Hoppa till huvudinnehåll

Nu får yrkeshögskolorna samla in privata pengar – men de belönas inte som universiteten

Arcada i Helsingfors i november 2015
Privata finansiärer har redan kontaktat Yrkeshögskolan Arcada. Men de ger inga pengar så länge staten inte lovar motfinansiering. Arcada i Helsingfors i november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan Yrkeshögskolan Arcada,Arcada,Arcada

Nu får också yrkeshögskolorna samla in privata donationer men ännu har staten inte lovat någon motfinansiering i stil med den som ges för universitetens insamlade pengar. Enligt Henrik Wolff, rektor och vd för yrkeshögskolan Arcada, är stora pengar på väg så fort staten fixar motfinansieringen.

Sedan i början av april får också yrkeshögskolor ta emot privata donationer. Och intresset är stort.

Enligt en undersökning av Uutissuomalainen tänker över hälften av yrkeshögskolorna söka lov om att samla in pengar. Både Novia och Arcada ser möjligheter med insamlingen.

Henrik Wolff, rektor och vd för yrkeshögskolan Arcada.
Henrik Wolff förväntar sig inte stora enskilda donationer till Yrkeshögskolan Arcada, men han tror att det finns potential för att samla in miljoner i privata medel, bland annat av mindre företag. Henrik Wolff, rektor och vd för yrkeshögskolan Arcada. Bild: Niklas Evers Yrkeshögskolan Arcada,arcadas rektor henrik wolff

- För Arcadas del är vi beredda att börja (insamlingen) när som helst. Men i praktiken så inväntar vi ju nog vad som händer med motfinansieringen. Det har ju lite börjat röra på sig, och det är ju bra, säger Henrik Wolff, rektor och vd för yrkeshögskolan Arcada.

Så funkar motfinansiering

Motfinansiering betyder att staten, för varje euro högskolorna lyckas samla in i privata donationer, lägger till minst lika mycket pengar.

Beloppet är ändå högst 3 euro för varje donerad euro.

Samlar en skola in en miljon euro skulle staten i teorin rycka in med med motfinansiering på högst 3 miljoner euro för skolan.

I praktiken handlar det ändå om mindre pengar än så. I finansieringsrundan som avslutas i juni kommer staten högst att betala ut 150 miljoner euro i motfinansiering. Universiteten har ändå tillsammans lyckats samla in över 100 miljoner euro sedan 2014, vilket betyder att koefficienten för motfinansieringen är mindre än 1,5.

Bara allmänna doinationer kan få motfinansiering. Staten lägger alltså inte till pengar för donationer som t.ex. getts för ett visst ämne elle rmed krav på motprestation avhögskolan. På grund av den här regeln belv flera universitet i den senaste finansieringsrundan tvugna att betala tillbaka en del av motfinansieringen.

Universiteten kan ändå inte direkt bränna alla pengar de får genom statlig motfinansiering. Motfinansieringen läggs till högskolornas grundkapital och placeras. Högskolorna får sedan själva välja vad de gör med den årliga avkastningen.

För en vecka sedan gav undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen från Samlingspartiet en intervju i tidningen Keskisuomalainen, där hon sade att också yrkeshögskolorna skulle få så kallad motfinansiering av statenför pengarna de samlar in.

Sanni Grahn-Laasonen.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har signalerat att yrkeshögskolorna ska få samma rätt till statlig motfinanisering som universiteten. Men när det ska ske är ännu oklart. Sanni Grahn-Laasonen. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Sanni Grahn-Laasonen,sanni grahn-laasonen

Universiteten har redan i flera år fått statlig motfinansiering för sitt insamlade kapital.

Finansiärerna värper på sina pengar

Sedan undervisningsministerns utspel förra veckan har Wolff två gånger kontaktas av personer villiga att donera pengar till Yrkeshögskolan Arcada, så länge staten kommer med motfinansiering.

Men det kan rektorn inte lova i det här skedet.

- Det har visat sig att den (motfinansieringen) också blivit lite av ett villkor för privata pengar. Samtidigt har också privata pengar börjat röra sig mycket mera just i och med motfinansieringen, för universitetens del, säger Wolff.

Men ni utgår från att motfinansieringen är på kommande?

- Utgår och utgår. Jag tycker att det borde vara en självklarhet att vi ges samma möjligheter (som universiteten). I synnerhet som nedskärningarna i den normala finansieringen har varit ojämförligt störst för yrkeshögskolorna.

På undervisningsministeriet står hjulen stilla

Grahn-Laasonens utspel ses som en tydlig signal om att motfinansieringen är på kommande. Men när det sker är tills vidare oklart.

Universitetens insamlingsrunda tar slut den 30 juni i år, och statens motfinansiering ska betalas ut i slutet av året.

Maarit Palonen, undervisningsråd vid undervisningsministeriet.
Undervisningsråd Maarit Palonen tror att yrkeshögskolorna har bra möjligheter att samla in pengar. Men när och om motfinansieringen blir verklighet kan hon inte lova. Maarit Palonen, undervisningsråd vid undervisningsministeriet. Bild: Niklas Evers Undervisnings- och kulturministeriet,maarit palonen

Det logiska skulle vara att yrkeshögskolorna kommer med i nästa insamlingsrunda, men Wolff tycker att det är märkligt att ämnet inte kom upp under regeringens halvtidsgranskning.

Enligt undervisningsråd Maarit Palonen, på undervisningsministeriet, är ingen motfinansiering för yrkeshögskolorna på kommande så länge inte regeringen kommit med ett beslut i frågan.

- Undervisningsministern har uttryckt sin ställning i frågan, alltså att framtida beslut om motfinansiering skulle gälla både universitet och yrkeshögskolor, säger Palonen.

- Men hur det går med den saken återstår att se. Regeringen har ännu inga beslut eller riktlinjer i den här frågan.

Fyrk finns

Varken Wolff eller Palonen tror att det inte skulle finnas tillräckligt privat kapital för att finansiera både universiteten och yrkeshögskolorna.

- Självklart hoppas jag att de (yrkeshögskolorna) så bra som möjligt ska kunna samla in pengar. Mycket beror ju på vilken skola det handlar om och var den ligger, säger Palonen.

- Jag tror nog vi ska räkna med att kunna förkovra det egna kapitalet med ett antal miljoner åtminstone. Nu är det viktigt att avkastningen används för ändamål inom forsknings- och innovation, säger Wolff.

Niklas Nyman är bygglärare vid Novia i Ekenäs
Yrkeshögskolorna står närmare arbetslivet och därmed också närmare företagen. Det här kan potientiellt betyda att det finns flera små aktörer som är villiga att finansiera högskolorna. Niklas Nyman är bygglärare vid Novia i Ekenäs Bild: Yle / Helena Rosenblad bygglärare,Raseborg,Ekenäs

De stora donationerna, på hundratusentals euro, som till exempel Hanken och Åbo Akademi kan dra in lär ändå inte landa hos yrkeshögskolorna. I alla fall inte lika ofta.

Däremot skulle yrkeshögskolorna kunna ta in donationer från mindre företag, som kan få ut en mera konkret och direkt nytta av högskolorna i form av innovationer.

- För många högskolor, som ligger mera ute på landsbygden, kan det finnas ett ganska omfattande nätverk av lokala företag som kan vara intresserade av att lägga in små summor, som tillsammans blir stora. Såna pengar som kanske inte automatiskt rör sig till universiteten, säger Wolff.

Han tar Yrkeshögskolan Karelia som exempel. Högskolan samarbetar med cirka 900 företag i regionen. Om alla skulle donera en tusenlapp kunde skolan öka sitt kapital med närmare en miljon euro.

Finns det en risk att insamlingen i förlängningen skulle kunna leda till minskat stöd från staten?

- Jag tror inte att den risken ska ses som allvarlig. I dagens läge har politiken kanske förändrats från att stöda de som annars inte skulle klara sig till att stöda de som har förutsättningar att klara sig.

Och Arcada har de förutsättningarna?

- Absolut.