Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Yles oberoende behöver lagstiftas - ledarskapet är för hierarkiskt

Yles flagga vajar framför tv-tornet i Böle.
Yles flagga vajar framför tv-tornet i Böle. Bild: LEHTIKUVA / JUSSI NUKARI Yle,rundradion

Yle är i stora drag oberoende, men det finns drag framför allt hos den finskspråkiga nyhets- och aktualitetsverksamheten U&A som är problematiska. Det konstaterar professor Olli Mäenpää i en oberoende utvärdering av Yles journalistik.

Yle har beställt rapporten av Mäenpää efter uppståndelsen kring bolaget själv och statsminister Sipilä.

Olli Mäenpää är professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet och har tidigare varit ordförande för Opinionsnämnden för massmedier.

De problemområden som Mäenpää ringar in gällande Yle är främst:

  • Otydlighet i ansvarsfördelningen
  • Avsaknad av lagstiftning om Yles oberoende
  • Det journalistiska beslutsfattandet som i vissa fall har motverkat sitt syfte: Att trygga yttrandefriheten och medias oberoende.

Utvärderingsrapporten konstaterar att den finskspråkiga nyhets- och aktualitetsverksamheten U&A i sin verksamhetsmodell sticker ut jämfört med de övriga enheterna. Det syns särskilt i de granskningsområden som gäller det journalistiska beslutsfattandets oberoende, ansvaret och ansvarsdelegeringen.

Det finns också brister i fråga om tydlighet i beslutsfattandet och det journalistiska ledarskapet.

Yles styrelse har fortfarande förtroende för de ansvariga direktörerna men ålägger bolagets vd Lauri Kivinen att ge förslag på korrigerande åtgärder.

Så fick Yle-gate sin början:

  • Yle publicerade artikeln utan statsminister Juha Sipiläs kommentar, efter att han inte hade svarat på intervjuförfrågan under en och en halv timmes tid
  • Yles styrelse upprepade att förtroendet för U&A:s direktör Atte Jääskeläinen kvarstår
Atte Jääskeläinen
Atte Jääskeläinen leder den finska nyhets- och aktualitetsredaktionen. Atte Jääskeläinen Bild: Yle atte jääskeläinen,Atte Jääskeläinen

Direktören för U&A, Atte Jääskeläinen, nämns inte vid namn i rapporten, men det är tydligt att kritik riktas mot Jääskeläinen i synnerhet när det gäller fallet Terrafame, men också i hur ledarskapet sköts på U&A i jämförelse med övriga enheterna inom Yle.

De övriga enheterna är Julkaisut (utgivningen), Luovat sisällöt (kreativt innehåll), Svenska Yle och Tuotannot (produktion).

Stora skillnader i ledarskap inom Yle

När det gäller ledarskapet och det journalistiska beslutsfattandet förekommer det stora skillnader mellan enheterna, konstaterar rapporten.

Medan de enskilda redaktörerna vid Luovat sisällöt har stor frihet i sitt arbete, baserar Svenska Yles ledarskap sig långt på interaktion och diskussion för att nå konsensus. Ledarskapet vid Julkaisut landar någonstans mellan dessa två.

Brist på journalistiskt mod i besluten på U&A

Vid U&A är ledarskapet tydligare definierat av det juridiska ansvaret i pressfrihetslagen. Hos U&A betonas direktörens starka ställning.

Det innebär i praktiken att ledarskapet är mer hierarkiskt än hos de andra enheterna. Rapporten konstaterar att U&A är en betydligt större enhet än de andra, varför behovet av ett tydligt ledarskap också är större.

Den typen av ledarskap leder ändå till en juridisk försiktighet och undvikande av risktagande i ledarskapet istället för journalistiskt mod och kritisk granskning av makten, konstaterar rapporten.

Ett dylikt ledarskap uppmuntrar inte heller till initiativtagande redaktörsarbete.

Terrafame-rapporteringen ger intrycket att Yle böjde sig för påtryckningar

Yles logo
Yles logo Bild: Yle/Roger Källman ylelogo

Inom U&A förekommer ibland också mikromanagement och fallet Terrafame är ett extremt exempel på det här.

När det gäller Terrafamerapporteringen konstaterar rapporten att direktörens handlade gav sken av att Yle böjde sig för direkt påtryckningar utifrån.

Direktörens starka arbetsledningsrätt skall trygga yttrandefriheten och medias oberoende, men i det här fallet gick det snarare tvärtom.

Porträtt av Elina Grundström med glasögon och blont polkahår.
Opinionsnämnden för massmedier och dess ordförande Elina grundström slog fast att Yle gav efter för påtryckningar. Porträtt av Elina Grundström med glasögon och blont polkahår. Bild: LEHTIKUVA / HEIKKI SAUKKOMAA Elina Grundström

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) fällde i mars Yle för att ha gett efter för påtryckningar i Terrafame-rapporteringen.

Rapporten konstaterar att det inte främjar yttrandefriheten att på ovanlig detaljnivå styra rapporteringen i ett ämne som berör en central makthavare och har samhällelig relevans, och där inga anmärkningsvärda sakfel förekommer.

Rapporteringen riskerar bli tandlös när juridiskt ansvar betonas

Kritiken mot och missnöjet med ledarskapet inom U&A är anmärkningsvärt, enligt rapporten. Ledarskapet upplevs som försiktigt och snarare juridiskt än journalistiskt och ansvarsfördelningen upplevs som otydlig.

Det senare hänger ihop med en organisationsförändring som U&A genomgick år 2015, då redaktionsgränserna suddades ut för att främja samarbetet. Det har lett till att många upplever ansvarsfördelningen som otydlig.

Också på bolagsnivå poängterar rapporten att Yle har en stel och byråkratisk organisation som gör beslutsfattandet och således också det journalistiska arbetet trögt.

Rollen som vakthund utarmas

Den starka betoningen på det juridiska ansvaret på bekostnad av det journalistiska ansvaret, framför allt inom U&A, men också överlag inom bolaget, betraktas som problematisk då den lätt leder till att man undviker att rapportera om ämnen som anses riskabla eller som orsakar konflikter.

En sådan betoning leder till en utarmning av medias roll som ”maktens vakthund” och en styrning mot mindre kontroversiella frågor i den grävande journalistiken.

Resultatet blir att journalistiken så småningom börjar undvika att granska samhällets problem och maktbruk.

Yle är oberoende - men det syns dåligt

I rapporten konstateras det att Yle och Yles journalister är och handlar oberoende, och det anses inom bolaget vara av stor vikt. Att Yle är oberoende garanteras främst av en allmän konsensus om att det är så - Yles oberoende är inte lagstadgat.

Det anser Mäenpää vara problematiskt. Det finns alltså inga juridiska garantier för att Yle är oberoende. Med tanke på den senaste tidens händelser är det tydligt att det finns ett behov av att betona Yles oberoende, till exempel genom att i Yle-lagen skriva in oberoendet.

Inte ovanligt att makthavare försöker påverka

Problematiskt är också, enligt Mäenpää, den bland de Yleanställda rådande uppfattningen om att försök att påverka rapporteringen utifrån är normalt.

I intervjuer gjorda med anställda och tidigare anställda vid Yle framkommer det att det inte är ovanligt att politiska makthavare, näringslivets ledare och andra organisationers ledare försöker påverka rapporteringen och det journalistiska beslutsfattandet.

Försök att påverka betraktas närmast som feedback, vilket ses som en naturlig del av det journalistiska arbetet. Inom Yle ses det inte som ett problem, eftersom försöken i regel förblir just försök, tack vare Yle-redaktörernas starka journalistiska integritet.

Yle borde rapportera om påverkningsförsök

Yles logo
Utvärderingsrapporten uppmanar Yle att vara transparent med påverkningsförsök. Yles logo Bild: LEHTIKUVA / MARKKU ULANDER Yle,rundradion

Rapporten efterlyser en kulturförändring där påtryckningar och försök att påverka journalistiken inte ses som något normalt, utan som något som överstiger nyhetströskeln.

Utifrån sett naggar det Yles oberoende i kanterna att påtryckningsförsök förekommer, konstaterar rapporten.

Det räcker alltså inte att Yles anställda själva agerar oberoende, utan oberoendet måste också synas utåt. Det gör det inte tillräckligt bra i nuläget, när också konsensus om Yles oberoende verkar ha försvagats, enligt rapporten.

Professor Olli Mäenpääs rapport heter Yleisradion journalistinen päätöksentekoprosessi, Arviointiraportti 15.5.2017 (på svenska Rundradions journalistiska beslutsfattningsprocess, Utvärderingsrapport 15.5.2017

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes