Hoppa till huvudinnehåll

Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

"Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting. Inte ens tidssignalen. Bara östeuropeisk tid dag ut och dag in. Partierna bör få sina egna tidssignaler!"

Diskussionen kring förhållandet mellan Rundradion och förvaltningsrådet börjar med en sketch av Bengt Ahlfors, sedan diskuteras om förvaltningsrådet skall få bestämma över Rundradion och dess redaktörer.

Normalisering av Rundradion

Erkki Raatikainen blev generaldirektör för Rundradion 1970 efter att ha varit sekreterare för det socialdemokratiska partiet. Programdirektör Pekka Silvola hade å andra sidan varit sekreterare för centerpartiet.

Raatikainen och Silvola ville att Rundradion skulle genomgå en "normaliseringsprocess" efter den radikala "Repo-radion" – Rundradion under generaldirektör Eino S Repo.

Förvaltningsrådet för Rundradion fick också en ny ordförande, centerpartistiska Atte Pakkanen, som tillrädde 1970. Han ville också visa var skåpet skulle stå.

Det är nödvändigt att den breda allmänhetens förtroende för Rundradions verksamhet återställs och upprätthålls.― Atte Pakkanen, förvaltningsrådet

Under Repo-radions tid hade man, enligt Pakkanen, visat en nedlåtande attityd mot förvaltningsrådet och därför fjärmat Rundradion från folket.

Nu behövdes samarbete mellan direktion och förvaltningsråd, samt mellan Rundradions ledning och redaktörskåren.

Partipolitiska redaktörer?

Rundradions förvaltningsråd beslöt vid ett möte i maj 1974 att vid besättandet av nya redaktörstjänster skulle man förutom yrkesskicklighet och utvecklingsduglighet också beakta "de i samhället förekommande olika politiska åsiktsriktningarnas proportionella andel i bolagets verksamhet". Alltså anställning efter partibok.

Mot beslutet röstade endast Jutta Zilliacus (SFP) och Pekka Vennamo (Landsbygdspartiet).

Beslutet sågs som en fortsättning på den partipolitisering som pågått ett tag inom Rundradion.

Förvaltningsrådet utsågs av Riksdagen, som utnämnde direktioner för Rundradion på fem år. I praktiken ledde det till att bolagets direktion ofta bestod av fem före detta partisekreterare, vilket utgjorde nästan hälften av Rundradions ledning.

Mot denna bakgrund, menade de kritiska, var det ett orimligt beslut att föra nedåt partipolitiken till de programproducerande redaktionerna. Om inte rent av olagligt.

Diskussion kring yttrandefriheten på Rundradion

Joan Harms, chef för Televionens svenska programavdelning, påpekar att förslaget kom upp vid ett möte i sista minuten. Hon förundras över direktionens passivitet när bolagets integritet kränks. Varför säger inte direktionen något? Det är olyckligt med partipolitiskt utsedda direktörer, där lojaliteten mot partiet är större än mot bolaget.

Harms diskuterar här med Arne Wessberg, ordförande för redaktörsförbundet vid Rundradion, Kettil Bruun, f.d. ordförande i Opinionsnämnden för massmedia, Harry Granberg, chefredaktör på Borgåbladet, Lars Bruun, jurist vid Finlands Journalistförbund.

Enligt Lars Bruun är beslutet inte lagligt. Arbetsavtalslagen säger att man bör bemöta sina arbetstagare opartiskt. Rundradions funktionär får inte utöva partipolitik.

Det är en vilja att kontrollera, menar Kettil Bruun. Han tycker att det verkar som om förvaltningsrådet är mycket illa insatt i journalistik och i journalisters sätt att arbeta.

Samtidigt, påpekar Kettil Bruun, ingår beslutet i en centralisering av ledningen till de personer som hör till de mäktigaste partierna, det vill säga Erkki Raatikainen och Pekka Silvola.

Arne Wessberg säger att centraliseringen av beslutsprocessen är en oroväckande sanning, men framför allt är beslutet ett horribelt underkännande av journalisters arbete.

Förvaltningsrådets beslut fick en omfattande och i huvudsak negativ uppmärksamhet i offentligheten. Man beslöt därför vid följande sammanträde att bordlägga ärendet. Förvaltningsrådet räddade sitt ansikte, men beslutet blev en pinsam affär man mindes länge.

Att överväga den politiska lämpligheten blev en sak för de direktörer och chefer som gallrade bland redaktörskandidaterna. Den politiska lämpligheten beaktades i varierande grad.

Källa: Rundradions historia 1926-1996, Rundradion Ab 1997

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pål Pressli (Paul Olin), 1984

    Pål Pressli Show - åttiotalsmusik med en galen programledare

    Möt Dingo, Pelle Miljoona, Eppu Normaali och Pål Pressli.

    Pål Pressli Show från 1980-talet var en blandning av sketchprogram och musikprogram. Vi får bland andra se Dingo, Remu Aaltonen, Pelle Miljoona, Kari Peitsamo och Eppu Normaali. Men vem var kultfiguren Pål Pressli?

  • New York Rap med Niklas Rosström och Wille Wilenius, 1987

    Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Viktor Hurmio och Benny Törnroos, Yle 1984

    Viktor Hurmio från Evitskog

    Viktor Hurmio och Fetknopparna var åttiotalets största band.

    "I södern finns en trevlig by..." Viktor Hurmio och Fetknopparna var kanske åttiotalets största finlandssvenska band. Lyssna på dem.

  • Rockdiskussion i Söndagsöppet, Yle 1985

    Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Retrorock

    Ragnar Hare från Jakobstad

    Österbottens hårdaste band på 1980-talet

    Ragnar Hare var ett av Svenskfinlands och Österbottens hårdaste band på 1980-talet. Bandet lyckades t.om. vinna Rock-FM 1983

  • Mauno Koivisto intervjuas, Yle 1982

    Mauno Koivisto blev president efter Urho Kekkonens långa era

    Koivisto skötte presidentens uppgifter när Kekkonen avgick.

    Socialdemokraten Mauno Koivisto kom att bli president efter Urho Kekkonens långa presidentperiod från 1956 till 1981. Som statsminister skötte Mauno Koivisto presidentens uppgifter när Kekkonen avgick i oktober 1981. Och Koivisto valdes med stor majoritet till president i januari 1982.

  • Mauno Koivisto håller nyårstal, 1983

    Mauno Koivistos nyårstal 1983

    Medborgare! Den nyblivna presidenten talar till folket.

    Medborgare! Den relativt nyblivna president Mauno Koivisto talar till folket 1983.

  • mauno koivisto, tellervo koivisto, 1986

    Slottsbalen 1986

    Tvåspråkig sändning på självständighetsmottagningen 1986.

    Självständighetsmottagningen 1986 bjuder Rundradion på en tvåspråkig sändning när president Mauno Koivisto tar emot gäster på slottet.

    Allt om Mauno Koivisto i Arkivet

  • Mannerheims begravning, 1951

    President Mannerheims begravning

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951.

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

  • Dora Siivonen tittar ut genom fönstret.

    Åren med Dora från Lammholm

    Nu kommer fortsättningen på historien om Dora.

    Hur börjar man ett nytt liv som 90-åring? Hur lämnar man ett hem där man har bott hela sitt liv? Det blev en nyckelfråga för den nya dokumentären med Dora.

  • Fans tar emot hockeylejonen, 1995

    Guldfest i Helsingfors 1995

    Finländarna festade i flera dagar efter guldet i Globen,

    När resultatet från ishockeyfinalen 1995 var klart blev finländarna rusiga och glada och man festade i flera dagar. Så här togs hjältarna emot.

  • Personerna kring Morjens, 1999

    Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Veterinär klaus-verner brötchenbaum (kaj korkea-aho) på strömsö, 2006

    Veterinär Klaus-Verner Brötchenbaum i Radio Pleppo

    Klaus-Verner är Radio Pleppos galna och interaktiva expert.

    Klaus-Verner Brötchenbaum (Kaj Korkea-aho) är en av Radio Pleppos galnaste figurer. Kaj Korkea-aho har berättat att Klaus-Verners röst var det första som uppstod, efter det skapades karaktären.

  • Studio Stafettkarnevalen ur "Reservtanken", 1998 (skärmdump)

    Sketch om publikvåldet på StafettkarnevaIen

    Om publikvåldet på StafettkarnevaIen i Reservtankens sketch.

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen och publikvåldet. Psykolog och forskare i kollektiv aggressivitet, Irina Floman (Hellen Willberg) och stadionvaktmästare Kurt Åhlenius (Max Forsman) har olika åsikter om hur publiken beter sig på Stafettkarnevalen.

  • Snobbiga finlandssvenskar på begravning

    Revy om Svenskfinland (1968)

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann."

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann" lyder mottot för finlandssvenskarna i revyn "Var är min stora ludiga nalle" från 1968.

  • Stan Saanila, Max Forsman och Anders Slotte i sketch, Yle 1998

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen

    Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Mamma på arbetsintervju

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom där man ville behandla vardagliga händelser. Här har psykologmamman varit på jobbintervju.

  • Vaxdockor av Ahtisaari och Aho, 1994

    EU har problem med muscha och klimpsoppa

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    EU var måltavla för diverse sketcher 1994. Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • man äter chips

    Tvinn Spik: EU-nyheter

    Alternativa nyheter från och om EU.

    1994 var EU föremål för diverse sketcher. I Tvinn Spik berättar man alternativa nyheter från och om EU.

  • Sketch ur Hata handboll, Yle 2008

    Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Premiär

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom i slutet av 1990-talet. Här oroar sig skådespelarpappan över recensionerna på teaterpremiären.

  • Gruppbild ur tv-serien 16, Yle 1993

    Ungdomsserien 16 blev en stor tv-succé

    Kultserie från 1993 om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Kultserien 16 från 1993 handlade om ungdomar och lärare i "Korpen" (Korpvägens högstadieskola). Vi får följa med oönskade graviditeter, förälskelser, stölder och dålighetsliv i Köpenhamn, blandat med sång- och dansscener. Serien blev superpop bland finlandssvenska unga.

  • Ars-61, Yle 1961

    På ARS-utställningarna har konsten alltid provocerat

    Från popkonst via kroppsvätskor mot digital konst.

    I över femtio år har finländarna fått beundra eller förfasa sig över den moderna konsten på Ars-utställningar. Målet har varit att provocera och väcka debatt, men också att underhålla. Vägen har gått från 1960-talets popkonst via hemelektronik med kroppsvätskor mot digital konst. Följ med från 1961 till 2011.

  • Ars 17 på Kiasma, pressvisning

    Digikonst och internet på ARS17

    ARS17, utställningen för nutidskonst är här igen .

    ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

  • Bild på Elantos logo i Ahos & Soldans stumfilm från år 1934.

    Vårt dagliga bröd från Elanto

    Vi får följa med hela processen på brödfabriken.

    "I storbagerier råder ständig brådska – det dagliga brödet måste distribueras färskt och smakligt till konsumenten." Elantos brödfabrik presenteras i den här fina stumfilmen gjord av Aho & Soldan. Vi får följa med hela processen på brödfabriken då vårt dagliga bröd tillverkas.

  • Den färdiggräddade rågbrödet kommer ur ugnen.

    Bageripojkarna tröttnar aldrig på sitt bröd och sina bullar

    Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar.

    Halmes lilla bageri i Köklax grundades 1899 och har stått stadigt genom krig och recessioner. Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar, men man har tillförsikt också på nästa generation.

  • svartvit bild av två gummor

    Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Pål Pressli (Paul Olin), 1984

    Pål Pressli Show - åttiotalsmusik med en galen programledare

    Möt Dingo, Pelle Miljoona, Eppu Normaali och Pål Pressli.

    Pål Pressli Show från 1980-talet var en blandning av sketchprogram och musikprogram. Vi får bland andra se Dingo, Remu Aaltonen, Pelle Miljoona, Kari Peitsamo och Eppu Normaali. Men vem var kultfiguren Pål Pressli?

  • Diskussion kring Rundradion med Joan Harms och Arne Wessberg, 1974

    Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

    Diskussion om parlamentarism och partipolitik vid Rundradion

    "Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting." Rundradions förvaltningsråd ville normalisera radiosändningar och föreslog att man skulle redogöra efter partitillhörighet 1974. Förslaget sågs som en kränkning av yttrandefriheten.

  • mor och barn

    Historien om mors dag

    Vad är historien bakom firandet av mors dag?

    På mors dag uppvaktas mammor med frukost, gott kaffe, blommor och presenter. Men hur började man fira mors dag och hur kom traditionen till Finland?

  • Illustration till inslag om assisterad befruktning i Obs, 2002

    Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

    Vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

    I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslogs en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också i sådana fall att han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

  • Leif Jakobsson och Kalle Sahlgren  den första april i Söndagsöppet, 1984

    April, april från Rundradion

    Dormiskop, stereoljud i vatten, tråkig tv och andra skämt.

    Söndagsöppet vitsar ordentligt på aprildagen.Med hjälp av vatten och slangar kan man skapa stereoljud och se Söndagsöpppet i stereo. Vi får också höra om dormiskop, tråkig tv och ministrar.

  • Tove Jansson i dokumentaristen Kalle Kultalas svartvita foto.

    Så mycket mer än Mumin - Tove Jansson i en färsk dokumentärserie

    Tove Janssons liv i åtta audioprogram.

    Tove Jansson skapade för minst sju människors behov eller gjorde sju människors karriärer inom en livstid, säger en av hennes levnadstecknare. Kira Schroeder har gjort en audioserie om Tove Jansson och håller med. "Hon var så otroligt begåvad på så mycket att man baxnar", säger Kira.

  • Stockmanns varuhus blir färdigt 1930

    Rubanovitsch råa sanningar om varuhuset

    Varuhusets hisnande historia under 150 år.

    Först var varuhuset ett ställe där man samlades, ett ställe som erbjöd upplevelser och nu är det ett ställe där man visar upp nya brand. I dag bestämmer kunden själv var man skaffar produkten.

  • närbild av papiljotter i svartvitt

    En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Personerna kring Morjens, 1999

    Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.