Hoppa till huvudinnehåll

VCS kan förlora dygnetruntvård av psykiskt sjuka barn – drabbar svårt utsatta

Flicka på gård
Flicka på gård Bild: Stocksnap.io/Skitter Photo familj

Det är ofta fullsatt på barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus, i år har man även barn i kö. Att regeringen vill lägga ner avdelningens dygnetruntplatser ses inte med blida ögon.

- Här vårdar vi barn som kan lida av svår ångest, så svår att de inte kan fungera normalt i skolan eller hemma. Andra har beteendestörningar eller är självdestruktiva. Ofta har hela familjen stora problem, berättar avdelningens överläkare Kristiina Forsman.

Från vänster: Avdelningsskötare Mirja Vainionpää, överläkare Kristiina Forsman och familjeterapeut Camilla Dahlbäck-Salmela vid barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus.
Avdelningsskötare Mirja Vainionpää, överläkare Kristiina Forsman och familjeterapeut Camilla Dahlbäck-Salmela vid barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus. Från vänster: Avdelningsskötare Mirja Vainionpää, överläkare Kristiina Forsman och familjeterapeut Camilla Dahlbäck-Salmela vid barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Moa Mattfolk vasa centralsjukhus

Barnpsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus har verkat i 42 år. Polikliniken har mer än 5 000 besök varje år. Bara en bråkdel av dem tas in på avdelningen och de flesta av dem som vårdas på avdelningen åker hem till natten.

Regeringens centraliseringsförslag påverkar inte den dagtida verksamheten på något sätt, såväl polikliniken som avdelningen får bli kvar. Det är bara sex dygnetruntplatser som enligt förslaget ska läggas ner nästa år.

Förslaget är ändå kortsiktigt och upprörande, menar det mångprofessionella team som arbetar här.

- Det finns barn som mår så dåligt att de behöver dygnetruntvård, och det finns föräldrar som är så utmattade att det är en lättnad för dem att barnet kan få sova här över natten, säger Forsman.

Ingången till barnpsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus.
Ingången till barnpsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,Österbotten,vasa

Långa avstånd

Forsmans kollega, avdelningsskötare Mirja Vainionpää påpekar att redan avstånden inom sjukvårdsdistriktet är långa.

- Nu kan vi erbjuda en nattplats för dem som kommer från Jakobstadstrakten eller Kristinestadshållet, många tycker att det är tungt att pendla fram och tillbaka, säger Vainionpää.

Inte sällan händer det att man tar in ytterligare ett barn trots att de sex platserna redan är upptagna.

- Vi eftersträvar att erbjuda sängplats då det behövs, men just nu har vi kö, säger Vainionpää.

Många svenskspråkiga

Förslaget till centraliseringsförordning innebär med säkerhet att en del barn och deras familjer kommer att tvingas resa ännu längre, menar överläkare Kristiina Forsman.

- Vi kommer att tvingas skicka barn till andra sjukhus i andra sjukvårdsdistrikt. Det kommer inte att kännas bra.

Det är inte bara vetskapen om hur utsatta familjerna är och de geografiska avstånden som bekymrar Forsman. Under det senaste året har en majoritet av patienterna på avdelningen varit svenskspråkiga och det är ingen som vet om de kommer att kunna garanteras vård på sitt modersmål vid något annat sjukhus.

- Det är nog en förutsättning för att alls kunna vårda barnet att du kan ge vården på barnets eget språk, säger Forsman.

Camilla Dahlbäck-Salmela är klinisk specialistsjukskötare och familjeterapeut och en av dem på avdelningen som har svenska som modersmål.

- Vi jobbar ju brett, inte bara med barnet utan med hela familjen, skolan, barnskyddet och socialen. Det fungerar smidigt på två språk, säger Dahlbäck-Salmela.

Två teddybjörnar och en hög med böcker på en soffa.
Två teddybjörnar och en hög med böcker på en soffa. Bild: Yle/ Nora Engström leksaker,barnlitteratur,pargas bibliotek

Vända utvecklingen åt rätt håll

Forsman, Vainionpää och Dahlbäck-Salmela hoppas fortfarande att regeringens förslag ska gå att rucka på. Förslaget offentliggjordes i fredags och ska nu skickas ut på remissrunda.

- Det här är så nytt för oss fortfarande att vi behöver tid på oss att tänka efter. Om förslaget blir verklighet behöver vi hitta nya lösningar och jag kan ännu inte säga vilka de lösningarna är, säger Kristiina Forsman.

Teamet hoppas trots allt att det även ska kunna komma något gott ur reformen.

- Jag kan se fördelar också. Om nattresursen styrs till dagverksamheten så kanske vi får större möjligheter att exempelvis göra hembesök hos barnen och deras familjer, säger Forsman.

Och arbetsmotivationen är det inte svårt att hitta enligt Mirja Vainionpää.

- Det vi gör här har burit många barn och familjer framåt. Vi vet att det lönar sig att ta itu med barnens problem i ett tidigt skede. I många fall lyckas vi vända utvecklingen så att den börjar gå åt rätt håll.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten