Hoppa till huvudinnehåll

"Språket är väldigt viktigt och klockan bestämmer inte när du får ångest"

Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor.
Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor. Bild: Yle/Lovisa Viinikka Panikångest,panikattack,panik,Psykisk störning,mental hälsa,ångest,ungdomar,nyhetsskolan

Anhöriga är oroliga för vad som händer med den svenskspråkiga psykiatriska vården om all vård centraliseras till Åbo och enheten i Pargas läggs ner.

Pargasbon Börje Henriksson har en vuxen dotter som ofta behöver söka vård vid den psykiatriska enheten i Pargas. Han betonar hur viktigt det är att få vård på svenska för den som är psykiskt sjuk.

- Många av patienterna i Pargas har väldigt svårt att ta kontakt med vårdenheter om personalen där inte talar svenska. Min dotter och många andra av klienterna blir därför väldigt oroliga och får självmordstankar när de får höra talas om förändringar. Främst då om allt skulle flyttas till Åbo. Att behöva åka ända dit och då de vet att omgivningen där är finskspråkig. Det är inte alls lätt för de här människorna.

- Det som är tröskeln är förstås att de har psykiska svårigheter, så det måste finnas en svenskspråkig person som de kan ta kontakt med. Helst också någon som de redan känner. Alltså en vårdare som är deras kontaktperson som de kan ringa till när som helst. Sådana vårdare finns på avdelningen i Pargas.

Börje Henriksson
Börje Henriksson. Börje Henriksson Bild: Yle / Alexandra Granberg börje henriksson

Nyvald direktör tror inte på separata svenskspråkiga team

Medicine doktor Jesper Ekelund, nyvald direktör för den psykiatriska vården i Egentliga Finland, tror att den stora enhet som nu föds i och med sammanslagningen av Åbo stads och sjukvårdsdistriktets psykiatriska vård är det enda som garanterar en fortsatt god vård på båda språken.

Direktör Ekelund tror inte på en lösning med separata svenskspråkiga team. Anhörige Börje Henriksson har en helt annan åsikt.

- Om det är fråga om liv och död är språket väldigt viktigt. Om man inte vågar ta kontakt med någon vårdare när ångesten är som värst så leder det till en katastrof. Min dotter kan inte ens finska så det skulle bli helt fel om hon inte får vård eller den här kontakten på svenska.

Jesper Ekelund tillträder sin post officiellt den första september, men är redan med och drar upp riktlinjer för den nya organisation som byggs efter att Åbo stads och sjukvårdsdistriktets psykiatriska vård har slagits ihop. Han förstår oron, men ser inte att det finns fog för den.

- En centraliserad vård med olika team som har den bästa möjliga kunskapen och kompetensen är den bästa lösningen för patienterna och vården, säger Ekelund.

Profilbild på Jesper Ekelund.
Medicine doktor Jesper Ekelund, nyvald direktör för den psykiatriska vården i Egentliga Finland. Ekelund tillträder sin post officiellt den första september. Profilbild på Jesper Ekelund. Bild: Yle/Jesper Alm. psykiatrisk vård,psykiatrisk vård

Jesper Ekelund betonar att det i sjukvårdsdistriktets stadgar klart och tydligt står att vården som ges ska ske på de båda nationalspråken.

Inom anstaltsvården kan det på grund av arbetets natur med tre skift vara utmanande att alltid ha svenskspråkig personal på plats, men inom öppenvården ska det nog inte vara ett problem, anser Ekelund.

Även i det här fallet har Börje Henriksson väldigt svårt att hålla med Jesper Ekelund.

- Det är klart att en bred vård är bättre, men den vården fungerar inte om den inte är på rätt språk, säger han och fortsätter:

- Klockan bestämmer inte när du får ångest. Det kan ofta hända på kvällar och nätter när klienterna inte får någon sömn. Då måste de få en kontaktperson som pratar svenska och som de känner. Annars fungerar det helt enkelt inte.

- Om man inte har någon svenskspråkig vård kan man fråga sig hur det kommer att gå för klienterna. Vem tar ansvar för de här klienterna om det händer något?

Klart att en bred vård är bättre, men den vården fungerar inte om den inte är på rätt språk.― Börje Henriksson

Som anhörig, hur känns de här utmaningarna som social- och hälsovårdsreformen medför för den psykiatriska vården?

- Det här känns inte alls tillräckligt planerat. Man går inte alls in på detaljer. Det finns olika typer av psykiska sjukdomar, så man kan inte dra alla över samma kam.

- Jag blir också orolig och min dotter märker förstås det. Hur kommer allt att bli, vem ska hon ta kontakt med när hon behöver hjälp och så vidare. Hon tar helst kontakt med avdelningen i Pargas, men om allt flyttas till Åbo vet inte jag vad som händer och det vet ju inte hon heller. Det måste finnas individuell vård precis som det finns i dag.

- Genast när det blev tal om det här förändringarna blev min dotter så sjuk att hon fick vara flera veckor inne på avdelningen. Vilket kostade samhället mycket mer än den öppna vården som hon har haft. Så de pengar man försöker spara in genom flytten försvinner direkt eftersom hon ligger inne hela tiden i stället för att klara av en öppen vård.

Nämnd: Bör göras en ny språklig konsekvensbedömning

Förra veckan beslöt nämnden för den språkliga minoriteten att det bör göras en ny språklig konsekvensbedömning av omorganiseringen av psykiatrin i landskapet.

- Det borde finnas mer förklaringar om alla specialfall som kan uppstå. Varje vårdplan som finns måste få fortsätta. Annars leder det till att klienter ligger på sjukhus hela tiden eller till värre katastrofer som självmord, säger Börje Henriksson.

- När det är fråga om politiska beslut är det mer riktlinjer man ger. Man lovar kanske någonting, men det finns inget konkret som kan skrivas ner på ett papper. Alltså på hur olika fall ska behandlas. Så nog är det här oroväckande. Väldigt oroväckande.

Hur orolig är du på en skala inför framtiden för den svenskspråkiga psykiatriska vården i regionen?

- På en skala från ett till fem ligger jag på fyra kanske fem. Man kommer nog att involveras mycket gällande dotterns rättigheter när allt flyttas till Åbo. Just nu är hennes vård bra, men när allt det här genomförs lär det väl gå några år innan någon reagerar på att klienterna lider.

Hur känns den här biten för dig?

- Tung. Väldigt tung. Man får tårar i ögonen när man tänker på det. Emellanåt försöker man lägga det åt sidan, då man inte alltid orkar följa med den här diskussionen. För det blir väldigt tungt om man får höra om det hela tiden. Att allt inte kommer att bli som det borde vara i framtiden, säger Börje Henriksson.

Om man inte har någon svenskspråkig vård kan man fråga sig hur det kommer att gå för klienterna. Vem tar ansvar för de här klienterna om det händer något?― Börje Henriksson

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland