Hoppa till huvudinnehåll

FN: Hatprat ett av Finlands största människorättsliga problem

Man skriver på diskussionsspalt på nätet.
Hatprat förekommer ofta på sociala medier. Man skriver på diskussionsspalt på nätet. Bild: Lehtikuva sociala medier,hatprat,internet,datorer,diskussionsspalter

I samband med FN:s globala granskning av de mänskliga rättigheterna lyftes hatprat upp som ett av de största människorättsliga problemen i Finland. Ofta förekommer det på sociala medier.

- Hatprat är olika former av kränkande eller diskriminerande prat eller gester. Det riktas mot en människa på grund av dennes identitet eller ursprung, förklarar Kaari Mattila, generalsekreterare vid Förbundet för mänskliga rättigheter.

I år ansågs hatprat vara ett av Finlands största människorättsliga problem, liksom också bland annat diskriminering och våld mot kvinnor.

På sociala medier är det lätt att säga saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte.― Kaari Mattila

Utvärderingen gjordes av 83 av FN:s medlemsstater. De samlades i Genève i början av maj för att utvärdera situationen i Finland gällande de mänskliga rättigheterna.

FN:s människorättskonvention utför sin periodiska granskning vart fjärde år.

En form av hatbrott

Hatprat som fenomen har funnits länge, men termen är relativt ny. Mattila poängterar att hatprat inte ska förväxlas med hatbrott, som är ett bredare begrepp.

- Hatprat kan vara en form av hatbrott, som också kan förekomma i form av till exempel våld eller vandalisering. I samband med FN:s utvärdering uppmanades de finska myndigheterna att ta till starkare åtgärder mot olika former av hatbrott, säger Mattila.

Enligt henne är hatprat ett fenomen som är värt att ta på allvar. I utredningar som gjorts i andra europeiska länder syns också en liknande problematik.

I Finland riktas hatpratet huvudsakligen mot minoriteter av olika slag, till exempel personer med funktionsnedsättning, sexuella- eller könsminoriteter eller etniska minoriteter.

Utrikesministeriet publicerade i fjol en utredning som visade hur människor påverkats av hatprat. Mattila berättar att det faktiskt kan ha allvarliga konsekvenser.

- För många har det lett till en sämre tillit till myndigheterna och känslor av otrygghet.

Kaari Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter
Hatprat är ett fenomen som måste tas på allvar, säger Kaari Mattila vid Förbundet för mänskliga rättigheter. Kaari Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter Bild: YLE mänskliga rättigheter,förbundet för mänskliga rättigheter,social rättvisa

Folk anmäler också sällan att de blivit utsatta för hatprat eller liknande former av diskriminering. Tröskeln att våga säga till måste sänkas, tycker Mattila.

- Att människor ska kunna känna att myndigheterna tar dem på allvar är viktigt, och någonting som behöver jobbas på.

Sociala medier en bidragande faktor

Mattila menar att frågan om hatprat blivit mer aktuell till stor del tack vare sociala medier.

- De har fått folk att uppmärksamma det faktum att människor faktiskt blir kränkta på helt otroliga sätt.

Å andra sidan konstaterar hon att de sociala medierna är en bidragande faktor till att hatprat i dag förekommer i så stor omfattning.

- Där är det lätt att säga saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Bland annat i skolmiljön och bland ungdomar överlag förekommer hatprat ofta uttryckligen på sociala medier, säger Mattila.

- Därför är det viktigt med mediefostran, för att unga ska lära sig var gränsen går - vad som inte längre är okej, tillägger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes