Hoppa till huvudinnehåll

Åboländska propellermysteriet löst

En jättelik propeller.
En jättelik propeller. Propeller

Yle Åboland berättade förra veckan om en stor gammal fartygspropeller som hittats utanför Espskär strax söder om Pargas port. Många har spekulerat i vilket fartyg som en gång i tiderna kunde ha förlorat sin propeller.

Det var för några år sedan som en ung dykare upptäckte en stor propeller utanför Espskär, strax söder om Pargas port i Åbolands skärgård.

Sjökapten Esa Mäkelä har stuga på Espskär och i början av maj lyckades han lyfta propellern som låg på en klippa på fyra meters djup.

Propellern var täckt av snäckor men konstruktionen vittnade om att det var fråga om en gammal propeller. Men vems?

Många förslag

Efter att Mäkelä berättade om sitt fynd i sociala medier och Yle Åboland berättade historien i radion och på webben har många engagerat sig i fyndet och kommit med förslag och tips på vilket fartyg som i tiderna kan ha förlorat sin propeller vid Espskär: von Döbelns propeller, en ubåts propeller, en reservpropeller ...

Också Kasper Westerlund, intendent vid Åbo akademis sjöhistoriska institut hörde om fyndet.

man med gammal loggbok uppslagen framför sig.
Kasper Westerlund. man med gammal loggbok uppslagen framför sig. Bild: Yle/Monica Forssell kasper westerlund

- Visst väcktes intresset genast. Det var länge en knepig streckning över den där fjärden. Ingen stor överraskning att det har skett haverier där, säger Westerlund.

"Tvänne gasoljefyrar måtte uppsättas å Espskär"

Westerlund visar gamla sjökort från slutet av 1800- talet och början av 1900-talet.

Farleden som i dag går i ungefär sydostlig riktning från Pargas port, gjorde förr en liten krok vid Espskär (stavas också på en del kartor Äspskär) och för hundra år sedan passerade fartygen mycket närmare Espskär än vad de gör i dag.

Karta över Espskär sydost om Pargas port
Karta över Espskär sydost om Pargas port Bild: Google Maps Äspskär (ö i Finland, Egentliga Finland, Åboland, lat 59,95, long 22,20),Pargas,espskär

Rutten var ändå svår och redan 1887 skrev Skeppsbefälhafvareföreningen i Åbo till Lotsöverstyrelsen att ”tvänne gasoljefyrar måtte uppsättas å Espskär". Man ansåg att stället var farligt och det utmärktes med en prick 1890.

I oktober 1890 tändes också två linjefyrar på Espskär.

- Men av allt att döma var Espskär fotfarande ett farligt ställe, konstaterar Westerlund och tillägger att fyrarna år 1919 flyttades till Lökholm och Högland och att Åbo - Hangö farleden eventuellt samma år flyttades aningen österut.

Åtminstone sju haverier vid sekelskiftet

Innan farleden flyttades var Espskär ett farligt ställe för fartygen.

Westerlund berättar att det i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet inträffade åtminstone sju olika haverier vid Espskär, men bara i ett av fallen gick propellern förlorad.

  • Den 12.5.1885 grundstötte Uleåborgs Ångfartygsaktiebolags s/s Uleåborg lindrigt vid Espskär på sin resa från S:t Petersburg via Helsingfors och Åbo till Stockholm. Grundstötningen var dock lindrig och s/s Uleåborg kunde fortsätta färden för egen maskin.
  • Den 13.5.1909 stöter barkskeppet Weljekset från Gustavs i tjock dimma på grund vid Espskär, men Weljekset hade ingen propeller eftersom hon var ett segelfartyg.
  • Den 28.9.1911 stötte Finska ångfartygs aktiebolags, FÅA:s, s/s von Döbeln på grund vid Espskär i storm och regn. Fartyget fick lindriga skador men gick för egen maskin till Åbo och dockades senare i Stockholm.
  • Den 9.3.1912 kolliderade FÅA:s s/s Astrea, på väg från Åbo med Åbo Skärgårds Ångbåts Aktiebolags s/s Dragsfjärd på väg från Skinnarvik, i dimma vid Espskär. Vardera fartyget fortsatte för egen maskin.
  • Den 30.8.1919 stötte engelska ångaren Emily Richert i mörker på grund vid Espskär men rycktes av stormen loss från grundet och fortsatte till Pargas port.
  • Den 26.10.1919 grundstötte FÅA:s s/s von Döbeln igen mellan Espskär och Jungfrusund, men kom loss för egen maskin.

Tidning: Ångaren förlorade sin propeller

- Men så hittade jag uppgifter om ett sjunde haveri, berättar Westerlund. I en artikel i tidningen Hangö stod det att området var beläget i närheten av Pargas port, men den exakta positionen saknades.

”I tisdags [28.11.1911] på aftonen grundstötte Helsingfors-ångaren Balmoral på väg från Nystad till Libau kl. 10-tiden på aftonen i närheten av Pargas port. Ångaren förlorade sin propeller och inbogserades i onsdags [29.11.1911] kväll till Åbo av bogserbåten Attu I.”

- I närheten av Pargas port kunde ju lika gärna ha varit på norra sidan men jag letade fram fartygets sjöförklaring som gick att hitta i magistratens arkiv i Åbo, berättar Westerlund.

Och i den över hundra år gamla sjöförklaringen finns alla detaljer om s/s Balmorals resa och haveri utanför Espskär att läsa.

I slutet av november 1911

Den 28 november 1911 kl 12.40 avgår s/s Balmoral från Putsaari utanför Nystad. Fartygets kapten heter Matti Rantala, det ägs av Finska stenindustriaktiebolaget och är fullastat med nubbsten, det vill säga gatsten.

Gammal kompassros.
Man navigerade med hjälp av kompass och klocka förr. Gammal kompassros. Bild: Yle/Monica Forssell kompasser

Man följer den vanliga skärgårdsrutten genom Lypertö sund via Ruotsalais lotsstation och vidare genom Pargas port. Först kör man enligt remmare och prickar men efter mörkrets inbrott med hjälp av linjefyrarna.

Bild: Yle/Linus Hoffman brännskär

Klockan nio på kvällen passerar man Pargas port, farten reduceras temporärt bara för att sedan ökas igen då man fortsätter mot Högland med full effekt.

Befälhavaren befinner sig på kommandobryggan och enligt sjöförklaringen står den mest pålitliga ur besättningen eller ”miehistöstä luotettavin” enligt den finska sjöförklaringen, till rors. Han heter Kalle Lindgren.

Det är mörkt och regnar men linjefyrarna kan relativt enkelt observeras.

Klockan 21.45 när fartyget precis har passerat den övre linjefyren på Espskär stöter fartygets akterskepp kraftigt på grund. Det här åtföljs av kraftiga skakningar. Fartyget glider av grundet men maskinen börjar rusa ända tills man lyckas lätta på ångtrycket. Man försöker starta maskinen på nytt men gången är ojämn och maskinen tar varv.

- Av det kunde man sluta sig till att propellern antingen var skadad eller helt gått förlorad, säger Westerlund.

Senare visar det sig att man verkligen har förlorat propellern. Fartyget har ändå inte sprungit läck och man ankrar vid Espskär för natten.

Delvis handskriven text på gulnat papper.
S/s Balmorals sjöförklaring från 1911 finns bevarad i magistratens arkiv. Delvis handskriven text på gulnat papper. Bild: Yle/Monica Forssell dokument,sjöförklaring

I sjöförklaringen står det att man följande morgon varpar sig (förflyttar sig) till fjärden mellan Espskär och Högland och där igen kastar ankar medan kapten Rantala förs i land med en fiskarbåt, för att tillkalla hjälp.

Från Attu ångsåg kommer sedan bogserångare Attu 1 till undsättning och bogserar s/s Balmoral till Åbo dit man anländer på kvällen den 29 november.

Enligt kapten Rantala är orsaken till grundstötningen att man inte kunnat köra enligt linjefyrarna eftersom farleden krökte sig och man trott att man befunnit sig längre från Espskär än man de facto gjort.

- Visst är det roligt att det av allt att döma gått att identifiera den här propellern, säger Westerlund och ler.

Och vad hände sedan?

S/s Balmoral togs upp på Crichtons varv i Åbo och reparerades. Ett år senare såldes fartyget till Antwerpen och döps om till Elecritique. Ett år senare säljs hon igen, nu till Italien där hon får namnet Ellen E.

Samma år, den 9 december 1913 försvinner hon och den sista anteckningen om Balmoral eller Ellen E är "försvunnen på Medelhavet".

Läs mer om s/s Balmorals historia i faktarutan nedan!

S/S Balmoral

  • Byggdes 1856 på Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm. Döptes till Erik Väderhatt och fungerade som passagerarfartyg. Ursprungligen var hon 41 meter lång.
  • Såldes 1858 till grosshandlarbolaget Nordblom & Ericsson
  • Hyrdes 1861 till handelshuset CG Bergbom i Uleåborg och fick namnet Oulu.
  • Köptes 1863 av handelshuset CG Bergbom.
  • Köptes cirka 1883 av Carl G Sandmark i Helsingfors
  • Såldes 1888 till Ångfartygs AB Trafik i Helsingfors
  • Byggdes 1900 om till ett lastfartyg och förlängdes med nästan tio meter samt såldes till Reval och döptes till Fortuna.
  • Köptes 1909 av Finska stenindustriaktiebolaget och döptes om till Balmoral. Balmoral är nu drygt 49 meter lång, 7,70 m bred och har ett djupgående på 3,20 m samt 160 indikerade hästkrafter.
  • Såldes år 1912 till A. Gaudioso i Antwerpen och döptes till Elecritique.
  • Såldes 1913 till A. Engwilber i Italien och döptes till Ellen E.
  • Försvann 9.12.1913 på Medelhavet.

Fotnot: Namnet Balmoral kan härledas från vemograniten, som på världsmarknaden går under namnet Balmoral red. Finska Stenindustriaktiebolaget var och är fortsättningsvis verksamt i Vemo.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland