Hoppa till huvudinnehåll

Massiv IT-förnyelse riskerar försena vårdreformen - ett lapptäcke av system ska snabbt kopplas ihop

Läkare framför dator.
Läkare framför dator. patientregister

Vårdreformen kräver så omfattande förändringar i datasystemen inom social- och hälsovården att det kan bli svårt att utföra en stor del av dem innan år 2019, som regeringen har bestämt sig för. Dessutom ska vårdcentralerna till att börja med få övervaka sin egen verksamhet - något som får kritik.

IT-systemen inom social- och hälsovården ska kopplas ihop med varandra, så att uppgifter ska kunna flyttas mellan vårdcentraler och myndigheter. Nya egenskaper ska också läggas till.

Förnyelsen väntas kosta omkring en miljard euro under de kommande fyra åren, och pågå åtminstone fram till år 2026.

Direktör Mikael Forss på Folkpensionsanstalten (FPA) är oroad över hur man i Finland ska hitta tillräckligt med kunnig personal för det här enorma projektet.

– Det kommer att bli ett stort bekymmer. Det blir snart en jättestor efterfrågan på kunnig personal just när det gäller IKT inom social- och hälsovårdsbranschen, säger han.

Mikael Forss, direktör på FPA
Mikael Forss. Mikael Forss, direktör på FPA Bild: Yle/Patrik Skön mikael forss

Planen klar efter sommaren

Upphandlingen av IT-lösningar börjar i juli. Vissa funktioner som har med valfriheten inom vårdreformen att göra ska sedan vara klara redan på sommaren nästa år.

På Social- och hälsovårdsministeriet bedömer man att projektet är krävande.

– Tidtabellen är mycket utmanande. Det har jag sagt själv många gånger. Men just därför har vi delat upp utvecklingen i etapper. Allt blir inte klart på en gång, säger informationsråd Maritta Korhonen.

På sommaren 2018 måste det vara möjligt för serviceproducenter inom social- och hälsovården att registrera sig och i november samma år ska medborgare kunna välja bland vårdcentralerna och bestämma var de vill få vård från och med år 2019.

Dessutom måste cirka 200 000 anställda inom vården kunna få lön till rätt konto också i fortsättningen.

Jag vågar nog nästan slå vad om att någon del kommer att bli försenad.― Mikael Forss, direktör, Folkpensionsanstalten (FPA)

"Mer tid skulle krävas"

Flera politiker inom oppositionen är kritiska till regeringens snabba tidtabell. Mikko Pöri, som är ordförande för Vänsterförbundets IT-politiska arbetsgrupp, säger att reformen är som att kasta pengar i sjön.

– Om man gav den här saken ett par år mer tid så skulle det vara mycket lättare att planera och prioritera. Då skulle det bli ett bättre resultat för en billigare peng, säger han.

I regeringens proposition bedöms det också att det kommer att ta minst 3-5 år för att genomföra alla de ändringar av informationssystemen som valfrihetssystemet kräver, men ändå ska valfriheten träda i kraft redan om mindre än två år.

– Jag vågar nog nästan slå vad om att någon del kommer att bli försenad. Men jag hoppas ändå att systemet åtminstone i huvudsak skulle vara i gång år 2019, säger Mikael Forss på FPA.

Egen övervakning

Vissa har dessutom varit kritiska till att tjänsteproducenterna till att börja med själva ska få ansvar för att övervaka sin egen verksamhet. Vårdcentralerna ska till exempel manuellt rapportera om vilka slags patientbesök de har haft, och hur mycket de borde få betalt.

Det här i och med att de här funktionerna inte väntas vara klara i IT-systemen ännu år 2019.

– I början kommer det nog att förekomma en del problem, det är säkert, säger Forss.

Informationsrådet Korhonen avfärdar ändå kritiken.

– Det är en ogrundad oro. Myndigheterna kommer nog att kunna följa med situationen, säger hon.

Korhonen tillägger att den kommande nationella myndigheten med arbetsnamnet Luova kan ta ett övervakande ansvar.

Målet är att spara pengar

Andra nya funktioner än de som har med valfrihet att göra tas inte i bruk förrän i början av 2020-talet, bedömer Social- och hälsovårdsministeriet.

IT-förnyelsen väntas så småningom leda till inbesparingar inom hälso- och sjukvården, men troligen först om flera år.

– Det blir inbesparingar i och med att vi ökar användningen av digitala tjänster, och samtidigt kan vi också minska de nuvarande IT-utgifterna, kommenterar Korhonen.

Kommunernas IT-systemutgifter inom social- och hälsovården var i fjol cirka 600 miljoner euro.

Av den summan användes cirka 80 procent till att upprätthålla systemen och cirka 20 procent till att utveckla dem.

Läs också