Hoppa till huvudinnehåll

Papperslösa vågar inte använda akut sjukvård - rädda för polis och avvisning

Papperslösa värmer sina händer på Järnvägstorget i Helsingfors.
Papperslösa i Helsingfors värmer sina händer. De flesta papperslösa gömmer sig för myndigheterna. Papperslösa värmer sina händer på Järnvägstorget i Helsingfors. Bild: Lehtikuva papperslösa personer,Järnvägstorget, Helsingfors stad,irakier

Det finns kommunal sjukvård, vård för gravida och minderåriga - men de papperslösa, som uppgår till flera tusen i huvudstadsområdet, är rädda för polisanmälan och avvisning. Därför används tjänsterna bara i yttersta nödfall.

Vanda fattade sist i huvudstadsområdet beslut om att erbjuda gravida och minderåriga papperslösa sjukvård. Beslutet träder i kraft omedelbart.

- Vi har några tiotals upp till några hundra papperslösa i Vanda, säger chefen för hälsovårdstjänsterna, Jarmo Kantonen. Några av de papperslösa barnen går i skola.

De flesta papperslösa gömmer sig och söker hjälp bara då de verkligen behöver det.

- De bor hos vänner och bekanta, rädda för avvisning och polisen, fortsätter Kantonen.

De papperslösa borde själva betala för vården men i praktiken är det staten. Kantonen tillägger att alla papperslösa inte saknar pengar. Han är nöjd över att kommunen nu ställer upp med tjänster för de mest utsatta papperslösa i Vanda.

Jarmo Kantonen är chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda.
Jarmo Kantonen är chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda. Jarmo Kantonen är chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda. Bild: Yle Vanda,papperslösa personer,jarmo kantonen

Vilka tjänster de papperslösa är berättigade till är en svår politisk fråga. Följdfrågan lyder hur det finländska samhället ska - eller förmår låta bli att skapa ett utanförskap i samhället - de papperslösa.

Alla tre ledande tjänstemän Yle Nyheter talat med i Helsingfors, Esbo och Vanda säger att lagparagraferna som berör de papperslösa är otydliga och kommunerna tolkar bestämmelserna olika.

Kommunerna kan också fatta egna beslut om hur de ska förhålla sig till papperslösa.

- Grundprinciperna är att ge akut hjälp till de mest behövande, förklarar Jarmo Kantonen, chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda.

- De allmänmänskliga principerna är likväl viktiga, säger han, att hjälpa folk i nöd.

Marja-Leena Remes är chef för familje- och socialservice i Esbo.
Marja-Leena Remes är chef för familje- och social service i Esbo. Marja-Leena Remes är chef för familje- och socialservice i Esbo. Bild: Markku Ojala Esbo,papperslösa personer,marja-leena remes

- Beredskapen i huvudstadsområdets stora kommuner höjs nu, bekräftar Marja-Leena Remes som är chef för familje- och socialservicen i Esbo. Det handlar om nödinkvartering men också tjänster. De papperslösa ökar i sommar, bedömer hon.

I Esbo har gravida och minderåriga papperslösa rätt till akut sjukvård. Dessutom får minderåriga och gravida tillgång till alla hälsovårdstjänster som andra Esbobor.

- Under 18-åringarna har rätt till skolgång och därmed skolhälsovårdens tjänster i Esbo, förtydligar Remes.

Gällande socialvårdens tjänster i Esbo har papperslösa rätt till nödinkvartering men också matpeng och nödvändiga mediciner.

lågstadieklass i finland
I Vanda går enstaka papperslösa i skola. lågstadieklass i finland Bild: Yle beslöjade
Hur mycket tjänster papperslösa ska få är en het politisk fråga. Bild: Yle invandrarflicka

Chefen för familje- och socialservicen i Esbo, Marja-Leena Remes förtydligar att man inte kör ut familjer från nödinkvarteringen, som är tillfällig.

- Vi försöker träffa familjerna, som bor i stadens nödinkvartering i högst två veckor. Hittills har få överskridit den tiden, säger hon.

I Esbo har drygt tjugo papperslösa använt sig av stadens tjänster - deras verkliga antal är betydligt större, flera hundra, tror man.

- Vi vet inte var de befinner sig eller bor men vi ser dem inte. De negativa beslutens antal blir hela tiden fler vid flyktingförläggningarna i Esbo.

- Rädslan att bli avvisad finns nog med även i Esbo, medger hon. Vi anmäler dem inte för polisen men vi ger dem information om en möjlig hemresa.

Vi vet att det finns folk som inte har för avsikt att lämna Finland. Hur gör vi då för att inte lämna folk vind för våg?― Marja-Leena Remes, chef för familje- och socialservicen i Esbo

Även i Esbo påtalar man de otydliga direktiven om de papperslösa. Det gäller till exempel nödinkvarteringens längd och vem som ska stå för kostnaderna.

- Här skulle vi behöva tydliga direktiv från Social- och hälsovårdsministeriet, när hen inte har uppehållstillstånd.

- Vi vet att det finns folk som inte har för avsikt att lämna Finland. Hur gör vi då för att inte lämna folk vind för våg, frågar hon.

Remes i Esbo betonar att det är bråttom med nya direktiv, eftersom de negativa asylbesluten ökar, de papperslösa likväl.

- En enskild kommun eller kommunanställd kan inte vara den som tolkar de här bestämmelserna - utan ministeriet.

1000 - 2000 papperslösa i Helsingfors― Sari Karisto, chef för det vuxensociala arbetet i Helsingfors

Helsingfors tros ha det största antalet papperslösa i landet. Det är fråga om ett fyrsiffrigt tal - hur stort varierar lite beroende på vem man frågar.

- Minderåriga och gravida får samma tjänster som övriga kommuninvånare, säger Sari Karisto, chef för det vuxensociala arbetet i Helsingfors. Det har stadsstyrelsen beslutat. Papperslösa barn får gå i skola.

Hon säger att de papperslösa inte heller i huvudstaden använder tjänsterna i högre grad. Tredje sektorn erbjuder också tjänster för papperslösa i Helsingfors.

- I praktiken betalar kommunen för de papperslösas kommunala tjänster. Statsandelarna tryggar detta.

Inte heller i Helsingfors körs någon av de papperslösa bort från nödinkvarteringen, fast de återkommer kväll efter kväll. De måste dock anmäla sig på nytt, varje gång.

Lagstiftningen inte entydig gällande papperslösa― Sari Karisto, chef för det vuxensociala arbetet i Helsingfors

Även Karisto klagar över otydliga bestämmelser.

- Kommunerna vet inte hur de ska hosta fram tjänsterna och det är besvärligt.

Stadsdirektören i Helsingfors har grundat en arbetsgrupp som ska fundera på frågan om tjänster för papperslösa men arbetsgruppen har inte ännu haft några möten ännu.

Marja Pentikäinen är direktör vid Diakonissanstalten i Helsingfors.
Marja Pentikäinen är direktör vid Diakonissanstalten i Helsingfors Marja Pentikäinen är direktör vid Diakonissanstalten i Helsingfors. Bild: Pertti Nisonen Helsingfors Diakonissanstalt,papperslösa personer,diakonissanstalten
Diakonissanstalten i Helsingfors.
Diakonissanstalten i Helsingfors. Diakonissanstalten i Helsingfors. Bild: Yle/Victoria Wirén. Helsingfors,Helsingfors Diakonissanstalt,papperslösa personer

Vid Diakonissanstalten vet man att många som får uppehållstillstånd i Finland - och lyckats hitta bostad - inkvarterar flera papperslösa hemma hos sig.

- Vi ser fenomenet men blundar för det, kommenterar direktör Marja Pentikäinen vid Diakonissanstalten.

Samtidigt kvarstår det moraliska dilemmat i folkets ögon - att det är svårt att smälta det faktum att folk avvisas till krigförande länder så som Irak och Afghanistan.

- Hittills har de flesta medborgare ansett att Finland är en rättsstat. Behandlingen av asylsökande prövar denna syn hårt för tillfället, betonar hon.

Därför går de under jorden― Direktör Marja Pentikäinen, Diakonissanstalten

Även vid Diakonissanstalten är man medveten om tjänstemännens ångest gällande papperslösa.

- Man vill inte lämna någon utanför, i marginalen, men rådande politiska läge gör att man känner sig hjälplös och oförmögen att göra någonting för att råda bot på dagens situation med de papperslösa, förklarar Pentikäinen.

- Läget för dem är ohållbart. De vågar inte ge sig tillkänna för myndigheterna av rädsla för att bli tvångsavvisade. Å andra sidan behöver de hjälp, efter att ha hamnat utanför flyktingförläggningarna.

- Därför går de under jorden.

Förtroendet mellan de papperslösa och myndigheterna är i botten för tillfället― Marja Pentikäinen, direktör vid Diakonissanstalten

Även Diakonissanstalten upplever att läget med vem som gör vad gällande papperslösa är frustrerande.

- Det är inte klart i dag. Social- och hälsovårdsministeriet borde ge tydligare direktiv, instämmer hon.

- Förtroendet mellan de papperslösa och myndigheterna är i botten för tillfället, fastslår hon.

Diakonissanstalten har skissat upp en servicecentral vid flera orter i landet för papperslösa där de kunde få information, tvätta sig och sitt byke. De har skrivt en rapport om behoven med namnet De skyddslösa.

Pentikäinen har själv fått frågor från en papperslös ung kvinna som var gravid och behövde läkarhjälp.

- Jag styrde henne till Global Clinic, eftersom hon inte ville berätta var i Finland hon befann sig.

Pentikäinen framhåller att vi får allt fler som fått slutgiltiga negativa beslut.

- Därför är situationen ny för dem - men också för det finländska samhället.

Flicka vid dator.
Det är svårt att veta vart man ska vända sig som papperslös. Flicka vid dator. Bild: Lehtikuva rasism,mångkulturalism,diskriminering,immigrant,papperslösa personer
Ryggsäck hänger över stolkarmen.
Minderåriga papperslösa barn har rätt till skolgång i vissa kommuner. Ryggsäck hänger över stolkarmen. Bild: Lehtikuva mångkulturalism,skolan (fenomen),Ryggsäck,papperslösa personer,elever

Hon beskriver läget med papperslösa som en tickande bomb. Problemet försvinner inte om vi inte förmår ta ställning till vem som borde göra vad just nu.

- Myndigheterna har en svår sits i rådande politiska läge. Kanske de inte vill handla som de gör - utan tvingas följa regeringens politik och regeringsprogrammet, summerar hon.

De papperslösas situation är sorglig. De väcker mycket tankar om människovärdet i dag― Alla tre ledande tjänstemän i huvudstadsområdet

Alla tre ledande tjänstemän i huvudstadsområdets kommuner upplever att läget med de papperslösa är sorgligt.

- De har ett människovärde som alla vi andra och vi arbetar mycket med bemötandet bland kommunanställda i Esbo, säger Marja-Leena Remes, chefen för familje- och socialservicen.

- Som chef för hälsotjänsterna i Vanda upplever jag sorg över att så många som skulle vilja stanna här kan inte göra det på grund av lagstiftningen. De har inte rätt att bo, leva och studera här. Bedrövligt, säger Jarmo Kantonen, chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda.

- Människovärdet är en angelägen fråga som berör alla i dag. Lagstiftningen är svår att tolka. Tryggar vi människovärdet genom att neka de papperslösa vissa tjänster, frågar Sari Karisto, chef för det vuxensociala arbetet i södra Helsingfors.

Precisering gällande Vanda och papperslösa kl. 9:28. Alla papperslösa gravida och barn har rätt till hälsovård. Om de papperslösa ökar kraftigt i Vanda omprövas beslutet.
Dessutom träder beslutet ikraft omedelbart, inte i augusti, som vi felaktigt nämnde i artikeln. Korr. 10:51./Anna Savonius, Yle Nyheter.

Det här gäller när en papperslös behöver brådskande hjälp

  • Den offentliga sjukvården måste erbjuda akut vård till alla som behöver den, oberoende om de bor i kommunen eller annars har rätt till tjänster, enligt hälso- och sjukvårdslagen.
  • Det är kommunens ansvar att papperslösa får akut vård, enligt Social- och hälsovårdsministeriets rekommendation från 31.1.2017.
  • Var och en som vill ha brådskande socialhjälp ska kontakta FPA som sedan styr klienten vidare till kommunerna.
  • Kommunen får inte meddela polisen eller Migri om klienten lyfter utkomststöd. Om polisen eller Migri däremot frågar efter uppgifterna, får kommunerna ge ut dem, enligt Social och hälsovårdsministeriets guide.

Källa: Marja-Leena Remes, chef för familje- och social service i Esbo

Läs mera:

Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata.

Asylsökande: Hellre papperslös i Helsingfors än död i Irak

Ingen kan bedöma hur många asylsökande som kommer att stanna i huvudstadsregionen utan uppehållstillstånd. Yle Huvudstadsregionen har pratat med två irakier som inte kommer att lämna Helsingfors trots negativa asylbeslut.

Läs också: Ung Pargaspappa hotas av utvisning

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen