Hoppa till huvudinnehåll

Vem vill åka färja i framtiden - passagerartrafiken utmanas av flyg, tunnlar och lönsamhet

man sitter i kafeterian på passagerarfärja
Stefan Skrabb tar vägen över Kvarken omkring 15 gånger årligen. man sitter i kafeterian på passagerarfärja företagare,företagare

Det är tidig morgon i hamnen i Vasa och passagerarfärjan Wasa Express gör sig redo att lägga ut.

Företagaren Stefan Skrabb är en av resenärerna den här morgonen. I dag ska han av och an till Örnsköldsvik för att förmedla jämthundar till kunder där.

- Jag hoppas jag hinner tillbaka till kvällsfärjan. Annars får jag köra runt via Haparanda, säger han.

Stefan Skrabb använder sig likt många andra företagare regelbundet av Wasaline.

Mera infrastruktur än nöje att ta färjan

Wasaline drivs av Rederiet NLC Ferry. Det grundades 2013 och ägs av städerna Vasa och Umeå gemensamt.
Efter många tunga år har färjtrafiken uppvisat rekordresultat de två senaste åren.

I Kvarkenregionen ses färjtrafiken mera som en del av infrastrukturen än som nöjestrafik.

Det är främst nöjes- och arbetsresenärerna mellan Vasa och Umeå som har ökat, men också antalet långtradare ökar stadigt.

- I år har långtradartrafiken redan ökat med tjugo procent jämfört med i fjol, säger vd Peter Stålberg.

Långtradare från hela Finland på väg till Norrbotten eller Norge, tar allt oftare vägen över Kvarken.

Handelsblockaderna mot Ryssland varar inte för evigt.― Mathias Lindström, Kvarkenrådets direktör

Rederiet hoppas också mycket på Rysslandstrafiken. Handelsblockaden stoppar för tillfället upp trafiken, men Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström är ändå optimistisk.

- Handelsblockaderna mot Ryssland varar inte för evigt, säger han.

Han nämnder laxtransporter från Norge till Ryssland som ett exempel.

- Det är en smidig väg att ta godset in i Ryssland den här vägen, säger Lindström.

Efter år av företagsköp och fusioner är numera bara tre rederier med passagerartrafik kvar i finländsk ägo. De är Viking Line, Eckerö Line och Wasaline.

De två förstnämnda är privatägda, medan Wasaline alltså är kommunalt ägt.

kunder handlar i passagerarförjas taxfree-försäljning
Kunder gör uppköp i taxfreeförsäljningen på Vasabåtarna i slutet av 1990-talet. kunder handlar i passagerarförjas taxfree-försäljning Bild: YLE Arkiv Taxfree,Wasaline,Österbotten,Vasa

När taxfree försäljningen försvann i och med Finlands EU-medlemskap blev Kvarken-trafiken olönsam och linjen låg nere ett par år. Det här var katastrof för näringslivet, universiteten och turismen.

Att färjan nu går är ett lyft för båda orterna.

Hans Lindberg som är kommunstyrelsens ordförande i Umeå anser till och med att färjtrafiken mellan Vasa och Umeå är helt avgörande.

- Min ambition är att Vasa och Umeå i framtiden ska bli en ännu starkare arbetsmarknadsregion, säger han. Vi hjälper varandra i norra Europa att bli attraktiva. Här kan vi skapa samverkan och mera arbetstillfällen och då är den här färjan otroligt viktig.

Nu arbetar ägarna på att skaffa ett modernare och miljövänligare fartyg.

Finländsk flagg ingen självklarhet för Viking Line

Också i hamnen i Åbo är det livlig aktivitet. Härifrån seglar konkurrenterna Viking Line och Tallink Silja nästan i skytteltrafik mellan Åbo, Mariehamn och Stockholm.

Passagerarfärja passerar på havet intill strand
Fartygen kan inte bli större än de är i dag om de ska rymmas i skärgården. Passagerarfärja passerar på havet intill strand Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta Viking Line,passagerarfärja,M/S Amorella,Åbo

För Viking Line är kryssningsresenärerna viktigast vintertid, medan ruttresenärerna dominerar under helger och på somrarna.

Drygt sex och en halv miljoner personer valde någon av de röd-vita färjorna i fjol. Det var något färre än året innan.
Intäkterna från passagerartrafiken sjönk med en och en halv procent till 472,6 miljoner euro.

Man står utanför Viking Lines kontor i Åbo
Man står utanför Viking Lines kontor i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta Jan Hanses,verkställande direktör,Viking Line,vd

Vd Jan Hanses förklarar nedgången med dockningar och svenska kronans kurs under 2016. Eftersom Viking Line seglar under finsk flagga betalas lönerna i euro. Den del av intäkterna som rederiet fick i kronor förlorade samtidigt sitt värde. För ett rederi som Viking Line märks det här genast.

- Det här skiljer oss från de övriga konkurrenterna, säger Hanses, för vi är den största finska sjöarbetsgivaren.

Fem av Vikings Lines sju fartyg är registrerade i Finland. Att det skulle vara så också i framtiden är ingen självklarhet.

- Vi kan inte sätta oss i en situation där vi konkurrerar med svenskflaggade fartyg som har mycket bättre förutsättningar, säger Hanses. Hittills har det här finska sjöfartspolitiken svarat mot kraven, men är det så att villkoren försämras måste vi ju ompröva flaggvalet.

Vi kan inte sätta oss i en situation där vi konkurrerar med svenskflaggade fartyg som har mycket bättre förutsättningar.― vd Jan Hanses, Viking Line

Tunnelplaner oroar inte

Också från Helsingfors är passagerartrafiken till havs livlig. Här är det speciellt Tallinntrafiken som drar.

Ifjol tog diskussionerna om en tågtunnel mellan Helsingfors och Tallinn fart på allvar.

Järnvägstunneln mellan Helsingfors och Tallinn skulle ha två rör för tåg och ett rör för servicetrafik.
Tallinntunneln sedd med konsultföretaget Swecos ögon. Järnvägstunneln mellan Helsingfors och Tallinn skulle ha två rör för tåg och ett rör för servicetrafik. Bild: Sweco Ympäristö Oy Tallinn,tunnel,Helsingfors–Tallinn-tunneln

Projektet går under namnet FinEst Link. Det beviljades stöd av EU för att man skulle utreda om en tågtunnel är realistisk.

Enligt konsultföretaget Swecos preliminära utredningar kunde tunneln bli klar mellan åren 2030 och 2035. Kostnaderna beräknas till mellan nio och tretton miljarder euro. Själva tågresan mellan städerna skulle ta en dryg halvtimme.

Marco Palmu som är direktör på Tallink Silja är åtminstone inte ännu orolig för vad en tunnel kunde innebära för konkurrensen till havs.

- Om man tänker på att man ska ha en liten semester så själva båtresan är redan en del av semestern, säger han.

Trafiken mellan Finland och Estland har ju ökat år efter år för Tallink Siljas del. För tio år sedan var passagerarantalet 5,9 miljoner. 2016 hade antalet stigit till 8,7 miljoner.

Trots att största delen ännu är nöjesresor ökar andelen arbetsresande hela tiden också på färjorna mellan Helsingfors och Tallinn. För Tallink Silja betyder det här att antalet bilar ombord har ökat från 600 000 till 1,3 miljoner under de senaste tio åren.

- Nog tror jag att det finns utrymme för alla, säger Palmu om konkurrensen.

Delade åsikter om tunnelplanerna

Vad säger då passagerarna om en eventuell tunnel mellan Helsingfors och Tallinn?

Man måste ändå undersöka eventuella miljörisker och lönsamhet noga innan man sätter igång.― Sirkka-Liisa Matiskainen, passagerare

Sirkka-Liisa Matiskainen tycker idén låter spännande.

- Man måste ändå undersöka eventuella miljörisker och lönsamheten noga innan man sätter igång, säger hon.

Laura och Joni Hassinen är också entusiastiska när tunneln kommer på tal.

- En tunnel skulle förena oss med övriga Europa och göra det lättare för oss att ta oss till mellan- och sydeuropa och längre bort.

Rivo Kruusamägi är på väg hem till Tallinn från jobbet i Finland.
Han reser den här sträckan en till två gånger per månad. Han skulle definitivt välja tunnelalternativet.

Se hela programmet här:

Programmet sänds också på måndag 15.5.2017 kl 19.00 i Yle Fem, samt på tisdag kl 11.25.

  • Komikerlegenden Jerry Lewis är död

    Jerry Lewis blev 91 år gammal.

    Komikerlegenden Jerry Lewis är död. Han var en amerikansk skådespelare, komiker, filmproducent, manusförfattare och regissör.

  • Lotta Lepistö åtta i Norge

    "Nöjd med slutresultatet".

    Cyklisten Lotta Lepistö slutade på åttonde plats ett tre dagars World Tour-lopp i Norge. Hon åkte i mål som fyra i Halden på söndagen, med samma tid som etappvinnaren.

  • Skärpt bevakning vid flyktingförläggningen i Åbo

    Invånare och personal rädda för hämndaktioner.

    Flyktingförläggningen i Åbo har efter terrorattacken i fredags varit tvungen att skärpa bevakningen kring förläggningen. Hatskriverier och hot om hämndaktioner skrämmer personal och invånare.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten