Hoppa till huvudinnehåll

Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

"Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting. Inte ens tidssignalen. Bara östeuropeisk tid dag ut och dag in. Partierna bör få sina egna tidssignaler!"

Diskussionen kring förhållandet mellan Rundradion och förvaltningsrådet börjar med en sketch av Bengt Ahlfors, sedan diskuteras om förvaltningsrådet skall få bestämma över Rundradion och dess redaktörer.

Normalisering av Rundradion

Erkki Raatikainen blev generaldirektör för Rundradion 1970 efter att ha varit sekreterare för det socialdemokratiska partiet. Programdirektör Pekka Silvola hade å andra sidan varit sekreterare för centerpartiet.

Raatikainen och Silvola ville att Rundradion skulle genomgå en "normaliseringsprocess" efter den radikala "Repo-radion" – Rundradion under generaldirektör Eino S Repo.

Förvaltningsrådet för Rundradion fick också en ny ordförande, centerpartistiska Atte Pakkanen, som tillrädde 1970. Han ville också visa var skåpet skulle stå.

Det är nödvändigt att den breda allmänhetens förtroende för Rundradions verksamhet återställs och upprätthålls.― Atte Pakkanen, förvaltningsrådet

Under Repo-radions tid hade man, enligt Pakkanen, visat en nedlåtande attityd mot förvaltningsrådet och därför fjärmat Rundradion från folket.

Nu behövdes samarbete mellan direktion och förvaltningsråd, samt mellan Rundradions ledning och redaktörskåren.

Partipolitiska redaktörer?

Rundradions förvaltningsråd beslöt vid ett möte i maj 1974 att vid besättandet av nya redaktörstjänster skulle man förutom yrkesskicklighet och utvecklingsduglighet också beakta "de i samhället förekommande olika politiska åsiktsriktningarnas proportionella andel i bolagets verksamhet". Alltså anställning efter partibok.

Mot beslutet röstade endast Jutta Zilliacus (SFP) och Pekka Vennamo (Landsbygdspartiet).

Beslutet sågs som en fortsättning på den partipolitisering som pågått ett tag inom Rundradion.

Förvaltningsrådet utsågs av Riksdagen, som utnämnde direktioner för Rundradion på fem år. I praktiken ledde det till att bolagets direktion ofta bestod av fem före detta partisekreterare, vilket utgjorde nästan hälften av Rundradions ledning.

Mot denna bakgrund, menade de kritiska, var det ett orimligt beslut att föra nedåt partipolitiken till de programproducerande redaktionerna. Om inte rent av olagligt.

Diskussion kring yttrandefriheten på Rundradion

Joan Harms, chef för Televionens svenska programavdelning, påpekar att förslaget kom upp vid ett möte i sista minuten. Hon förundras över direktionens passivitet när bolagets integritet kränks. Varför säger inte direktionen något? Det är olyckligt med partipolitiskt utsedda direktörer, där lojaliteten mot partiet är större än mot bolaget.

Harms diskuterar här med Arne Wessberg, ordförande för redaktörsförbundet vid Rundradion, Kettil Bruun, f.d. ordförande i Opinionsnämnden för massmedia, Harry Granberg, chefredaktör på Borgåbladet, Lars Bruun, jurist vid Finlands Journalistförbund.

Enligt Lars Bruun är beslutet inte lagligt. Arbetsavtalslagen säger att man bör bemöta sina arbetstagare opartiskt. Rundradions funktionär får inte utöva partipolitik.

Det är en vilja att kontrollera, menar Kettil Bruun. Han tycker att det verkar som om förvaltningsrådet är mycket illa insatt i journalistik och i journalisters sätt att arbeta.

Samtidigt, påpekar Kettil Bruun, ingår beslutet i en centralisering av ledningen till de personer som hör till de mäktigaste partierna, det vill säga Erkki Raatikainen och Pekka Silvola.

Arne Wessberg säger att centraliseringen av beslutsprocessen är en oroväckande sanning, men framför allt är beslutet ett horribelt underkännande av journalisters arbete.

Förvaltningsrådets beslut fick en omfattande och i huvudsak negativ uppmärksamhet i offentligheten. Man beslöt därför vid följande sammanträde att bordlägga ärendet. Förvaltningsrådet räddade sitt ansikte, men beslutet blev en pinsam affär man mindes länge.

Att överväga den politiska lämpligheten blev en sak för de direktörer och chefer som gallrade bland redaktörskandidaterna. Den politiska lämpligheten beaktades i varierande grad.

Källa: Rundradions historia 1926-1996, Rundradion Ab 1997

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Har du visor min vän, sjung dem nu

    "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet.

    Från daghem till ålderdomshem: Bengt Ahlfors "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet. Här framförs den i äkta revystil av Sinikka Sokka, Toni Edelmann och Tom Wentzel.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Tove och vännerna 1970

    Vi besöker Tove Jansson

    Här besöker vi Tove Jansson i hennes ateljehem tillsammans med vänner till henne. Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa, Tove ritar och gänget diskuterar.

  • Mervi Hiltunen "Kan det vara kärlek"

    1989 på svenska i ESC

    På 1980-talet Mervi Hiltunen blev känd från trion How Many Sisters. 1989 deltog hon i uttagningen för schlagerfestivalen med "Kan det vara kärlek?".

  • Tittarnas kärlekstrassel fixas i teven

    I Relatonskliniken jobbade man med samlevnadsfrågor.

    Relationsklinikens idé var att interaktivt, med publikens, skådespelares och experters hjälp, söka lösningar på samlevnadsproblem. Det blev både informativt och roligt. Här tar man sig an skilsmässor.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • När datatekniken kom till tidningsredaktionen

    Skall papperstidningen försvinna och bli tv?

    Verkligt stora förändringar är på kommande inom tidningsbranschen, en ny teknik håller stegvis på att komma in på alla fronter. Skall papperstidningen försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på teven? Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

  • Barn upptäcker datorernas värld

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986.

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem. Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld.

  • Hemdatorerna är inte mera bara lek

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat.

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator? Och vad händer med gamla datorer när de går sönder? Aktualitetsmagasinet Regionalen tar itu med fenomenet adb.

  • Datorerna och framtiden

    Datorframtiden enligt ingenjörer, jurister och futurologer.

    Hur kommer framtiden att se ut när datorerna styr vår värld? Veckans puls undersöker saken med hjälp av ingenjörer, jurister och futurologer.

  • Vad är en hacker?

    När datorerna kom in i våra liv kom också många faror.

    När datorerna kom in i vanliga människors liv kom också många faror. 1984 blev man medveten om hackrarna, som kunde bryta sig in i datorer och knäcka säkerhetsspärrar.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Även mikrobakad Runebergstårta är god

    Se Matias Jungar baka tårtan i mikron.

    Hur bakar man Runebergstårtor egentligen? Se Matias Jungar baka tårtan i mikron och massproduktion av tårtor. Dessutom Fredrika Runebergs hemliga recept...

Nyligen publicerat - Arkivet