Hoppa till huvudinnehåll

Filippinska sjukskötare utan rättigheter

Många har tvingats till olagliga avtal eller krävts på pengar

Flera hundra filippinska sjukskötare har rekryterats till Finland för att sköta äldre på privata vårdhem. Men deras universitetsutbildning godkänns inte i Finland, och därför arbetar de med enklare uppgifter än de skulle ha kompetens för. Många skötare har dessutom tvingats till olagliga avtal.

Twinkle Lomong-oy är 22 år och hemma från en mindre ort i bergen i Besao på norra Filippinerna. Efter sin sjukskötarutbildning har hon arbetat på universitetssjukhuset i Baguio City. Vi möter henne dagen innan hon ska resa till Finland.

Twinkle hör till en grupp på 60 sjukskötare som har gått på kurs i finska i Baguio. Hon är blyg och litet försiktig, och hon trevar efter orden men talar en förvånansvärt god finska.

– Jag är ivrig men också litet nervös, det är första gången jag reser utomlands, säger hon.

Flera tusen personer sökte till språkkursen i Baguio, och Twinkle antogs efter ett psykologiskt test och ett språkprov. Själva kursen är gratis för sjukskötarna, men många sjukskötare måste ta lån för att kunna studera på heltid.

Det kan ta upp till ett år innan deras språkkunskaper räcker för att arbeta i Finland.

Twinkle ska till Mäntsälä

Twinkle ska arbeta som vårdassistent hos det privata vårdföretaget Attendo, hon ska sköta dementa äldre i Mäntsälä. Hon har lovat stanna i Mäntsälä i tre års tid.

– Om jag trivs på vårdhemmet kunde jag tänka mig att bli kvar där efter det, men bara om jag kan avancera. Jag skulle gärna arbeta på sjukhus, säger Twinkle.

Men det blir knappast lätt för Twinkle att avancera i Finland. Finland godkänner inte hennes sjukskötarutbildning från Filippinerna. Så småningom får hon studera till närvårdare på läroavtal.

Men om Tinkle vill bli legitimerad sjukskötare i Finland måste hon komma in till sjukskötarutbildning i Finland. Finland saknar ett system för utländska sjukskötare som vill komplettera sin utbildning, så det beror helt på läroanstalten hur mycket av sin filippinska utbildning hon får räkna till godo.

Twinkle Lomong-oy har lärt sig finska i Baguio i närmare ett års tid. Nu ska hon arbeta i Mäntsälä.

Baguio city ligger uppe i bergen på ön Luzon på Filippinerna.
Över två miljoner filippinier arbetar utomlands och många barn växer upp åtskilt från sina föräldrar.

Charisse och Niezel arbetar i Fredrikshamn

Charisse Ortiz och Niezel Carolino har arbetat tre år på Attendos vårdhem i Fredrikshamn. De första åren i Finland var de vårdassistenter.

– Jag är utbildad sjukskötare och studerade i nästan fem år. Det är verkligen tråkigt att jag inte kan arbeta som sjukskötare här i Finland. Efter två års studier på läroavtal arbetar jag nu som närvårdare, säger Charisse.

Niezel Carolino (bilden överst) sköter uppgifter som en sjukskötare aldrig skulle göra på Filippinerna. Hon matar de äldre och hon diskar. Hon skulle gärna få sjukskötarlegitimation i Finland.

– Men jag orkar inte med mera studier just nu. Att läsa till närvårdare efter arbetspassen på vårdhemmet var väldigt tungt, säger Niezel.

Charisse Ortiz säger att arbetet i Finland bättre än inget. Det finns 250 000 filippinska sjukskötare som är arbetslösa. Filippinernas ekonomi är starkt beroende av de över två miljoner landsmän som arbetar utomlands och skickar pengar hem till sina familjer.

Charisse Ortiz arbetar på vårdhemmet i Fredrikshamn och har studerat till närvårdare.
Charisse Ortiz arbetar på vårdhemmet i Fredrikshamn och har studerat till närvårdare Charisse Ortiz arbetar på vårdhemmet i Fredrikshamn och har studerat till närvårdare. Bild: YLE/Antti Lempiäinen sjukskötare,Filippinerna,vårdhem,charisse ortiz

Charisse saknar sin son

På Filippinerna arbetade Charisse på en klinik för gravida kvinnor, och hon blev själv också gravid och fick en son. Charisse är ensamförsörjare och sonen Aki var bara ett och ett halvt år gammal när hon reste iväg till Finland.

Det var ett svårt beslut att lämna pojken hos familjen i Baguio City. Hans mormor tar hand om honom och han är nu fyra år gammal.

– Jag saknar honom ständigt. Han förstår säkert inte själv varför jag är borta. Men jag tänker på att han får en bättre framtid genom pengarna jag tjänar, säger Charisse.

En närvårdares lön räcker sällan för att återförena familjen i Finland, eftersom inkomstgränserna är höga.

Men Charisse lön kan räcka eftersom hon bara har ett barn - då räcker det med 1500 euro netto i månaden. Charisse hoppas ha råd att hämta Aki till Finland redan i höst.

Charisse Ortiz saknar sin lilla son som är kvar på Filippinerna. Hon ringer till honom varje ledig dag.
Charisse Ortiz son Aki i Baguio med sin mormor och mormorsmor.
Aki Ortiz i parken i Baguio City, Filippinerna.

Varför utbilda de filippinska skötarna till närvårdare?

Päivi Vartiainen skriver på en doktorsavhandling om de filippinska sjukskötarna som rekryteras till Finland. Hon anser att systemet nu nergraderar skötarna på ett oetiskt sätt.

– De har en fyraårig universitetsutbildning från Filippinerna. Men i Finland arbetar de som vårdassistenter och får de utbilda sig till närvårdare, som också är en betydligt lägre utbildning än sjukskötarens. Det här är att kasta bort utbildning, både för filippinierna som berövas sin kompetens och för Finland som går miste om deras kompetens, säger Päivi Vartiainen.

De finländska arbetsgivarna har goda erfarenheter av de filippinska sjukskötarna, betonar Vartiainen.

– De har fått sin utbildning på engelska och den håller hög nivå internationellt sett. Sjukskötarna är skickliga och flitiga, många säger dessutom att de är ödmjuka, säger Vartiainen.

Päivi Vartiainen arbetar på en doktorsavhandling om de filippinska sjukskötarna i Finland.
Päivi Vartiainen arbetar på en doktorsavhandling om de filippinska sjukskötarna i Finland. Päivi Vartiainen arbetar på en doktorsavhandling om de filippinska sjukskötarna i Finland. Bild: YLE/Taisto Lapila. Filippinerna,sjukskötare,rekrytering av arbetskraft,Rekryteringsföretag,filippinier

På vårdföretaget Attendo skulle områdeschef Simo Saaranen gärna se att de filippinska sjukskötarna skulle kunna arbeta med uppgifter som motsvarar deras utbildning. Men tillstånds- och tillsynsverket Valvira erkänner inte den filippinska utbildningen.

Dessutom kräver många kommuner som köper tjänster av vårdföretagen att det ska finnas närvårdare på vårdhemmen.

Simo Saaranen är områdeschef för Attendo Care i Södra Finland
Simo Saaranen är områdeschef för Attendo i Södra Finland. Simo Saaranen är områdeschef för Attendo Care i Södra Finland Bild: YLE/Antti Lempiäinen Attendo Care,vårdhem,simo saaranen

"En bra start på yrkeslivet"

Företaget Opteam rekryterade de första sjukskötarna till Finland redan för 10 år sedan.

– Vi valde att utbilda de första och flesta filippinska sjukskötarna till närvårdare, för att de då kan registrera sig i Valviras register. Då får de en bra start på yrkeslivet i Finland och karriären här, säger Päivi Mäenpää som är HR-konsult på Opteam.

För några år sedan rekryterade Opteam sjukskötare till Helsingfors universitets centralsjukhus, de arbetade med kirurgi och fick möjligheten att komplettera sin utbildning och få sjukskötarlegitimation i Finland på ett år. Så här går det till i många andra länder, till exempel i Sverige och i Tyskland.

Men i Finland stannade det vid ett enda experiment med gruppen på 20 sjukskötare.

– Även om det gick bra fick vi klart för oss att det är oerhört krävande att komma direkt till specialsjukvården. Därför har vi sökt lättare vägar in i den finska vården. Ingen vill riskera patientsäkerheten, och vi vill att sjukskötarna ska bli riktiga professionella i Finland, säger Päivi Mäenpää.

Päivi Mäenpää var med och rekryterade de första sjukskötarna till Finland.
Päivi Mäenpää var med och rekryterade de första sjukskötarna till Finland. Päivi Mäenpää var med och rekryterade de första sjukskötarna till Finland. Bild: YLE/Annvi Gardberg rekrytering av arbetskraft,opteam

"De vill alla arbeta som sjukskötare"

Päivi Vartiainen säger att varenda filippinska sjukskötare hon har intervjuat skulle vilja arbeta som sjukskötare också i Finland.

– Därför vore det etiskt att se till att de kan komplettera sin utländska utbildning på ett smidigt sätt i FInland, så att deras tidigare utbildning inte går förlorad, säger Vartiainen.

För några år sedan satt en arbetsgrupp som funderade på hur utländska sjukskötare skulle kunna få legitimation i Finland. Förutom tjänstemän från Arbetsministeriet och Valvira var också Päivi Mäenpää från rekryteringsföretaget Opteam med. Betänkandet blev färdigt 2012.

– Vi hade klara modeller för hur man skulle kunna gå tillväga, men tyvärr blev det inget av planerna. Det blev sämre tider ekonomiskt och regeringen byttes ut, och så kom planerna på social - och hälsovårdsreformen. Allt blev väldigt stilla, säger Mäenpää.

På Arbets- och näringsministeriet bekräftar Laura Perheentupa att inget har hänt med planerna. De ansvariga tjänstemännen har gått i pension både på ministeriet och på Valvira.

Samtidigt fortsätter rekryteringen av nya sjukskötare från Filippinerna. De finländska rekryteringsföretagen Opteam och Silkkitie har ordnat språkkurser i finska på Filippinerna tillsammans har de rekryterat närmare 500 sjukskötare, som arbetar runtom i Finland. Silkkitie har dessutom över hundra skötare som väntar på att resa till Finland.

Charisse Ortiz på vårdhemmet i Fredrikshamn med patient.
Charisse Ortiz med en av patienterna. Charisse Ortiz på vårdhemmet i Fredrikshamn med patient. Bild: YLE/Antti Lempiäinen vårdhem,Fredrikshamn,Attendo,charisse ortiz

Det finns arbetslösa närvårdare i Finland

Det råder fortfarande brist på sjukskötare i största delen av Finland, men enligt Arbets- och näringsministeriets arbetsbarometer är det brist på närvårdare bara i huvudstadsregionen och i Kajanaland. I största delen av landet finns det nu ett överutbud av närvårdare och över 8000 är arbetslösa.

Sari Koivuniemi är chef för internationella ärenden på vårdfacket Tehy. Hon förstår inte varför de privata vårdbolagen anställer filippinska sjukskötare när det finns arbetslösa närvårdare i Finland.

– Kan det vara så att arbetsgivarna vill spara pengar, att de får en sjukskötares kompetens för en vårdassistents lön, undrar Koivuniemi.

Sari Koivuniemi undrar varför de privata vårdföretagen anställer filippinska sjukskötare när det finns arbetslösa närvårdare i Finland.
Sari Koivuniemi undrar varför de privata vårdföretagen anställer filippinska sjukskötare när det finns arbetslösa närvårdare i Finland. Sari Koivuniemi undrar varför de privata vårdföretagen anställer filippinska sjukskötare när det finns arbetslösa närvårdare i Finland. Bild: YLE/Antti Lempiäinen Tehy,sjukskötare,fackföreningar,vårdfack

Simo Saaranen på Attendo säger atta det i praktiken är svårt att få tillräckligt med arbetskraft till vårdhemmen.

– Statistiken i all ära, verkligheten är en annan. Att rekrytera från Filippinerna är dyrare för oss än att anställa finländare. Men om vi har för få anställda på vårdhemmen kan vi tvingas betala böter, säger Saaranen.

"Hemliga avtal" före avresan

Flera sjukskötare som har rekryterats av Silkkitie berättar att de måste skrivit under avtal om att de måste stanna tre eller fem år på arbetsplatsen i Finland. Det är Silkkities partner Topmake som har krävt det här avtalet av dem. Så här berättar en sjukskötare som vill vara anonym:

"Det finns ett avtal vi skriver under på Filippinerna, vi måste betala böter om vi inte stannar i fem år hos vårdföretaget i Finland.
Böterna är 4000 euro om vi lämnar arbetsplatsen efter ett år, och sjunker till 2000 euro om vi lämnar den efter 4 år. Vi måste skriva under avtalet men fick ingen kopia av det. Rekryteringsföretaget Topmake sa att vi inte får berätta om avtalen, för de är hemliga.”

Andra skötare har skrivit under avtal om tre år i Finland, och att de måste betala två månadslöner i böter (över 3000 euro) om de säger upp sig tidigare än så.

Attendos Simo Saaranen säger att han aldrig har hört talas om sådana avtal, och Silkkities VD Arto Haimakainen vill först inte tro att de existerar. Men Silkkities filippinska partner Topmake bekräftar att de finns.

– En del av sjukskötarna får hemlängtan och vill lämna arbetsplatsen efter ett halvår. Så får det inte gå, vore jag arbetsgivare skulle jag bli upprörd. Så de här avtalen är ett sätt att försäkra oss om att de stannar i Finland den tid de har lovat, säger Manuela Lim på företaget Topmake.

Sjukskötaren Twinkle Lomong-oy (till vänster) hos rekryteringsföretaget Topmake och Manuela Lim (till höger).
Topmake har rekryterat 250 sjukskötare till Finland, och flera går på språkkurs i Baguio.
Twinkle Lomong-oy har arbetat på universitetssjukhus, nu ska hon sköta dementa äldre i Mäntsälä.

Sari Koivuniemi på vårdfacket Tehy säger att sådana här avtal är olagliga i Finland. Vi frågar Arbets- och näringsministeriet, men får inget svar.

Seppo Koskinen, professor i arbetsrätt vid Åbo universitet, tycker det ser illa ut.

– De filippinska sjukskötarna har fått en språkkurs i finska gratis – därför går det att binda dem vid arbetet i Finland - men maximalt i två års tid. Avtalen om att de ska stanna tre eller fem år i Finland är därför olagliga anser Koskinen.

Avtalen är olagliga också på Filippinerna. Rekryteringsföretag får inte kräva pengar varken när arbetstagare undertecknar avtal eller om de återvänder till Filippinerna, meddelar den filippinska myndigheten Philippines Overseas Employment Agency. Den här myndigheten övervakar alla arbetskontrakt som filippinska medborgare tecknar med arbetsgivare utomlands. *

En del sjukskötare städar i Finland

Flera filippinska sjukskötare är upprörda över att en del av deras kolleger tvingas arbeta med städjobb i Finland.

– Sjuksköterskans yrke är högt värderat på Filippinerna, det är motbjudande och förnedrande att mina kolleger tvingas städa i Finland, säger "Christine" som har sjukskötarlegitimation i Finland.

Attendos områdeschef Simo Saaranen berättar att en grupp på tio sjukskötare som hade sämre språkkunskaper än de andra erbjöds städjobb inom företaget, men att de har fått vårdarbete senare när finskan blev bättre.

– Sjukskötarna som städar fick löfte om att få arbete som vårdassistenter när det finns lediga jobb, men tyvärr har dessa löften inte uppfyllts. En del av dem städar på två-tre ställen per dag och de är utmattade, säger en annan anonym sjukskötare.

En del filippinska sjukskötare har erbjudits städarbete i Finland.
En del filippinska sjukskötare har erbjudits städarbete i Finland. En del filippinska sjukskötare har erbjudits städarbete i Finland. Bild: YLE/Antti Lempiäinen städare,städning,vårdhem,städningsarbete

Simo Saaranen på Attendo säger att det kan finnas flera filippinska sjukskötare som städar på vårdhemmen utan att han känner till det. Attendo anställer nämligen de flesta städare genom bemanningsbolag.

Ett av dessa bemanningsbolag är samma Silkkitie som rekryterar sjukskötarna till Finland.

– En del sjukskötare har varit städare till en början, på det sättet försäkrar vi oss om deras språkkunskaper. Finska är ett av världens svåraste språk, säger Arto Haimakainen som är VD för Silkkitie.

Arto Haimakainen är VD för rekryteringsföretaget Silkkitie.
Arto Haimakainen är VD för rekryteringsföretaget Silkkitie. Arto Haimakainen är VD för rekryteringsföretaget Silkkitie. Bild: YLE/Antti Lempiäinen rekrytering av arbetskraft,Rekryteringsföretag,Filippinerna,silkkitie

Päivi Vartiainen påpekar att sjukskötarna inte förkovrar sig i finska genom städjobb.

– Mitt material visar på det motsatta, språkkunskaperna utvecklas långsammast hos de sjukskötare som städar, säger Vartiainen.

Emmer och Caira städade och fick nästan ingen lön

Emmer och Caira kom till Finland 2013, rekryterade av ett litet städföretag i Helsingfors. De hörde till en grupp på sex skötare som skulle arbeta med hemvård av äldre. Alla hade skrivit kontrakt om en lön på närmare 1800 euro i månaden.

– Arbetet visade sig vara städning, och vi fick bara 500 euro i månaden. Arbetsgivarna drog av över 300 för hyran. Och de sade att eftersom vi arbetade i par skulle vi få bara hälften av lönen, berättar Emmer och Caira.

Emmer har en kortare vårdutbildning från Filippinerna, Caira är utbildad sjukskötare. Deras situation blev snart outhärdlig och Caira kunde inte sova på nätterna.

– Arbetsgivarna hade bett oss betala 10 000 euro per man i förmedlingsavgift för att vi skulle få jobbet i Finland. Vi visste att det var olagligt men sådant är vanligt på Filippinerna. Vi hade betalat 2000 euro per man och resten stod vi i skuld, berättar Caira.

Eftersom den lön de fick i handen var minimal kunde Emmer och Caira inte skicka en cent hem till sina familjer på Filippinerna, och de kunde inte heller betala av på skulden.

Arbetsgivarna dömdes i februari i år för ockerliknande diskriminering av utländsk arbetskraft. Företaget drivs av en finländsk man och hans filippinska hustru. Företagarna har inte överklagat domen, men vill betona att de inte godkänner den.

– Vi har inte diskriminerat någon, säger mannen.

Vi väljer att inte publicera namnen på företaget eller företagarna.

Emmer och Caira har idag arbete inom vården i Finland och båda studerar för att komplettera sin utbildning.

Emmer och Caira rekryterades för att sköta äldre i Finland men erbjöds i stället städjobb för nästan ingen lön.
Charisse hoppas ha råd att hämta sin son Aki till Finland ännu i år.

Foto på Filippinerna: Jessica Stolzmann
Foto i Finland: Antti Lempiäinen och Annvi Gardberg

* Artikeln är kompletterad 30.5. med en kommentar från den filippinska myndigheten Philippines Overseas Employment Agency.

Läs mera:

Rose städar hemma hos en barnfamilj i Finland.

Jessica Stolzmann om filippinska Rose: Hon städar hos mig och gråter för att hon saknar sina barn

Filippinska Rose dammsuger vårt hem och tvättar vårt kök varannan vecka. Hon är en av de miljontals filippinier som lever långt borta från sina barn för att kunna ge dem en bättre framtid. Hjälper det henne att jag har anställt henne? Eller blir hon bara utnyttjad, undrar Jessica Stolzmann.