Hoppa till huvudinnehåll

Poliser lär sig utreda hatbrott

Äldre konstapel Robert Sandvik
Äldre konstapel Robert Sandvik. Äldre konstapel Robert Sandvik Bild: YLE/Patrik Enlund polisen,äldre konstapel

I och med flyktingströmmen år 2015 ökade hatbrotten kraftigt i Finland. Rasistiska motiv var det vanligaste. Brottet var oftast misshandel utan att gärningsmannen kände offret. Nu skolas polisen i att utreda hatbrott.

Det är oftast nyfinländare som hamnar illa ut. Cirka 80 procent av hatbrotten har etniska, alltså rasistiska motiv. Och det allra vanligaste är misshandel.

Det är viktigt att lyfta fram hatbrott, säger äldre konstapel Robert Sandvik i Karleby. Inte minst för att det ger åklagaren möjlighet att yrka på strängare straff.

Sandvik är en av de poliser som har gått en utbildning i hatbrott och nu skolar han sina kolleger i Österbotten.

Det var 2016 som regeringen beslöt om extra resurser till polisen efter de alarmerande siffrorna från 2015. Hatbrotten hade ökat med 50 procent till 1 250 misstänkta fall.

Förutom rasistiska motiv hamnar människor illa ut också på grund av religion och livsåskådning (drygt tio procent), sexuell inriktning (drygt fyra procent) eller funktionshinder (drygt fem procent).

Gärningen kan vara ärekränkning, diskriminering, misshandel och skadegörelse. Ett typiskt hatbrott är misshandel på offentlig plats.

Typfall i Karleby

En berusad finländare i Karleby sade till en grupp mörkhyade män att "är det åt det här hållet Finland är på väg". Han gick mot gruppen och svepte till den närmaste med knytnäven, berättar Sandvik.

- Det var ett hatbrott eftersom han inte kände männen.

I polisunderökningen framgår vittnesmål som beskriver händelsen och polisen klassificerade fallet som ett hatbrott. Det ger åklagaren möjlighet att yrka på ett strängare straff än för vanlig misshandel.

Polisen fäster nu större vikt vid att identifiera och utreda olika slags hatbrott. Men det är inte alltid så lätt, säger Sandvik. Till exempel en homosexuell vill kanske inte gå ut offentligt med orsaken till ett hatbrott.

Asylsökande kan vara rädda av andra skäl.

Plats för förebyggande arbete

Det finns plats för förebyggande arbete, säger Robert Sandvik. Men han suckar och säger att många har försökt men det är svårt att påverka människors fördomar.

- Du har rätt till dina åsikter men det får inte gå över gränsen till att man gör sig skyldig till ett brott.

Robert Sandvik säger att alla måste hjälpa till och att det i stadsdelar med många nyfinländare borde finnas en skara aktiva som välkomnar nyinflyttade och hjälper dem att bli hemmastadda.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten