Hoppa till huvudinnehåll

Mystiska män och suspekta bilar behandlas i stadsdelarnas Facebookgrupper - polis uppmanar till eftertanke

Äldre poliskonstapel Niklas Kråknäs i somrig skjorta, med polisbricka runt halsen.
"Tänk innan du skriver", är äldre konstapel Niklas Kråknäs råd när det gäller sociala mediar. Äldre poliskonstapel Niklas Kråknäs i somrig skjorta, med polisbricka runt halsen. Bild: Yle/ Karin Filén polisen,niklas kråknäs

En konstig man har setts utanför ett dagis, någon har sett ett par ungdomar skrämma en äldre kvinna, en misstänkt bil har rört sig i knutarna... Många städer och stadsdelar har egna forum på Facebook, där det förs diskussioner kring större och mindre saker som händer i hemknutarna. Riktigt ordentligt kan det ibland hetta till om det har skett ett brott, eller om folk tror att det har gjort det.

Någon har sett eller hört något. Allt fler deltar i diskussionen. Signalement jämförs, olika teorier presenteras, händelser som har eller inte har med varandra att göra kopplas ihop.

- Ofta handlar det om rykten och felaktig information som sprids som en löpeld. När folk skriver händer det ofta att de inte tänker på att kanske tusen människor läser deras kommentarer.

Det säger Äldre konstapel Niklas Kråknäs som jobbar vid Helsingfors polisinrättnings förebyggande enhet.

I Kråknäs arbetsgrupp finns poliser som har nätprofiler i olika sociala medier som Facebook, Snapchat, Instagram och Twitter. På det sättet kan de hålla koll på vad som händer i stan.

"Alla känner någon som har sett något"

Ibland kan det uppstå något som nästan liknar masshysteri i stadsdelars Facebookgrupper när folk tror sig veta att till exempel ett mystiskt fordon har rört sig nära barn. Snart rapporteras det friskt om observationer, eller om rykten om observationer. Det här är bekant för överkonstapel Kråknäs.

- Ofta handlar det om att ett barn har berättat något som kanske inte riktigt stämmer eller har tolkat en situation fel, och så sväller det därifrån. Alla känner någon som har sett något, eller åtminstone känner de någon som känner någon... Jag vill inte alls påstå att det alltid handlar om tomma rykten - nej, det händer också hemska saker på riktigt - men ofta är det så.

Vit paketbil
Vita skåpbilar vars förare närmar sig barn figurerar så ofta i diskussionsforum att det har börjat anses som något av en vandringslegend. "Man måste ändå komma ihåg att hemska saker också händer på riktigt", säger överkonstapel Niklas Kråknäs. Vit paketbil Bild: Creative Commons / Burts paketbil

Ärekränkning

Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man skriver och publicerar på sociala medier. Om man inte aktar sig är det kanske plötsligt man själv som har gjort sig skyldig till brott.

- Man kan göra sig skyldig till ärekränkning utan att ens nämna någon vid namn om man skriver något ogenomtänkt om en person på ett sätt som gör att han eller hon kan kännas igen.

Om man till exempel skriver om "den där korta blonda kvinnan som alltid promenerar vid stranden med sin stora svarta hund" och vad man tror att hon har gjort för fuffens, så kan det alltså hända att man redan har gått för långt. Det är säkert många som gissar sig till vem man syftar på.

Spridande av information som kränker privatlivet är ett annat brott som man lätt helt av misstag kan ramla in på, säger Kråknäs.

- Ofta kan man lätt göra sig skyldig till det här genom att dela bilder på sociala medier.

Kråkström tror att vi människor inte ännu riktigt har vant oss vid hur fort saker sprids på sociala medier.

Glöm inte polisen

Niklas Kråknäs upplever inte att rykten och felaktig information som sprids på Facebook direkt stör polisen i deras arbete. Det brukar oftast inte nå ända fram till dem.

Men finns det en risk för att man skriver i Facebookgruppen om vad man har sett och därmed tycker att man har gjort sitt, i stället för att meddela polisen?

- Jo, faran finns ju att man bara meddelar sin grupp och att det diskuteras där, och så antar man att alla vet. Alla grupper har ändå en moderator, och ofta är de jätteeffektiva och uppmanar folk att gå till polisen med vad de har sett eller upplevt om de tycker att det är på sin plats, och skjuter ner falska rykten.

Han tycker att folk inte ska tveka att höra av sig till polisen om något i grannskapet oroar dem.

- Om man är orolig för något ska man alltid ringa till 112. Fast det kallas för nödnummer så behöver det inte handla om stor nöd när man ringer dit.

Vad tycker han; Ska man då också skriva i sin stadsdelsgrupp på sociala medier om vad man har sett, ifall man vill varna andra eller diskutera det skedda? Kråknäs tvekar.

- På det vill jag inte svara ja eller nej. Men man kan ju säga att så länge man tänker efter innan man skriver är man ganska garderad.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen