan inkluderas i måltiderna, vilket inte är möjligt med dagens termoaskar.

Centralköksmodellen möjliggör servering av mångsidigare kost eftersom centralköket kan tillreda alternativa rätter, till exempel vegetariska alternativ. Centralköksmodellen möjliggör också minimering av livsmedelssvinnet – distributionsköken kan värma det antal portioner som verkligen behövs.

Tillredningssättet påverkar inte hemvårdsklienternas människokontakter.

Transportkostnaderna utgör en relativt liten del av de totala kostnaderna.

Faktaruta: Fredrika Sundén / Yle Östnyland

I ett stycke i dokumentet med rubriken ”Affärsverket Borgå lokalservice informerar: Borgå förnyar sin kostservice – vad handlar det om?” står det så här:

”I centralköksmodellen tillreds maten från början (i dagens områdeskök är bland annat köttet i allmänhet halvfabrikat). Centralköket kan tillreda mat från morgon till kväll."

I ett annat stycke sägs det så här:

”Undertecknarna av adressen, som motsätter sig centralköksmodellen och kräver att de mindre köken får fortsätta och att de utvecklas till tillredningskök, är rädda för att centralkökslösningen leder till ökad användning av färdigmat. Förhållandet är det motsatta eftersom centralköksmodellen innebär att maten tillreds från början.”

Lankia vill nu veta om tjänstemännen har ändrat åsikt under årens lopp.

Nu kanske någon tänker att det låter som om Annika Malms-Tepponen ljuger. Hur ser du på det här?

- Det låter jättetråkigt och chockerande. Jag anser ändå inte att Borgåfullmäktige fattade beslut om att investera åtta miljoner euro i en mikrovågsugn.

Lankia hoppas nu på en snabb behandling av motionen hon har lämnat in tillsammans med Anne Korhonen. Lankia vill ha ett politiskt beslut gällande centralköket.

"Det låter arrogant"

Malms-Tepponens uttalande om att inga köttbullar rullas för hand i centralköket får Lankia att reagera.

- Det låter som ett arrogant synsätt. Förstås gör man ju inte köttbullarna för hand i ett storkök, utan det finns maskiner att använda sig av. Det är verkligen inte behövligt att köpa in färdiga köttbullar.

Det var stadsstyrelsen i Borgå som godkände projektplanen för centralköket. Fullmäktige fattade beslutet om pengarna för bygget.

- Jag trodde aldrig på planerna och var emot dem, konstaterar Lankia.

"Det var meningen att maten skulle göras från grunden"

Stadsstyrelseordförande Matti Nuutti (SDP) var med då besluten om centralköket fattades. Yle Östnyland ber honom kommentera dokumentet vi tagit del av och de uppgifter Lankia för fram.

- Det vad jag minns av diskussionerna, som gick heta, var att det nog var meningen att man skulle producera allting själva från början till slut i centralköket. Därför satsar vi en sådan summa som vi gör nu, säger Nuutti.

Nuutti minns inte hur exakt man behandlade själva processen kring matlagningen, men säger att diskussionen åtminstone var riktgivande, och att slutsatsen var att maten ska tillverkas från början till slut.

- Om det är nödvändigt med halvfabrikat så kanske man någon gång kan använda dem, men de ska inte tas allmänt i bruk.

Onödig investering?

- Man kan ju fråga sig om vi har investerat onödigt? Skulle vi ha klarat oss med att köpa mat utifrån till de gamla köken och producera maten vidare där? säger Nuutti. Meningen var att vi skulle göra allting själva så långt som möjligt.

Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå
Matti Nuutti (arkivbild) Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén matti nuutti

Nuutti konstaterar att motionen nu kommer att diskuteras av beslutsfattarna. Själv vill han ha en förklaring av Annika Malms-Tepponen.

- Hon måste förklara diskussionen som vi förde inför beslutsfattandet.

Hur allvarligt ser du då på det att man har fått en annan bild inför beslutsfattandet än det som nu är verkligheten?

- Det är ju inte meningen. Tjänstemännen ska ju ge en så exakt och rättvis bild som möjligt. Man kan inte hitta på saker och säga hur man tycker att det skulle kunna vara.

Nuutti anser att man nu måste göra en plan i Borgå för hur man går vidare med centralköket på rätt sätt.

Har du fortfarande förtroende för tjänstemännen inom lokalservice?

- Jo, utan vidare. Det kan handla om ett misstag, men det klarnar när vi får förklaringar.

Yle Östnyland har försökt nå Annika Malms-Tepponen för en ny kommentar gällande dokumenten och hennes uttalanden, men har inte lyckats nå henne trots upprepade försök.

I Yle Östnylands tidigare intervju ville hon inte se på saken på det sättet att politikerna fattat beslut utgående från fel uppfattning om centralköket.

Läs också