Hoppa till huvudinnehåll

Fem myter om veganism

Bönor, tomater, en majskolv, en paprika och en gul pumpa.
Bönor, tomater, en majskolv, en paprika och en gul pumpa. Bild: Pixabay yle nyhetsskolan

En vegan är någon som av etiska, religiösa eller hälsoskäl valt att inte konsumera djurprodukter. Veganism blir alltmer populärt. Enligt butikskedjorna har försäljningen av växtbaserade produkter under de senaste åren varit överlägset störst jämfört med andra produkter. Trots det vet många inte vad det egentligen innebär att vara vegan.

Veganism är omgivet av många myter och missuppfattningar.

För att slå hål på de vanligaste myterna har jag intervjuat Kristen Bettencourt, som varit vegetarian i 25 år och vegan de senaste fem, och Tim Marten, som varit vegetarian i 27 år och vegan de senaste tio.

Kristen Bettencourt och Tim Marten.
Kristen Bettencourt och Tim Marten har båda ätit veganskt i flera år. Kristen har också forskat i vegansk kost. Kristen Bettencourt och Tim Marten. Bild: Privat nyhetsskolan

1. Veganer hatar köttätare

Enligt siffror från 2011 är nästan 3 procent av alla finländare vegetarianer eller veganer. Om alla dessa skulle bo i Helsingfors skulle omkring var sjätte helsingforsare äta vegetariskt eller veganskt.

Som siffrorna visar är största delen av finländarna är köttätare. Det är helt enkelt inte ett alternativ att hata köttätare då majoriteten av ens vänner och familj äter kött. Dessutom är det onödigt att få någon att skämmas för vad de äter, det pågår redan tillräckligt sådant i vårt samhälle.

Något som dock kan frustrera veganer är djurälskare som äter kött.

Att någon har ett djur hemma som de älskar och tar hand om, men inte anser att djuret som dött för att de ska få sin köttfärssås, har samma värde, känns bisarrt. Att man medvetet delar in levande varelser i grupper på sådana som är värda ett bra liv och sådana som inte är det, är en obehaglig tanke.

En lejonhona med en köttklump framför sig.
Behöver människan kött för att överleva? En lejonhona med en köttklump framför sig. Bild: Pixabay köttätare,Köttätare,lejon

2. Den veganska dieten fungerar bara ett tag, förr eller senare måste du äta kött

Att människan skulle behöva äta kött för att överleva är en myt, det finns ingen vetenskaplig forskning som säger att du behöver djurprodukter i din diet.

Det som kan hända när man ändrar sin diet drastiskt är att man kan få brist på till exempel järn eller B12, men det finns andra källor för järn och B12 än kött. Förutom att man kan få i sig dessa genom mat så finns det många som tar kosttillskott.

För en del kan det vara så att de saknar smaken av kött, men den saken kan lätt åtgärdas med maträtter och recept som efterliknar kött.

Två smörgåsar med veganskt pålägg.
Visste du att Paavo Nurmi åt vegetariskt under sin karriär som toppidrottare? Två smörgåsar med veganskt pålägg. Bild: Pixabay veganism,vegetarisk kost,vegan,vegan

3. Man får inte tillräckligt med protein

En av de vanligaste missuppfattningarna om veganism är att man inte har tillräckligt med protein i sin kost.

Kött- och mjölkprodukter är inte de enda proteinkällorna, nästan all mat innehåller protein av något slag. De vanligaste veganska proteinkällorna är tofu, bönor, frön och nötter.

Det finns dessutom en sorts proteinhets i vårt samhälle och vi behöver egentligen mycket mindre protein än vi tror.

Röda linser mot vit bakgrund.
Linser är proteinrika och innehåller mycket aminosyror. Röda linser mot vit bakgrund. Bild: Pixabay linser (ärtväxter),Lins,veganism,vegan

4. Man kan inte äta sig mätt på vegansk mat

Man kan äta mångsidigt och få alla näringsämnen man behöver utan djurprodukter.

Vare sig man äter kött eller inte måste man vara aktsam om sin diet och vara uppmärksam på att man får i sig alla de näringsämnen kroppen behöver för att må bra.

Vegansk mat kan ofta vara mer kreativ och smakrik eftersom man måste kringgå användandet av olika djurprodukter och måste hitta olika sorters ersättningar för dem.

Potatissoppa i randig skål.
Restauranger som specialiserat sig på vegansk mat eller åtminstone erbjuder vegansk mat finns i hela Finland. Potatissoppa i randig skål. Bild: Pixabay soppor,veganism,vegan,vegetariska rätter

5. Det är omöjligt att hitta vegansk mat på restauranger

I och med att den veganska rörelsen växer så dyker det hela tiden upp flera helveganska och vegetariska restauranger, och alla restauranger har alltid någon sorts vege alternativ. Veganförbundet har samlat en lista på veganvänliga restauranger runtom i Finland.

Ibland kan det finnas ett dåligt urval men jämför med för några år sedan så har det förbättrats väldigt mycket. När man reser kan det ibland vara svårt att hitta ställen med bra urval, men också detta har förbättrats.

3 recept för dig som vill testa på veganskt

Skriven av: Saga Strandén, Tölö gymnasium

Läs också

Nyhetsskolan

  • Pride kommer tillbaka till Vasa

    Sommaren 2019 ordnas Prideparaden i Vasa igen.

    Prideparaden ordnas i Vasa efter flera års uppehåll. Sommaren 2019 kommer Vasaborna att få delta i den färgsprakande festen som hyllar kärlek och gemenskap.

  • Seger för HBTIQA+ personer i Indien

    Stor betydelse för sexuella minoriteter i hela världen.

    Lagen som har förbjudit samkönat sex i Indien har nu upphävts. Det här har stor betydelse för alla HBTIQA+-personer runt om i världen.

  • Dags att boka vårens nyhetsskolor!

    Yle Nyhetsskolan kommer gärna på besök till er skola.

    Yle Nyhetsskolan kommer på besök till er skola, från lågstadier till gymnasier och yrkesskolor. De unga får också själva producera artiklar.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

    Vivi Lehtonen skriver om sitt besök till riksdagen.

    Vivi Lehtonen som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt besökte riksdagen i mars. Under ungdomsparlamentet fick Vivi och hennes klasskompis Catarina bland annat ställa frågor till politiker.

  • Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

    Nyhetsskolan undersökte gymnasieelevers musikintresse.

    Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan