Hoppa till huvudinnehåll

Studie: Psykmediciner kan ha bidragit till flera drunkningsolyckor

En vik i Helsingfors
Lappviken i Helsingfors i maj 2017. En vik i Helsingfors Bild: Yle/Niklas Fagerström Lappviken, Helsingfors,svartvit

Psykiatriska läkemedel kan vara en delorsak till 15 procent av drunkningsolyckorna i Finland. Det visar en ny studie. Upptäckten får troligen konsekvenser för hur läkare varnar om riskerna med sådana här mediciner, men mer forskning behövs också.

Så mycket som var fjärde person som drunknade i Finland mellan år 2000 och 2009 hade en eller flera psykiatriska läkemedel i blodet, och en stor del av dem i höga halter.

Det har forskare vid Åbo universitet kommit fram till i en granskning av 1 700 oavsiktliga drunkningsfall i vårt land.

– Det är möjligt att psykofarmaka - särskilt lugnande mediciner - ökar risken för att drunkna, påpekar doktorand Tuulia Pajunen.

Man märkte också att cirka 60 procent av de drunknade hade alkohol i blodet, men det var inte så överraskande.

I studien framkommer att psykiatriska läkemedel kan ha haft en roll i cirka 15 procent av de granskade drunkningsolyckorna - antingen självständigt eller i kombination med alkohol.

Samtidigt har man ändå inte jämfört förekomsten av psykmediciner hos de drunknade med förekomsten hos den övriga befolkningen.

Att sådana här läkemedel faktiskt orsakar drunkningar är inte klart, eftersom orsakssambandet inte går att säkerställa i den aktuella studien, men forskargruppen kommer att fortsätta forska för att få större klarhet i frågan.

– Det är viktigt att fortsätta forska för att bättre kunna förebygga drunkningsfall, och för att ge folk pålitlig information om riskerna, säger Pajunen.

Alkohol förstärker läkemedelseffekten

I vart femte drunkningsoffer hittade forskarna både spår av alkohol och en eller flera mediciner - främst lugnande mediciner.

Psykiater Kristian Wahlbeck är överraskad över att det var så många som hade både alkohol och läkemedel i sig, något som man tror att kan vara extra farligt.

– Det är viktigt att dra den slutsatsen att ger man sig ut på en simtur eller ut i en båt så ska man undvika att vara alkoholpåverkad, och absolut inte samtidigt använda den här typen av lugnande mediciner, säger han och tillägger:

– Vi talar här om sådana mediciner som Diapam, till exempel, som man helst inte alls ska kombinera med alkohol.

Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för Föreningen för Mental Hälsa i Finland.
Kristian Wahlbeck. Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,föreningen för mental hälsa i finland

Ångestdämpande mediciner är vanebildande och ska inte skrivas ut av läkare för långa perioder åt gången. Men medicinerna missbrukas också, och kan köpas på den svarta marknaden.

"Nya rutiner behövs"

Wahlbeck påpekar att läkare inte brukar nämna den möjliga drunkningsrisken alls när de skriver ut lugnande medicin.

– Det som vi läkare ofta kommer ihåg att säga är att man inte ska köra bil, eller att man inte ska använda sig av olika maskiner som man kan skada sig med, när man använder de här medicinerna. Men vi har inte specifikt varnat för att de kan öka drunkningsrisken.

Det borde det nu bli ändring på, poängterar han.

– Efter den här studien är det säkert bäst att vi läkare kommer ihåg att säga att de här medicinerna inte passar ihop med vattenelementet.

Den aktuella studien publicerades på fredagen i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes