Hoppa till huvudinnehåll

Valfriheten i vården - ett hot eller en möjlighet för Svenskfinland?

Anka som funderar vilken vårdinrättning den ska välja
Anka som funderar vilken vårdinrättning den ska välja Bild: Yle valfrihet,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),finlandssvenskar

Valfriheten inom vården öppnar upp möjligheter för nya lösningar i Svenskfinland. Men det finns också risker med valfriheten, varnar experter.

- Hur stor blir den reella valfriheten för svenskspråkiga, undrar Folktingssekreteraren Markus Österlund.

Österlund hänvisar till en skrivning i valfrihetsförslaget som skulle ge producenter i tvåspråkiga kommuner möjlighet att ansöka om undantag från skyldigheten att producera tjänster på båda nationalspråken.

Undantag kan enligt lagförslaget beviljas om kunderna ”på lika villkor har tillgång till andra verksamhetsställen för producenter av direktvalstjänster.”

Frågan är vad den vaga formuleringen i propositionen kommer att ha för konsekvenser för den svenskspråkiga vården?

Är valfriheten i vården ett hot eller en möjlighet för Svenskfinland?

Markus Österlund poserar i en korridor.
Hurdan valfrihet får den svenskspråkiga, undrar Markus Österlund. Markus Österlund poserar i en korridor. Bild: YLE/Ted Urho Markus Österlund,folktingssekreterare

Så här beaktas svenskan i valfrihetsförslaget

Direktvalsjänsterna ska enligt lagförslagets 30:e paragraf produceras ”på finska och svenska i tvåspråkiga kommuner. En producent kan beviljas undantag från skyldigheten att producera tjänster på båda nationalspråken om kunderna har tillgång till andra vårdproducenter på det egna modersmålet.

Enligt regeringen kan valfrihetsmodellen "främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna så att en person kan välja det verksamhetsställe där hans eller hennes rätt att använda sitt eget språk tillgodoses bäst."

Detta förutsätter emellertid att ”ett verksamhetsställe som fungerar bra i språkligt avseende också är geografiskt tillgängligt på ett rimligt avstånd jämfört med en enhet som fungerar sämre i språkligt avseende.”

"Valfriheten kan med andra ord innehålla en risk för att man inte förmår tillgodose de språkliga rättigheterna trots den förpliktande regleringen”, konstaterar regeringen i sin proposition.

Viktigt att samla den svenskspråkiga kompetensen

Valfriheten borde definitivt ses som en möjlighet, inte ett hot. Det säger Marcus Henricson som är anlitad av de åboländska kommunerna för att planera ett eget tvåspråkigt vårdbolag.

- De människor som är engagerade i beredningen förstår nog att det finns frågor som måste lösas gemensamt. Sedan är det klart att det finns ett politiskt intresse att dra hemåt till sina respektive landskap.

Nu är ändå inte tid för knutpatriotism, varnar Henricson. Om alla drar hemåt finns det en risk för att den tvåspråkiga kompetens som finns i dag pulveriseras.

Konsult Marcus Henricson presenterar rapporten om skolnätsreformen i Raseborg på ett invånarmöte.
Viktigt att de tvåspråkiga vårdbolagen samarbetar, säger Marcus Henricson. Konsult Marcus Henricson presenterar rapporten om skolnätsreformen i Raseborg på ett invånarmöte. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,henricson

Tvåspråkigt vårdbolag ett alternativ

Enligt Henricson kunde ett tvåspråkigt vårdbolag vara ett sätt att samla upp den svenskspråkiga vårdkompetensen.

I hans vision kunde lokala tvåspråkiga vårdbolag bli delägare i ett bolag med ett gemensamt verksamhetskoncept.

- Det kan handla om gemensam marknadsföring, försäljning, it, kommunikation och e-tjänster. Det här är områden som kräver en tillräcklig volym för att skötas bra.

När man är på stugan kan man anlita en kedja som man är van vid.

Det avgörande är att kunna stå sig i konkurrensen med de privata vårdjättarna. Klarar man inte konkurrensen förlorar man kunderna, och med dem pengarna.

- Om vi vill trygga en verkligt fungerande tvåspråkig vård måste vi bygga ett varumärke som är tillräckligt attraktivt. När man flyttar från en tvåspråkig region till en annan eller när man är på stugan kan man anlita en kedja som man är van att anlita med bekanta rutiner.

Alla klarar inte svenskan

Enligt Henricson är det nödvändigt att befria en del av tjänsteproducenterna från skyldigheten att erbjuda på både språken.

- Alla kommer inte att klara av att upprätthålla hela vårdkedjor på kundens eget språk, finska eller svenska. Det klarar ju inte av i dag heller.

- Alternativet är en pro forma tvåspråkighet, som aldrig följs upp. Det är mycket sämre. Då är det bättre att det finns åtminstone en producent som på riktigt är tvåspråkig.

Någon risk för ett tvåspråkigt privat hälsovårdsmonopol ser Henriksson inte. Tvärtom.

- Valfriheten kommer att leda till en ständig och ganska hård konkurrens om kunderna.

Målet med ett tvåspråkigt vårdbolag skulle vara att öka på konkurrensen, inte att minska på den, försäkrar Henricson.

- Om en aktör profilerar sig som starkt tvåspråkig så märker också konkurrenterna att tvåspråkigheten är en viktig konkurrensfaktor i många regioner och målgrupper. Om det bli konkurrens om svensk- och tvåspråkiga kunder så har vi uppnått det vi ville.

”Tidtabellen är enormt stram”

Spf:s orförande i Pargas Regina Koskinen
Spf:s orförande i Pargas Regina Koskinen Bild: Yle/Johanna Ventus regina koskinen

Mycket är fortfarande oklart gällande valfriheten, berättar Regina Koskinen som är aktiv inom vårdfacket Tehy i Åboland.

- Bland personal och kunder har man kanske tänkt att allt ska fortsätta som tidigare. Nu blir det tydligt att regeringen verkligen vill driva igenom reformen.

I Åboland försöker man bygga upp en modell som skulle omfatta de anställda inom social- och hälsovården i de tvåspråkiga tjänsterna i Kimitoön, Pargas och Åbo stad. Syftet är att bevara de befintliga tvåspråkiga strukturerna.

- Att koncentrera tjänsterna till en tvåspråkig servicecentral kan innebära en förbättring på orter där den svenskspråkiga servicen varit splittrad, tror Koskinen.

Risk för att det offentliga utarmas

Frågan är om en stark tvåspråkig aktör räcker till för att skapa en fungerande vårdmarknad i Svenskfinland. Hur kommer valfriheten att märkas konkret?

- I Österbotten har svenskan aldrig varit några problem, där får du service. Men i Helsingfors finns det ingen garanti för att man får vård på svenska. Jag ser att valfriheten kan ge möjligheter till bättre service på svenska, säger Markus Österlund vid Folktinget.

Garanterar landskapet en valfrihet mellan en offentlig producent, ett företag och en organisation.

Frågan är vilka alternativ de svenskspråkiga kunderna har att välja mellan i framtiden.

- Garanterar landskapet en valfrihet mellan en offentlig producent, ett företag och en organisation. Eller räcker det med att det finns tre privata producenter?

Enligt Österlund kan en följd av valfriheten bli att tillgången på svenskkunnig personal minskar inom den offentliga sektorn.

- Om personalen ska fördelas mellan den offentliga och den privata sektorn så finns det en risk för att den offentliga sektorn utarmas på svenskkunnig personal.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes