Hoppa till huvudinnehåll

Cyberkriget kommer närmare - Tyskland vill kunna slå tillbaka

Tyska arméns cybersäkerhetsavdelning invigdes.
Tyska försvaret grundade en specialenhet mot cyberattacker i april. Den ska ha 13 500 man i sommar. Tyska arméns cybersäkerhetsavdelning invigdes. Bild: EPA/SASCHA STEINBACH Tyskland,Tysklands försvarsmakt,cybersäkerhet

Både Storbritannien och Tyskland förbereder sig på omfattande ryska hackerattacker inför parlamentsvalen i länderna senare i år. USA hjälper till med konsultering.

Det hålls nyval i Storbritannien med brexit som huvudtema den 8 juni. Det tyska förbundsdagsvalet hålls den 24 september.

Bägge länder har förstärkt sina myndigheter för cyberförsvar och håller på med upplysningskampanjer riktade till både politiska partier och allmänheten.

NSA varnade för angreppet på Macrons kampanj

Den amerikanska militära underrättelsetjänsten NSA står i kontakt med sina brittiska och tyska kolleger om hackerattacker, uppgav NSA-chefen Mike Rogers i ett senatsförhör.

NSA har beskyllt Ryssland för hackerattacken mot demokraterna och Hillary Clinton inför presidentvalet i USA i höstas.

Rogers säger att Ryssland även stod bakom it-angreppet mot den EU-vänliga franska presidentkandidaten Emmanuel Macron och att NSA varnade sina franska kolleger om att intrånget var på gång.

Franska politikern Emmanuel Macron 2017
Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president den 7 maj. Hans kampanj utsattes för ett dataintrång strax innan. Franska politikern Emmanuel Macron 2017 Bild: EPA/CAROLINE BLUMBERG Frankrike,politik,politiker,Emmanuel Macron

Politiker slarvar med mobilsäkerheten

Enligt brittiska säkerhetsexperter är de politiska partiernas servrar vanligen lätta mål.

- Partier är ideella sammanslutningar och de har vanligen inte så mycket pengar att lägga ut på cybersäkerhet, säger säkerhetsexperten Ewan Lawson enligt nyhetsbyrån AFP.

Säkerhetsexperter i Tyskland oroar sig samtidigt för att politikerna i den tyska förbundsdagen använder mobiler och pekplattor som inte är centralt säkrade, säger nyhetsbyrån Reuters källor.

Det finns inte heller något förbud mot att använda egna usb-minnen i förbundsdagens datorer.

Vad kom hackarna över 2015?

Både brittiska och tyska myndigheter oroar sig för att de misstänkta ryska hackarna kom över material i attacker 2015 som kan användas nu.

Enligt den brittiska cybersäkerhetsmyndigheten NCSC försökte misstänka ryska hackare påverka parlamentsvalet 2015.

Samma år gjordes ett dataintrång i den tyska förbundsdagens servrar.

Åtminstone ett av de hackade e-postkontona tillhörde förbundskansler Angela Merkel, enligt nyhetsbyrån Reuters.

- Frågan är om ryssarna fick tag i någonting 2015 som de kan detonera då valet närmar sig. Jag skulle vara mycket nervös i augusti, säger den säkerhetspolitiska tankesmedjan CSIS viceordförande Jim Lewis.

En attack på parlamentet, anser talmannen.
Riksdagshuset i Berlin. En attack på parlamentet, anser talmannen. Bild: Yle / Johnny Sjöblom Tyskland,Armeniska folkmordet,armenier,Turkiet,Recep Tayyip Erdogan,Förbundsdagen

Koll på ryssar bosatta i Tyskland

Den tyska regeringen överväger nu om det är möjligt att ändra lagen så att tyska myndigheter kan gå i cyberkrig genom att slå till mot servrar som angripare använder och förstöra dem på distans.

- Vi anser det vara nödvändigt att ha möjligheten att radera sådana servrar, säger den tyska säkerhetstjänsten BfV:s chef Hans-Georg Maaßen.

It-säkerhetsmyndigheten BSI fokuserar också på de cirka tre miljoner tyskar med ryska rötter som kan vara mottagliga för rysk propaganda i form av falska nyheter.

BSI uppmärksammades på det här i januari i fjol, då ryska medier spred en historia om en ryskättad flicka som sades ha våldtagits av immigranter i Berlin.

Våldtäkten visade sig vara påhittad, men den falska nyheten fick tusentals ryssar bosatta i Tyskland att gå ut på gatorna och protestera mot polisens förmenta slapphet gentemot invandrare.

De ryska demonstranterna påhejades i Berlin av den invandrarfientliga Pegidarörelsen.

I Storbritannien har myndigheterna och de etablerade medierna startat en kampanj för att lära invånarna att identifiera falska nyheter.

Facebook kom med i kampanjen den här veckan med helsidesannonser i flera brittiska tidningar.

Ryssar och tyskar demonstrerar mot invandrare i Berlin.
Rysk-tysk demonstration mot invandrare i Berlin i januari efter rykten om att en ryskbördig flicka våldtagits av immigranter. Ryssar och tyskar demonstrerar mot invandrare i Berlin. Bild: EPA/KLAUS-DIETMAR GABBERT demonstrationer (samhälleliga händelser),Berlin,invandrare

”Målet att splittra EU”

Ryssland har hela tiden kategoriskt förnekat att landet skulle ligga bakom hackerattackerna mot västländerna.

Senast avfärdades beskyllningarna av president Vladimir Putin själv då han fick besök av den tyska förbundskanslern Angela Merkel i början av maj.

I väst anses ändå motivet bakom attackerna vara klart. Ryssland anser att EU och speciellt Nato utgör hot.

Receptet mot hoten är att så split och förvirring bland motståndarna genom falska nyheter, dataintrång och mystiska läckor.

- Putins kortsiktiga mål är att försvaga den europeiska enigheten kring sanktionerna mot Ryssland. På lång sikt är målet att splittra EU och säkra segern för de ryska värderingarna i kampen mot väst, säger Merkels rådgivare Hans-Peter Uhl.

Källor: Yle, Reuters, AFP, BBC, Deutsche Welle, Die Welt, Der Spiegel, NSA, The Guardian.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes