Hoppa till huvudinnehåll

Ukrainsk parlamentariker: EU borde straffa Ukraina om reformerna uteblir

Den ukrainska parlamentarikern, journalisten och aktivisten Mustafa Nayyem.
Också EU-medborgarna kunde ställa mer krav på sina beslutsfattare om hårdare villkor för Ukrainas reformer. - Det är folket som betalar för stödet, säger den ukrainska journalisten och politikern Mustafa Nayyem. Den ukrainska parlamentarikern, journalisten och aktivisten Mustafa Nayyem. Bild: Viktor Heikel/Yle Mustafa Nayyem,Ukraina

I Ukraina går arbetet med demokratiska reformer framåt i krigets skugga. Men arbetet går alltför långsamt, säger den ukrainska parlamentarikern, journalisten och Majdan-aktivisten Mustafa Nayyem.

EU kunde hjälpa med hårdare krav för nu står det ukrainska civilsamhället rätt ensamt i kampen mot den gamla eliten, säger Nayyem.

- Då en stor del av dem som verkligen bestämmer i landet fortfarande är kopplade till det gamla systemet - styret, med den gamla eliten som uppstod efter sovjets fall - är det klart att det finns motstånd, motstånd mot reformerna och deras mål.

Huvudmålet med reformerna, påminner Mustaf Nayyem som tidigare var grävande journalist och ledande Majdan-aktivist, är att bli av med korruptionen.

Nayyem säger att reformarbetet hela tiden går vidare, vare sig det handlar om att modernisera myndigheterna eller att bryta korruptionen med genomskinlighet.

Men det innebär samtidigt att de mäktiga affärsmännens, oligarkernas, inflytande och grepp om politiken och ekonomin som har upprätthållits genom korruption luckras upp.

- Och de som nu styr landet har för det mesta fortfarande band till det gamla korrupta systemet. Största orsaken till att reformerna går långsamt är motståndet från den här gamla eliten.

Jag påstår inte att regeringen är den sämsta någonsin. Tvärtom kan president Porosjenko gott vara den bästa vi någonsin har haft. Men vi vill inte jämföra med dem vi hade tidigare, med det gamla systemets ledare, utan med det vi förväntade oss av de nya ledarna― Mustafa Nayyem

Sista stegen uteblir

European Council President Donald Tusk, Ukrainian President Petro Poroshenko (C) and European Commission President Jean-Claude Juncker (R) speak during their meeting near the Presidential office in Kiev, Ukraine,
Petro Porosjenko vill se Ukraina integreras med EU, men han är också bunden till det gamla systemet, menar Nayyem. European Council President Donald Tusk, Ukrainian President Petro Poroshenko (C) and European Commission President Jean-Claude Juncker (R) speak during their meeting near the Presidential office in Kiev, Ukraine, Bild: EPA/MYKOLA LAZARENKO kriget i ukraina

Det här motståndet betyder att avgörande steg ofta uteblir eller förhalas. Nayyem tar kampen mot korruption som exempel.

Ukraina har i dag självständiga organ för att utreda och väcka åtal i stora korruptionsfall och båda myndigheterna har prisats internationellt för sitt arbete.

Däremot finns det ännu ingen domstol för korruption som står utanför det övriga rättsväsendet och de politiska påtryckningarna.

Fall når alltså nu domstolen men faller eller går inte vidare, speciellt om oligarkers intressen är inblandade.

Nayyem menar ändå att Ukraina har tagit massiva steg framåt om man ser på läget för bara tre år sen.

Det viktigaste steget har enligt honom varit förändringen i hur människor ser på korruptionen. Det ses inte längre som en orubblig del av systemet och folket godkänner den inte längre.

Problemet är enligt Nayyem att det politiska arbetet ligger efter folket.

- Frågan är inte om det finns politisk vilja att genomföra alla reformer. Vi har sett att beslut fattas snabbt när det behövs. Vi har också sett att det politiska systemet i dag är så pass starkt att det verkligen kan sätta lagstiftningen i gång.

- Problemet är att ledarna ofta inte vill mobilisera den politiska viljan då de inte måste, säger Nayyem.

- Och det finns så klart politiker som bär ett stort personligt ansvar, bland dem president Porosjenko. För de har arbetat långsamt trots att det hade varit möjligt för dem att göra radikala förändringar snabbt.

Kriget överskuggade reformerna

Krigsbyte från fronten ställdes upp i Kiev.
- Mest handlade det om att folk var chockade och inte röstade med reformerna i åtanke utan för att skydda landet, säger Mustafa Nayyem. Krigsbyte från fronten ställdes upp i Kiev. Bild: Yle/ Viktor Heikel krigsbyte

Hela folkresningen på Majdan handlade om att göra sig av med det gamla systemet med mäktiga oligarker och korruption.

Varför valdes då så många politiker med band till det gamla systemet, inklusive oligarken Petro Porosjenko till president?

Svaret är enligt Nayyem kriget i öst och den ryska annekteringen av Krim.

- Precis efter Majdan bröt kriget ut och människor var rädda och frustrerade. De unga hade inte erfarenhet av att leda ett land, speciellt inte i krig, och de som hade erfarenhet såg sin chans och föreslog sig själv som ledare, som till exempel Porosjenko, säger Nayyem

- Mest handlade det nog om att människor var chockade och de röstade inte så mycket med reformer i åtanke utan för att skydda landet.

Och Nayyem påpekar att regeringen också har gjort det, enligt honom förvånansvärt väl med tanke på den ukrainska arméns tillstånd vid konfliktens början.

- Jag påstår inte att regeringen är den sämsta någonsin. Tvärtom kan president Porosjenko gott vara den bästa vi någonsin har haft. Men vi vill inte jämföra med dem vi hade tidigare, med det gamla systemets ledare, utan med det vi förväntade oss av de nya ledarna, säger Nayyem.

Folket, inte politikerna, driver utvecklingen

Nayyem menar att de framsteg som har gjorts i Ukraina, framförallt då det gäller kampen mot korruption, har gjorts tack vare civilsamhället.

- Vi rör oss hela tiden framåt men utvecklingen är inte så mycket ledarskapets utan civilsamhällets förtjänst. Formellt är det den politiska toppen som styr men i verkligheten fattas största delen av de positiva besluten på grund av tryck från folket, på grund av civilsamhället.

Och även om det ukrainska civilsamhället efter Majdan-rörelsen är extremt aktivt, självsäkert och fullt av kunniga människor skulle lite mer yttre stöd inte skada.

Enligt Nayyem kunde också EU, som har stött demokratibygget i Ukraina med stora mängder pengar, hjälpa med att få fart på reformarbetet.

Budskapet jag skulle vilja höra också från folket i EU-länderna till vår regering lyder ungefär såhär: Vi förstår att er situation är farlig, vi ser att ni kämpar och vi hjälper er. Men leverera resultat

Nayyem efterlyser inte mer pengar utan hårdare krav.

- Vi är verkligen tacksamma för stödet från bland annat EU och USA. Utan er hade vi inte klarat den här utmanande perioden i vår historia, säger Nayyem.

- Men ibland borde EU-institutionerna ställa kraftigare krav på resultat. Det ställs krav nu, men uteblivna reformer innebär i dag inget straff.

Moroten finns, nu behövs käppen

Kritiken gäller inte bara EU, utan också Internationella valutafonden och andra som har stött landets demokratisering efter Majdan.

Rädslan för att för hård kritik skall leda till bakslag betyder att det inte krävs valuta för pengarna.

Också helt vanliga EU-medborgare kunde ställa de här kraven på sina egna beslutsfattare, anser Nayyem.

Det är trots allt folket som har stått för de över 3 miljarderna Ukraina har fått i stöd.

- Budskapet jag önskar höra också från folket i EU-länderna till vår regering lyder ungefär såhär: Vi förstår att er situation är farlig, vi ser att ni kämpar och vi hjälper er. Men leverera resultat, säger Nayyem.

- Det behövs en käpp. Just nu har vi moroten men ingen käpp. Den käppen skulle kunna vara starkare ställningstaganden, högre krav på beslutsfattarna och striktare villkor för alla reformer, säger Nayyem.

Läs också