Hoppa till huvudinnehåll

Ulrika fick allvarliga bristningar under förlossningen: ”Alla sa att det är normalt”

Ulrika Ström med sin nyfödda dotter Matilda.
Ulrika Ström tillsammans med sin nyfödda dotter Matilda. Ulrika Ström med sin nyfödda dotter Matilda. Bild: Privat ulrika ström

Ulrika Ströms första förlossning var utdragen och smärtfylld. Efter många timmars kämpande gick barnets hjärtljud ner och hon måste hjälpas ut med sugklocka. När allt var över låg Ulrika kvar i sängen. Trött, utmattad och med ett underliv som skulle behöva sys med över 70 stygn.

- För mig var det en total överraskning att bara omkring en procent av alla förstföderskor får liknande skador som jag. Efter min förlossning fick jag uppfattningen om att det här är helt normalt och att jag ska sluta gnälla, säger Ulrika.

Förra veckan publicerade X3M en artikel om förlossningsskador och efterlyste i samma veva era erfarenheter. Responsen var enorm.

En av alla dem som tog kontakt för att dela med sig av sin historia är Ulrika Ström från Pargas. Här är hennes berättelse.

"Det ska göra ont att föda"

Ulrika föder sitt första barn våren 2007. Hon är egentligen inte orolig inför förlossningen utan ser snarare fram emot den. När Ulrika gått 14 dagar över tiden åker hon och hennes man in till förlossningen för att hon ska bli igångsatt.

- Jag hade med mig alla väskor för jag tänkte att jag skulle få åka in och föda barn.

Det tar ändå inte hemskt länge innan man konstaterar att Ulrika, på grund av sin astma, inte kan få de piller man i normala fall använder för att sätta i gång en förlossning.

Jag sa till barnmorskan att det här går inte!― Ulrika Ström

- De skickade hem mig igen med uppmaningen att komma tillbaka följande morgon.

Sagt och gjort. Följande morgon är höggravida Ulrika tillbaka igen. Då bestämmer man sig för att sätta i gång förlossningen med hjälp av dropp.

- Förlossningen satt i gång enormt snabbt och det gjorde fruktansvärt ont. Jag hade ju ingenting att jämföra med men jag försökte tala med barnmorskan och jag fick epidural. Det tog ändå inte bort smärtan.

Efter ett tag får Ulrika så ont att hon inte kan röra sig längre.

- Jag sa till barnmorskan att det här går inte! Då svarade hon ”Det ska göra ont att föda barn”.

Svaga hjärtljud

Klockan 21 går barnmorskan av sitt skift och en annan barnmorska tar över. Hon frågar hur händelseförloppet sett ut hittills varpå Ulrika berättar att hon knappt fått någon information alls.

- Då sa barnmorskan att ”Ingen människa ska behöva ha så här ont”. Sedan kallade hon på anestesiläkaren som gav mig mer epidural.

Ulrika Ström med sin dotter på axlarna på en marknad.
Ulrika och Matilda på marknad. Ulrika Ström med sin dotter på axlarna på en marknad. Bild: Privat ulrika ström

Men efter ett tag märker man att barnet i magen inte mår bra. Hjärtljuden går ner och hon behöver komma ut fort.

- Det tog inte många minuter innan rummet var fullt av folk. Det kändes märkligt eftersom jag legat mer eller mindre ensam hela dagen och ingen hade pratat med mig.

Ingen människa ska behöva ha så här ont.

Man får slutligen ut flickan med hjälp av sugklocka och Ulrika ligger kvar, omtumlad och trött.

- Jag var så slut att jag knappt var medveten om vad som hände runt omkring mig.

I den stunden förstår hon inte heller hur mycket hon spruckit.

- Barnmorskan och läkaren kunde tillsammans konstatera att det behövde sys väldigt mycket.

I efterhand har Ulrika fått veta att det rörde sig om över 70 stygn.

Bli inte gravid på ett år!

Under de första dagarna på avdelningen känner Ulrika sig ensam. Och hon har ont. Riktigt ont.

- Personalen kom in och kontrollerade att min dotter mådde bra men de frågade aldrig hur jag mådde.

När hon legat på avdelningen i tre dagar genomförs den första undersökningen efter förlossningen.

- Det var första gången någon frågade mig hur jag har det och kollade hur skadorna hade börjat läka. Vid det laget höll jag på att bryta ihop för jag var så trött och hade så ont, säger Ulrika.

En kvinna ligger på en handduk tillsammans med sina två döttrar.
Ulrika tillsammans med sina två döttrar, Matilda och Frida. En kvinna ligger på en handduk tillsammans med sina två döttrar. Bild: Privat ulrika ström

Efter fyra dagar får Ulrika och dottern Matilda åka hem, men informationen om hur återhämtningen ska se ut är knapphändig.

- I det skedet visste jag ingenting om graden på skadorna. Jag fick bara veta att ingenting är som det var före förlossningen. Punkt.

Månaderna går och det blir dags för den rutinmässiga eftergranskningen. Där berättar Ulrika att det fortfarande är mycket som inte är som det ska. Till exempel fungerar toalettbesöken inte som förr.

Då blir hon skickad på ytterligare en undersökning där man konstaterar att det inte finns något att göra i det här skedet.

- I samband med den undersökningen sa de också att de rekommenderar att jag inte blir gravid inom ett år efter förlossningen, men de gick inte in på detaljerna kring varför. De sa bara att det är bra om min kropp får återhämta sig.

Tredje gradens bristningar

Efter det besöket börjar Ulrika fundera på om det kan vara något som inte står rätt till.

- Då ringde jag till sjukhuset och bad om att få epikrisen, men ur den kunde jag bara utläsa att jag hade fått tredje gradens bristningar, på gränsen till fjärde. Det sa mig egentligen ingenting eftersom jag inte visste vad skalan var.

Efter det tänker Ulrika att det kanske alltid är så här jobbigt efter en förlossning och att hon bara får leva med det. Men besvären ger inte med sig.

Barnmorskan och läkaren av olika åsikt

Två år går och Ulrika väntar nu sitt andra barn. Hon befinner sig på sjukhuset för kontroll.

- I ett ganska sent skede konstaterades det att hon låg med huvudet uppåt. De försökte svänga henne men det gick inte. Läkaren sa att det går bra att föda den vägen också och att hon rekommenderade det.

Läkaren lämnar rummet och kvar blir Ulrika och en barnmorska.

- Hon tittade på mig och sa att hon förstår om jag inte vill föda vaginalt eftersom hon har läst min epikris. Hon frågade också om jag hade fått tala om förlossningen med någon efteråt och jag sa att nej, jag fick aldrig något sådant samtal.

Hon tittade på mig och sa att hon förstår om jag inte vill föda vaginalt eftersom hon har läst min epikris.― Ulrika Ström

Där och då, i samråd med barnmorskan, fattar Ulrika beslut om att hon vill ha ett kejsarsnitt.

- Läkaren var inte av samma åsikt som jag. Men hon skrev i alla fall in ett snitt och det planerades bara en vecka innan beräknad dag.

Kejsarsnittet förlöper utan komplikationer.

- Det gick jättebra och personalen på plats var verkligen superproffsig. Det var som att vara på ett helt annat sjukhus jämfört med första gången.

Rehabiliteringen efter snittet går också bra.

- Visst var det ett stort ingrepp, men jag återhämtade mig mycket bättre efter snittet än vad jag kan säga att jag har återhämtat mig efter min första förlossningen ännu i dag.

Tala om det

Det som förvånade Ulrika när hon läste X3M:s artikel om förlossningsskador var att bara omkring en procent av förstföderskorna drabbas av skador i samma grad som hon.

- Jag trodde att det var så här för alla. Efter min förlossning fick jag uppfattningen om att det här är väldigt vanligt.

Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå Sjukhus
Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå Sjukhus Bild: Yle/Stefan Paavola bb på borgå sjukhus,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,förlossning

Ulrika önskar att hon hade fått veta mer om återhämtningen efter förlossningen.

- Jag skulle ha velat ha mer information, inte bara bli hemskickad med en klapp på axeln och en kommentar om att det här nog ska bli bra.

Hon önskar också att förståelsen för förlossningsskador i allmänhet skulle vara större.

- När vi två månader efter förlossningen skulle åka till sommarstugan måste vi ta tåget för jag klarade inte av att sitta så länge i en bil. Och jag tänker på mängden smärtmedicin jag måste sätta i mig bara för att klara av att gå till stan ännu flera månader efter förlossningen. Det här är något som det inte talas om, säger Ulrika och fortsätter:

- Det är onödigt att skrämma upp blivande mammor och man behöver kanske inte gå in på alla detaljer, men det är också viktigt att ge dem en inblick i vad som kan hända.

Läs mera:

Gravid kvinna ligger i en sjukhussäng och föder barn. En barnmorska hjälper henne.

Förlossningsskador inget man talar högt om

Många gravida kvinnor känner en oro för hur kroppen ska klara av förlossningen men också hur läkningsprocessen efteråt ska se ut. Enligt gynekologen Marika Smeds ska kvinnor inte behöva oroa sig i onödan.

Nyligen publicerat - X3M