Hoppa till huvudinnehåll

Vem ska fånga abborren – generationsväxlingen bland yrkesfiskarna oroar

Man i keps i småbåtshamn
Per-Henrik Bergström fiskar i Vasa skärgård Man i keps i småbåtshamn Bild: Yle/Keijo Lehto vasa

Per-Henrik Bergström började fiska i mitten av 1970-talet. Han fiskar i vattnen i Sundom i Vasa.

- Då var det abborre och sik som gällde, säger han.

Sedan dess har fiskbeståndet ändrat. Skogsutdikningar med försurad mark som följd ledde till att abborren och laken försvann. Kvar blev sik och strömming.

I dag har abborrbeståndet repat sig. Österbotten har för tillfället en av landets bästa abborrstammar.

Strömming finns också, men den vill ingen ha. Det hänger igen ihop med nedgången i minknäringen de senaste åren.

Skatter och priser tvingar fiskare på knä

År 1995 försämrades fiskarnas situation dessutom av Finlands EU-medlemskap. Då måste fiskarna börja betala mervärdesskatt. Samtidigt tvingade partihandeln ner fiskpriset. Det ledde till att lönsamheten blev väldigt låg.

Jag fiskade heltid på somrarna, men det gick inte sen när vi gick med i EU.― Per-Henrik Bergström, pensionerad fiskare

För Per-Henrik gick det som för många andra fiskare. Han sökte sig till andra jobb.

- Jag fiskade heltid på somrarna, men det gick inte sen när vi gick med i EU.

Per-Henrik återvände efter pensioneringen till fiskeskutan. I dag fiskar också han främst abborre.

- Sik finns, men den är väldigt svårfångad. Den har minskat. Orsaken är nog sälen som skadar bragderna och plockar bort siken från bragderna, säger Per-Henrik.

"Omöjligt att fiska på heltid"

För Tom Blom gick det precis tvärtom. Han jobbar egentligen som offset tryckare, men fiske har alltid intresserat. För ett antal år sen blev fisket ett av hans yrken.

Tom Blom i Sundom satsar allt på abborre.
Tom Blom har inga planer på att sluta fiska, trots att det är ett tungt jobb. Tom Blom i Sundom satsar allt på abborre. Bild: Yle/Joni Kyheröinen tom blom

- Det här är inget enkelt yrke, säger han. Det är hemskt få som kan hålla på bara med fiske. Ska vi ha inhemsk fisk i fiskdiskarna så är det ju yrkesfiskarna som hämtar in den oberoende av om de fiskar på deltid.

Abborren har fört med sig ett uppsving för de österbottniska kustfiskarna. Flera företag som köper upp och filear abborre har uppstått. Tom Blom räknar med ett tiotal sådana företag längs kusten mellan Skaftung och Karleby.

Ska vi ha inhemsk fisk i fiskdiskarna så är det ju yrkesfiskarna som hämtar in den oberoende av om de fiskar på deltid.― Tom Blom, fiskare på deltid

Tros den positiva utvecklingen, lever också de österbottniska fiskarna under en ständig press. Skarven, sälen, grävningar av vattendrag och bebyggelse påverkar alla fiskbeståndet. Dessutom vill bara ett fåtal unga ta sig an yrket.

- Allting inverkar. Yrkesfiskarna borde därför stödas av samhället. Bland annat borde nätet av fiskehamnar hållas i skick. Vi fiskare har inga sådana resurser, slår Tom Blom fast.

Bristen på unga fiskare oroar

Fiskenäringen delas i grova drag in i tre sektorer; havsfiske, kustfiske och insjöfiske. Av de här tre är man på experthåll mest orolig över hur det går för kustfisket i framtiden.

Kim Jordas är vd för Finlands yrkesfiskarförbund. Bild: Yle / Erika Gabrielsson finlandssvenska yrkesfiskare

Kim Jordas talar om kustfisket som en multi trauma patient med många samverkande problem. Bland annat oroar åldersstrukturen honom stort.

- Medelåldern är hög och nyrekryteringen låg. Det leder till att antalet fiskare minskar hela tiden.

Sälen, minken och skarven är andra hot.

Kvoter och vårfiske förväntas underlätta för fiskarna

Vid årsskiftet blev nya fiskelagar aktuella. Bland annat infördes aktörsspecifika kvoter strömming, lax och vassbuk.

Aktörsspecifika kvoter betyder att varje fiskare eller båtlag på förhand tilldelas en kvot för hur mycket de får dra upp. Fiskarna kan sedan sinsemellan köpa och sälja sina kvoter.

Trots att yrkesfiskarna länge har efterlyst det här, är Jordas orolig för att det leder till att näringen koncentreras ytterligare. Det vill säga att allt färre fiskare har allt större kvoter.

- Å andra sidan vet fiskaren redan vid årets början hur mycket hen får fiska, säger Jordas.

Under våren beslöts också om en tidigareläggning av laxfisket i Bottniska viken. Jordas anser att förordningen inte var tillräcklig.

- Nu får man bara fiska med en ryssja om man vill ut tidigare. Det är för lite. Vi skulle ha önskat att minimiantalet var två.

Fiskodling ger arbetsplatser

Det finns också andra sätt att plocka upp fisken ur böljan den blå.

Företaget Salmonfarm driver bland annat stora fiskodlingar utanför Kasnäs på Kimitoön. I dag odlas mellan 600 och 700 ton regnbådsforell här.

- Vi skulle väldigt gärna växa, men tillståndspolitiken i Finland gör det näst intill omöjligt. Vi har fört många förhandlingar och försökt hitta en väg där vi skulle kunna utveckla verksamheten, men tyvärr är det inte alldeles enkelt, säger han.

Wilhelm Liljeqvist framför familjens fiskfabrik i Kasnäs
Wilhelm Liljeqvist är vice vd på Salmonfarm. Wilhelm Liljeqvist framför familjens fiskfabrik i Kasnäs Bild: Yle/Maud Stolpe nb wilhelm liljeqvist

I slutet av 1980-talet började företaget också med fiskförädling. Fisken kommer från den egna fiskodlingen, men också från andra ställen i Finland. Fisk från Sverige, Norge och Danmark används också.

- Vi förädlar främst regnbåge i och med att vi själva odlar regnbågsforell. Sedan köper vi fisk av många andra odlare. Dessutom tar vi emot och förädlar vildfisk som sik, abborre och gös. Strömmingsfilering ingår också.

Ifjol utökade Salmonfarm verksamheten ytterligare när landets första och enda fiskmjöls- och fiskoljefabrik öppnades. Också den finns i Kasnäs. Den tar hand om en fjärdedel av hela Finlands strömmingskvot.

Fabriken använder 30-40 miljoner kilo strömming och vassbuk årligen. Slutprodukten säljs till foderindustrin som tillverkar grisfoder, fjäderfäfoder och fiskfoder av den.

Salmonfarm i Kasnäs är i dag Kimitoöns största privata arbetsgivare med ett 80-tal anställda.

Sänds även i Yle Fem, tisdag 31.1.2017 kl. 17.25.
Suomenkielinen tekstitys
30 dagar på Arenan

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten