Hoppa till huvudinnehåll

Skolstart - även för föräldrarna

Barn och vuxen hand i hand.
Barn och vuxen hand i hand. Bild: Erkki Suonio / Yle. hand i hand

- Det har forskats mycket världen över om vad som påverkar ett barns skolgång, närmare bestämt både trivsel och skolframgång. Det som gör det allra mest är - föräldrarna. Dels föräldrarnas utbildning men i synnerhet deras inställning.

Micaela Romantschuk är verksamhetsledare på förbundet Hem och skola och har varit med och författat ett tipshäfte till föräldrar om hur de kan engagera sig i barnens skolgång.

Materialet kan fritt laddas ner på Hem och skolas hemsida och finns både på svenska och finska.

Då du intresserar dig för skolan signalerar du att den är viktig, fokusera mer på arbetsinsats än på resultat, läs tidningar, besök bibliotek och diskutera böcker så fungerar du som rollmodell för ditt barn.

- Det talas mycket om att föräldrarna ska engagera sig, men vad betyder det i praktiken? Här i broschyren har vi listat våra bästa tips som är väldigt praktiskt inriktade, säger Romantschuk.

Micaela Romantschuk verksamhetsledare på Hem och skola.
Micaela Romantschuk. Micaela Romantschuk verksamhetsledare på Hem och skola. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle micaela romantschuk

Vad var det bästa i skolan idag?

Genom att tydligt vara intresserad av hur barnets skoldag gått, stöda vid läxläsningen, generellt ha en positiv inställning till skolan samt lära känna lärare och andra föräldrar så kommer man långt.

- Det handlar mycket om att bygga upp tillit.

Samtidigt är det viktigt att träffas, understryker Romantschuk, att delta i föräldramöten och andra tillställningar som skolan ordnar.

Fladdermöss ur papper hänger på en kvist
Fladdermöss ur papper hänger på en kvist Bild: Yle/Jeannette Lintula evenemang

Kollektivt stöd

- Ett syfte med materialet är att visa att vi föräldrar kan ta ett större ansvar för hela klassens välmående.

En förälder kanske har sitt första barn i skolan, medan en annan kanske har sitt fjärde. Någon förälder kan på det sättet kanske vara mer givande, en annan mer tagande.

- Det har jättestor betydelse att föräldrar engagerar sig. Jag brukar säga att lärare kommer och går men föräldrar består.

Cykel
Cykel Bild: YLE/ Sandra Snellman damcykel

Föräldrarnas upplevelser

Men, tillägger Micaela Romantschuk, relationen med läraren är också väldigt viktig.

Många föräldrar kan till exempel själva ha haft jobbiga erfarenheter under skoltiden.

- Det kan vara frågan om mobbning eller att föräldern som barn själv inte fått det stöd den borde ha fått av sina föräldrar, på grund av sjukdom, arbetslöshet eller något annat. Skolstarten kan då väcka sådana gamla minnen till liv.

Där kan det nya materialet erbjuda guidning för föräldern själv medan också läraren kan vara bra att samtala med.

- Då kan läraren också stöda och uppmuntra föräldern samt se till att barnet verkligen får den goda starten, säger Romantschuk.

Men också goda minnen från skoltiden påverkar - de kan komma barnet till nytta genom att man signalerar att skolan är någonting roligt.

Barn som leker.
Barn som leker. Bild: Annika Rauhala samhörighet

Vad har hänt sen föräldrarna själva gick i skolan?

- Elever och föräldrar är mer delaktiga nuförtiden. Det är nytt.

Delaktigheten kan kännas ovan för föräldrarna men är samtidigt någonting att ta tillvara, säger Romantschuk.

- Föräldrarna kan komma till skolan och föra värdegrundsdiskussioner, ha åsikter om läroplanen och fundera över vilka tyngdpunkter skolan ska satsa på.

- Tidigare var skolan och hemmet två olika arenor, idag försöker vi se det som en och samma där vi alla kan vara med och stöda barnens lärande och välmående.

Skärgårdshavets skola i Korpo
Skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Nina Bergman skola

Förnyad bedömning

En annan central sak som förändrats är bedömningen. Dels är det svårare än förr att få högsta vitsordet, dels har man också infört självbedömning och kamratbedömning, konstaterar Romantschuk.

Färgpennor.
Färgpennor. Bild: Yle / Hanna Othman vårberga skola

Nya läroplanen - hur har året gått?

- Det händer mycket i skolorna nu. Det upplever jag då jag följer med sociala medier och medier överlag samt hör föräldrar berätta. Skolorna har tagit till sig läroplanen, är måna om att utveckla och involvera eleverna.

Läroplanen är gemensam men kan tillämpas på olika sätt i olika kommuner och olika skolor.

- Vi har alltid haft en läroplan som styr, ibland mer, ibland mindre normgivande. Men det som är problematiskt är timresursen som ser så olika ut i olika kommuner.

Tom korridor i Bergö nya skola.
Tom korridor i Bergö nya skola. Bild: Yle/Sofi Nordmyr korridor

Fattiga och rika

Statsrådet har slagit fast ett minimiantal timmar per läroämne, men sedan tenderar kommuner med god ekonomi att lägga till timmar, medan fattiga håller minsta möjliga antal.

- Det här leder till en ojämlikhet mellan barnen där mängden skoltid är beroende av i vilken kommun du bor. Så borde det inte vara.

Dvs. i välbärgade kommuner blir skoldagarna längre?

- Ja och det är ett problem.

Men det att läroplanen i praktiken tillämpas olika i olika skolor och kommuner, det är bara bra, säger Romantschuk.

- Jag tror att en av orsakerna till att Finland utbildningsmässigt är ett bra land är just lärarnas pedagogiska frihet, deras höga utbildning och ambition, att de är måna om att göra ett bra jobb. Jag tror det är viktigt att vi bibehåller den friheten.

Läs också