Hoppa till huvudinnehåll

Högskolekvoten får unga att kalkylera och välja mellanår

Flicka läser vid bord
Många väljer att ta mellanår efter andra stadiets studier. Det här antas bero på kalkylering kring kvoten för förstahandssökande och utmattning bland unga. Flicka läser vid bord Bild: Yle/Juha-Pekka Inkinen högskola,studerande,studier,ung,unga,universitet

Allt fler nybakade studenter överväger noga om det lönar sig att söka in till en högskola för att inte gå miste om fördelen att vara förstagångssökande. Redan en tredjedel av ungdomarna planerar att ta mellanår.

Förra våren introducerades den obligatoriska kvoten för förstagångssökande i högskolornas gemensamma ansökan. Det här betyder att skolorna enligt lag måste reservera en del av studieplatserna för personer som för första gången söker studieplats vid en högskola.

Högskolekvoterna har varit ett av spetsprojekten för Sipiläs regering, vars avsikt är att få ungdomarna snabbare ut i arbetslivet. I medeltal inleder finländarna högskolestudier i 24 års ålder, vilket är senare än i många andra länder.

Nu visar resultaten att bara 250 ungdomar gynnades av kvoten för förstagångssökande, det vill säga kom in med sämre antagningsresultat än någon som redan har en studieplats eller studerar något annat.

Av förra höstens 47 500 nya studieplatser var 22 600 reserverade för förstagångssökande och drygt 36 000 förstagångssökande tog emot en studieplats. Det här betyder att majoriteten av förstagångssökandena kom in på en skola utan att ty sig till kvoten. Sammanlagt fanns cirka 47 500 nya studieplatser.

Mindre risktagande i osäkra tider

På grund av kvoten för förstagångssökande kalkylerar ungdomarna nu noga vilka skolor de söker in till.

Den som inte kommer in på sin drömutbildning kanske inte väljer sitt andrahandsalternativ, annars går statusen som förstahandssökande förlorad i nästa sökomgång. Det här leder ofta till ett mellanår, trots att den som till exempel vill bli läkare kunde gynnas av att läsa kemi i ett år.

Också studiehandledare bekräftar kvoternas negativa inverkan.

- Det verkar som om den här generationen inte vågar ta risker och särskilt flickor verkar vara måna om att de inte väljer fel, säger Jukka Vuorinen som är ordförande för Studiehandledarna i Finland och studiehandledare vid Tampereen yliopiston normaalikoulu.

Enligt Vuorinen är ungdomarnas rädsla för att göra upp framtidsplaner ett återkommande diskussionsämne med de studerande.

- I osäkra tider är det inte lika populärt att ta risker. Just nu råder det instabilitet i samhället då vi inte vet vilka yrken som kommer att försvinna, säger Vuorinen.

Utmattning och högskolekvoter gör mellanår populära

Samtidigt har det blivit allt vanligare med mellanår.

Ekonomiska Informationsbyråns rapport om finländska ungdomars framtidsutsikter visar att var tredje gymnasiestuderande, det vill säga 29 procent, uppskattar att de kommer att ta ett mellanår efter sin utexaminering. Av flickorna planerade upp till 38 procent att ta mellanår.

Rapportförfattarna tolkar siffrorna som en kombination av kalkylering kring kvoten för förstahandssökande och utmattning bland unga. En del försvinner dessutom från statistiken i och med studier utomlands.

Också studiehandledare Jukka Vuorinen känner till mellanårets ökade popularitet.

- Tidigare hette det att man tar mellanår om man inte kom in på en utbildning men nu är det många som direkt säger att de vill ta mellanår. Men på vilket sätt det blir det enklare att välja studieinriktning efter mellanåret, det brukar jag diskutera med ungdomarna.

- En del samlar på sig kunskap och färdigheter under mellanåret men nog är vi studiehandledare bekymrade över dem som tar flera mellanår, deras andel växer hela tiden, säger Vuorinen.


Texten baserar sig på Varpu Helpinens artikel för Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes