Hoppa till huvudinnehåll

Intervju med hemlighetsfull spion: "James Bond skulle inte ha passat vid underrättelsetjänsten"

Baronessan Meta Ramsay, före detta underrättelseagent för MI6, representerar Labour i brittiska parlamentets överhus.
Meta Ramsay, före detta underrättelseagent för MI6, liknar kanske inte James Bond. Men skenet kan bedra. Baronessan Meta Ramsay, före detta underrättelseagent för MI6, representerar Labour i brittiska parlamentets överhus. Bild: Niklas Evers Meta Ramsay, Baroness Ramsay of Cartvale

Baronessan Meta Ramsay, ledamot i det brittiska parlamentets överhus, besökte Finland den här veckan. Mest känd är Ramsay för att ha varit den brittiska underrättelsetjänstens spion i Helsingfors på 1980-talet, men det vill hon absolut inte tala om med Yle Nyheter.

Jag träffar den 80-åriga brittiska baronessan Meta Ramsay av Cartvale i en hotellreception i centrum av Helsingfors.

Baronessan, som är ordförande för Finlands vänskapsgrupp i det brittiska parlamentets överhus, är den här veckan på besök i riksdagen.

Jag berättar att jag är intresserad av att höra om hennes år under kalla kriget, då hon enligt uppgift arbetade som brittisk underrättelseagent stationerad av Secret Intelligence Service i Helsingfors.

Hon ler och säger att hon är tvungen att svara "diplomatiskt" på frågorna.

- Jag var i Helsingfors från 1980 till 1985. Det var mycket intressanta år, säger Ramsay.

Hon berättar hur man kände av att kalla kriget höll på att ta slut. Att världen förändrades och att finländarna kände av det. Hon minns sina fem år i Finland som en lycklig tid.

Ramsay minns också Sovjetunionens och Michail Gorbatjovs nya utrikesminister Eduard Sjevardnadze.

- Hela världen ville se den nya sovjetiska utrikesminstern som kunde le. Det var spännande tider i Helsingfors.

Spionhistorierna då? - "Jag tror inte jag kan berätta någonting om det för dig"

Men jag vill tala om Secret Intelligence Service SIS, eller MI6, den brittiska underrättelsetjänsten som grundades 1909 men som Storbritannien först år 1994 erkände att existerar.

Det är alltså James Bonds mytomspunna arbetsgivare!

Jag vill veta allt om hur det var att jobba som hemlig agent i Helsingfors under kalla kriget. Vid frontlinjen i spionkriget mot den Sovjetiska underrättelsetjänsten KGB.

Så jag frågar.

Och vid den här tiden, 1980-1985 arbetade du för MI6, stämmer det?

- Jag arbetade som första sekreterare på brittiska ambassaden, säger Ramsay kort.

Första sekreterare är en slags mellanchef på ambassaden. Arbetsbeskrivningen är att skriva rapporter om vad som sker i finländsk politik.

Men det här är långt ifrån det jag läst om baronessan innan intervjun.

Att hon varit avdelningschef för den brittiska underrättelsetjänsten i både Stockholm och Helsingfors.

Att hon under 80-talets första hälft i Helsingfors var en drivande kraft i att få den avhoppade KGB-agenten Oleg Gordijevskij att arbeta som dubbelagent för Storbritannien.

Sean Connery och Ursula Andress i Agent 007 med rätt att döda (1962), den första filmen om James Bond.
Yle Nyheter stämde träff med Meta Ramsay för att få ta del av spännande spionhistorier. Men baronessan var inte med på noterna. På bilden: Sean Connery och Ursula Andress i Agent 007 med rätt att döda (1962) Sean Connery och Ursula Andress i Agent 007 med rätt att döda (1962), den första filmen om James Bond. Bild: Courtesy Everett Collection/All Over Press 007,Bondbrud,Sean Connery,James Bond,Agent 007 med rätt att döda

Men baronessan vill helt klart inte tala om sitt förflutna inom underrättelsetjänsten.

- Jag tror inte jag kan berätta någonting om det för dig. Och du ska inte tro på allting du läser i tidningarna eller hör i radio- och tv-kanaler som den du representerar.

Varför inte?

- Ibland går journalister igång på spännande spionhistorier som inte alltid är grundade i fakta.

Ramsay ler fortfarande och svarar artigt på mina frågor, men utan att ge riktiga svar på det jag vill veta.

Baronessan har inte förnekat att hon skulle arbetat som underrättelseofficerare i Helsingfors på 1980-talet, men hon slingrar sig när ämnet kommer på tal.

Hon tillägger:

- Jag hoppas du inte är en sådan journalist.

Spionlivet en öppen hemlighet

Men det inte bara jag som fått för mig att baronessan Ramsay av Cartvale jobbat som brittisk spion i de nordiska länderna under kalla kriget.

I riksdagens pressmeddelande om hennes besök i Finland står det utskrivet att hon arbetat för MI6 i Helsingfors och Stockholm.

Hennes sida på Wikipedia har samma uppgifter, men den saknar referenser.

Däremot omnämns hon som före detta agent för MI6 i otaliga tidningsartiklar och böcker jag stöter på.

Sean Connery som James Bond i Åskbollen.
Enligt Meta Ramsay stämmer bilden av spioner som ensamvargar som åker flygplan, motorcyklar och dödar folk inte överens med verkligheten. På bilden: Sean Connery som James Bond i Åskbollen (1965). Sean Connery som James Bond i Åskbollen. Bild: Courtesy Everett Collection/All Over Press 007,Våtdräkt,James Bond,Sean Connery,sean conner

I en över tio år gammal artikel i brittiska The Telegraph, till exempel, intervjuas Ramsey med sin kollega i parlamentets överhus, också hon före detta spion.

Temat är Irakkriget och rubriken lyder: MI6-damer siktar på att skärpa antiterrorlagar.

I intervjun talar baronessan mer fritt om spionage, Irakkriget och till och med skjutövningar kommer på tal.

I en intervju i den skotska dagstidningen The Herald från 2013, tar Ramsay kort upp sin tid i Helsingfors.

- Alla som gör den här typens arbete och säger att de aldrig är rädda ljuger... När du är i den här... branschen är det naturligt att vara misstänksam och ifrågasättande, säger Ramsay till tidningen.

Några direkta citat där baronessan uttryckligen säger rakt ut att hon arbetade som avdelningschef för MI6 i Helsingfors är svårare att hitta.

Höjdare inom säkerhetspolitik

Klart är i alla fall att Meta Ramsey i början av 1990-talet, efter sin tid som diplomat, gav sig in i politiken på allvar som medlem i det brittiska arbetarpartiet Labour.

Åren 1992-1995 var hon först utrikespolitisk rådgivare till Labours dåvarande partiledare John Smith och senare rådgivare till utrikesministern i Labours skuggregering.

År 1996 blev Ramsey baronessa och då Tony Blair segrade i valet fick hon en plats i parlamentets överhus, House of Lords, där hon gjort sig känd för sitt specialkunnande i frågor som berör underrättelseverksamhet och nationell säkerhet.

En häftig karriär för en före detta mellanchef på Storbritanniens ambassad i Helsingfors.

Vauxhall Cross i London, högkvarter för underrättelsetjänsten MI6.
De brittiska underrättelsetjänstens högkvarter i London. Military Intelligence Section 6 grundades redan år 1909, men det var först år 1994 som Storbritannien medgav att landet hade en hemlig underrättelsetjänst. Vauxhall Cross i London, högkvarter för underrättelsetjänsten MI6. Bild: EPA/FACUNDO ARRIZABALAGA Secret Intelligence Service,underrättelsetjänster,vauxhall cross

"Finns inget som rätt att döda"

Vi fortsätter intervjun med Ramsey och går in på andra ämnen än spioneri. Kalla kriget, Kekkonen och Finlandisering - ett uttryck som Ramsey för övrigt inte gillar.

- Det var ett ord som ofta användes av folk som inte förstod speciellt mycket om Finland.

Vi talar om dagens hot mot stabiliteten i Europa. Om hybridkriget i Ukraina, om osäkerheten kring Nordkoreas kärnvapenprogram, till och med Storbritanniens utträde ur EU kommer på tal.

Det handlar verkligen inte om att vara någon ensamvarg med den typen av liv som James Bond har.― Meta Ramsay.

Baronessan skulle gärna tala både säkerhetspolitik och finländsk kultur resten av dagen, men jag gör ett försök komma tillbaka till spionspåret.

Jag antar att jag inte kommer att få en kommentar om ditt jobb för MI6?

- Nej!

Ramsey är bestämd, men släpper ändå igenom ett skratt då hon svarar.

Men jag har läst massor om din spionkarriär på nätet?

- Journalister gillar ämnet… Jag vet inte om vi ska vara glada eller ledsna över att James Bond lyckats skapa ett globalt intresse för brittisk underrättelsetjänst. Verkligheten är inte som någonting i James Bond, med det känner såklart ingen till.

Hurdan är den då?

- Jag tror att... Förstås är den väldigt spännande på ett annat sätt, men det handlar verkligen inte om att vara någon ensamvarg med den typen av liv som James Bond har. Han skulle inte ha passat vid någon underrättelsetjänst jag känner till.

- Dessutom finns det ingenting som "rätt att döda".

Hur skulle James Bonds vardag sett ut om han arbetade i Helsingfors i början av 1980-talet?

- Det kan jag inte föreställa mig. Jag tror han säkert skulle ha njutit.

Baronessan tar en fundersam paus innan hon fortsätter.

- Men den riktiga underrättelsevärlden är mycket mer allvarlig och vanligtvis inte lika befriad från moral som James Bond var. Man går verkligen inte omkring och dödar folk.

Sean Connery och Claudine Augersom i Åskbollen (1965), den fjärde filmen om James Bond.
"Det finns inget som rätt att döda", enligt baronessan Meta Ramsay skulle James Bond inte ha platsat i den hemliga underrättesletjänsten. På bilden: Sean Connery och Claudine Augersom i Åskbollen (1965), den fjärde filmen om James Bond. Sean Connery och Claudine Augersom i Åskbollen (1965), den fjärde filmen om James Bond. Bild: Courtesy Everett Collection/All Over Press 007,Sean Connery,James Bond,Åskbollen,spionage,Secret Intelligence Service

Intervjun med baronessan Ramsay av Cartvale, som för övrigt ligger i Skottland, varar i 30 minuter. Hon medger aldrig att hon skulle ha arbetat som spion, men hon förnekar det inte heller rakt av.

Då vi är klara ursäktar hon sig för att hon varit så kryptisk.

- Man vet aldrig vem som lyssnar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes