Hoppa till huvudinnehåll

Små skolor - en utrotningshotad miljö?

Elever markerar i ett klassrum
Elever markerar i ett klassrum Bild: Lehtikuva klassmiljö,skolelever,Skolklass,klassrum,skolelev

Kommunerna borde tänka strategiskt och profilera sig tydligare på skolfronten. Det hävdar forskare och universitetslärare Gunilla Karlberg- Granlund vid Åbo Akademi i Vasa.

Hon menar att det är lätt för beslutsfattare att välja stora skolcentra på basen av prislappen samtidigt som många familjer önskar sig en mindre närskola.

- Det att vi har olika typer av skolor är en rikedom, säger Gunilla Karlberg- Granlund.

Karlberg- Granlund är universitetslärare i pedagogik och forskare vid Åbo Akademi i Vasa.
Det har nu gått åtta år sedan hon disputerade med doktorsavhandling Att förstå det stora i det lilla: byskolan som pedagogik, kultur och struktur.

Men mönstret nu är detsamma som mönstret då; små skolor läggs ständigt ner på olika håll i landet. Inte sällan föregås nedläggningen av en bitter dragkamp på orten.

- Redan då när jag skrev avhandlingen så funderade jag på om det är så att jag forskar i en utrotningshotad miljö, säger Karlberg- Granlund.

Karlberg- Granlund följer fortfarande debatten med intresse. Skolnedläggningar har under vårvintern varit aktuella på flera håll i Österbotten. I Karleby är beslut redan fattade och i Korsholm väntar slutstriden kring fyra byskolor på ett avgörande under de närmaste veckorna.

Gunilla Karlberg-Granlund är universitetslärare i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.
Gunilla Karlberg-Granlund är universitetslärare i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Gunilla Karlberg-Granlund är universitetslärare i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Moa Mattfolk småskolor

Värt att tänka två gånger

Karlberg- Granlund ser gärna att beslutsfattare tänker noga efter kring beslut om skolnedläggningar.

- Det som är spännande med små skolor är kopplingen till det lokala, det att skolan i bästa fall blir en öppen gemenskap, säger Karlberg- Granlund.

Hon beskriver en växelverkan där den lilla skolan blir en stor skola för att det till skolan anknyts många människor i olika åldrar, även sådana som inte har egna barn i skolan.

Äldre personer kan komma till skolan och lära barnen om exempelvis något hantverk eller matlagning. Lokalt förankrat lärande, kallar Karlberg- Granlund detta.

- Det är kanske ofta därför som beslutsfattare blir överrumplade av motståndet från byn, eftersom skolan har blivit just en gemenskap, säger Karlberg- Granlund.

Lugnare livet

Universitetsläraren Karlberg- Granlund hoppas att en del kommuner skulle se värdet i att profilera sig som en ort med närskolor. Enligt henne kunde detta kanske särskilt gälla i stadsnära landsbygd.

- Det finns många människor som vill söka sig till det lugnare livet idag. Då kan man fråga sig om alla kommuner verkligen måste gå samma väg eller om det vore klokt att profilera sig som en kommun med närskolor som faktiskt ligger nära hemmen.

Karlberg- Granlund påpekar att det är just så som frågan är formulerad i vår skollagstiftning och läroplan. Undervisningen ska ordnas i närskolor.

- Det är lätt att vi ser på siffror och sånt som är mätbart genom en enkel uträkning. Men det är mycket svårare att mäta mer långsiktiga värden, säger Karlberg- Granlund.

Hon menar att man kunde beakta frågor som vad en skola betyder för en ort, eller vad det betyder att man har olika typer av skolor då även eleverna och familjerna har olika behov.

Eller varför inte elevernas hälsa och vilken effekt en lång skolväg i buss möjligen har.

Cykel
Cykel Bild: YLE/ Sandra Snellman damcykel

Saknas i debatten

Gunilla Karlberg- Granlund påpekar också att det ofta saknas ett viktigt perspektiv i den debatt som föregår en skolnedläggning.

- Det är lärarnas perspektiv, de professionella pedagogernas perspektiv.

Enligt Karlberg- Granlund är de flesta lärare försiktiga med att uttala sig i en debatt som berör den egna skolan, eftersom de är kommunala tjänstemän som då kan uppfattas ta ställning för den egna arbetsplatsen.

- Min uppfattning är ändå den att lärarna ofta är bekymrade framför allt för hur det ska gå för de svagare eleverna i den nya och större skolan. Får de eleverna det stöd som de behöver i den nya skolan?

Karlberg- Granlund menar också att många finländska lärare har utvecklat ett oerhört kunnande i att undervisa i de sammansatta klasser som är typiska för småskolor. Det vore synd att inte värdesätta det kunnandet.

- Dessutom stöter man ofta på en missuppfattning att små skolor skulle ha svårt att uppfylla den nya läroplanen, men tvärtom säger den nya läroplanen att undervisning i sammansatta klasser ger goda förutsättningar för en helhetsbetonad undervisning där man använder mångvetenskapliga lärområden.

Bättre eller sämre

Karlberg- Granlund vill ändå inte slå fast att en liten skola alltid skulle vara bättre eller att beslutsfattare begår misstag när de lägger ner små skolor och centrerar verksamheten till större skolcentra.

- Man kan väl inte säga att små skolor är bra eller att stora skolor är bra, snarare är det så att vi vill ha bra skolor oavsett om de är stora eller små.

En god skola kräver enligt Karlberg- Granlund resurser och innehåller många viktiga element. Vill man lyckas med en centraliseringsreform krävs god planering som involverar alla berörda.

- Ta med lärarna, ta med barnen. Redan i det skedet då man planerar skolbyggnadens arkitektur. Fundera tillsammans på vad man behöver och vad man vill ha för utrymmen.

Nyckeln till en lyckad satsning går via hemmet, menar Karlberg- Granlund.

- Det kräver mera genomtänkta strategier för att involvera hemmen och få med föräldrarna aktivt i skolarbetet då skolan flyttar längre bort från byn, säger Karlberg- Granlund.