Hoppa till huvudinnehåll

Kan klimatförändringen bromsas med hjälp av musik?

Forskaren Juha Torvinen sitter i sitt vardagsrum med gitarren i knät
Ekomusikologi är ett av musikvetaren och akademiforskaren Juha Torvinens specialområden. Forskaren Juha Torvinen sitter i sitt vardagsrum med gitarren i knät Bild: Nina Sederlöf/Yle Juha Torvinen

Det nya forskningsrönet inom musikvetenskap - ekomusikologi - studerar förhållandet mellan musik, kultur och natur ur ett kritiskt perspektiv. Människans inflytande syns överallt på vår jord. Vi kan inte längre ta naturen för given, säger docenten och akademiforskaren Juha Torvinen.

Ekomusikologi eller ekokritisk musikforskning är ett område som fått ett uppsving de senaste tio åren. Genom att kritiskt granska musikaliska fenomen och skeenden deltar musikvetare i den globala diskussionen kring miljöfrågor.

- Ekomusikologins syfte är att få en förändring till stånd. Vi vill sprida kunskap och öka medvetenheten kring miljöfrågor, säger Torvinen.

Naturen ett återkommande tema

Själv forskar Juha Torvinen, som är docent i musikvetenskap vid Helsingfors Universitet och Turun yliopisto, i hurudan naturtematik som förekommer i den nordiska klassiska musiken. Tidigare har han också forskat i andra genrer som nordisk metallmusik.

- Naturen har alltid varit en del av musiken i alla tider och naturen är ett återkommande tema i alla mänskliga kulturer. Bland annat i den nordiska musiken porträtteras naturen ofta som en bas, som ett slags orubbligt fundament som möjliggör livet på jorden. Å andra sidan ser vi tendenser av att vi inte längre kan ta naturen för given.

Juha Torvinen är klassisk gitarrist i grunden. Han har alltid varit intresserad av naturen och vistas mycket i Lappland och på holmen i Rimito där han har kunnat följa med Östersjöns utveckling. Ekomusikologin kombinerar lämpligt musikvetenskap, forskning och naturen, menar han.

ett fallet träd
Naturen har varit en del av musiken i alla tider. ett fallet träd Bild: YLE/Rose-Marie Sundström havsrastböle

Musik, kultur och natur är en treenighet - allt påverkar allt

Det ekomusikologiska forskningsområdet är brett och har flera inriktningar.

Kulturens inverkan på vårt förhållande till naturen syns tydligt bland annat i instrumentbygge, till exempel i tillverkningen av stråkar till violiner eller andra stråkinstrument.

Många skickliga violinister anser att den bästa stråken är gjord av bresiljeträ, ett ytterst utrotningshotat träslag. Torvinen menar att det finns andra material som lämpar sig lika bra för ändamålet men att traditionerna väger starkt.

- Det är en etiskt viktig fråga för instrumentbyggare att fundera på. Det finns forskning på området och man har tagit fram olika certifikat men det finns alltid förbättringsmöjligheter.

Ett annat ekomusikologiskt forskningsområde kunde vara att titta närmare på musikfestivaler.

- Det finns festivaler där de ekologiska värderingarna står i centrum men där koldioxidavtrycket trots det kan vara stort. Att analysera det här är en del av ekomusikologin, berättar Torvinen.

Pete Seeger under en konsert år 1986
Pete Seeger var en amerikansk musiker, folksångare och aktivist. En av hans kändaste låtar är Where Have All the Flowers Gone som han skrev tillsammans med Joe Hickerson. Pete Seeger under en konsert år 1986 Bild: Wikimedia Commons Pete Seeger

Where have all the flowers gone ...

Det finns också många kompositörer, musiker och artister som uttalat jobbar för ökad miljömedvetenhet via sin musik eller sina texter. Genom att bekanta sig med musik där man behandlar miljöfrågor på ett eller annat sätt, antingen som forskare eller vanlig konsument, är viktigt. Det här är också ett sätt att påverka, menar Torvinen.

- Ju mer vi lyssnar, varseblir och analyserar, desto större spridning får musiken och budskapet. Det här gäller både ny och gammal musik.

Alla som bedriver ekomusikologisk forskning har ett politiskt syfte.― Juha Torvinen

Musiken berör och når våra känslor

I ekomusikologisk forskning, som ofta rör sig kring det konstnärliga och humanistiska, kan man på ett unikt sätt dra nytta av människors känslor.

- Vi får mycket värdefull information om hur klimatet och naturen mår via traditionell faktabaserad forskning och det är jätteviktigt. Men lyckas vi nå människors känslor och sinnen, vilket vi lättare gör i den här typen av forskning, så blir det mer personligt. Då är vi också benägna att ta emot budskapet lättare, menar Torvinen.

Är ekomusikologi ett slags aktivism?

- Visst kan man säga det. Alla som bedriver ekomusikologisk forskning har ett politiskt syfte. Vi kanske inte kan rädda världen men vi försöker förändra värderingar som styr det politiska beslutsfattandet i en mer hållbar och miljömedveten riktning, säger Juha Torvinen.

Läs också

Musik