Hoppa till huvudinnehåll

Asylsökande fick jobb, men lönen kom aldrig

Den irakiska asylsökande Sherko på sin arbetsplats.
Sherko Den irakiska asylsökande Sherko på sin arbetsplats. Bild: Yle irakier,asylsökande,arbete,bilverkstad,svetsare

Problemet med asylsökande och papperslösa som utnyttjas av sina arbetsgivare växer i Finland. Spotlight granskar ett fall där fyra asylsökande arbetade i nio månader för en finländsk arbetsgivare, men den utlovade lönen kom aldrig.

Malik, Sherko, “Adam” och “Ali” är alla asylsökande från Irak - Adam och Ali heter egentligen något annat, och Sherko, Adam och Ali vill inte att deras ansikte ska synas på bilderna.

De kom till Finland 2015, och har blivit bekanta på Röda Korsets mottagningscentral i Evitskog. I hemlandet kände de inte varandra.

Den irakiske asylsökande Malik på Evitskog mottagningscentral.
Malik Den irakiske asylsökande Malik på Evitskog mottagningscentral. Bild: Yle irakier,asylsökande,mottagningscentraler,Evitskog

Malik var soldat, Sherko bilplåtslagare, Ali jobbade på tryckeri och Adam hade en livsmedelsaffär. Men i Finland blev de alla asylsökande.

I juni 2016 fick de fyra ett välkommet avbrott i tristessen. De fick börja arbeta för en finländsk företagare*.

Talkoarbete, sedan prao efter prao

De första veckorna av jobb var formellt talkoarbete, eftersom de fyra asylsökande inte hade något prao-avtal med företaget, men från den femte juli 2016 skrevs ett tre veckor långt prao-avtal med ett sedermera nedlagt företag, där företagaren var styrelseordförande. När de tre veckorna var över skrevs ett nytt prao-avtal med ett annat företag, där företagaren var vicemedlem i styrelsen. Tre veckor senare var det dags för ännu prao-avtal med företag nummer tre. Och när prao-perioden tog slut den sjunde september förra året fortsatte de att jobba för företagaren, utan lön eller arbetsavtal.

Den irakiska asylsökande "Ali" arbetar i skogen.
"Ali" Den irakiska asylsökande "Ali" arbetar i skogen. Bild: Yle irakier,arbete,löner,asylsökande

Det tog nästan tre månader innan Malik, Sherko, Adam och Ali fick sitt avtal. Under väntetiden fortsatte de att jobba för företagaren. De reparerade bilar, de snickrade, de byggde, de plockade jordgubbar. De asylsökande säger att de enda pengar de fick under den tiden var 50 euro om dagen till mat för alla fyra.

Resorna till och från arbetet gjordes i företagarens bil, trots att ingen av de fyra har finländskt körkort.

-Vi frågade om det är ett problem. Han sa att om polisen stoppar oss så ska vi ringa honom, så kommer han och betalar våra böter och fixar ut oss, berättar “Adam”.

Avtalet skrevs i december

Efter närmare tre månader av oavlönat arbete så fick de fyra sina arbetsavtal i början av december 2016. De var nu anställda vid ett fjärde företag, och kunde se fram emot sin första lön. De skulle få 1200 € i månaden, vilket är några euro över absolut minimilön i Finland. Några dagar efter att de fått sina arbetsavtal ansökte de om arbetsrelaterat uppehållstillstånd, vilket kostar 520 € per person. De pengarna säger de att de fick av företagaren - summan var ett lån som skulle dras av lönen senare.

-Vi skulle bara komplettera ansökningarna med våra lönekvitton för att migrationsverket skulle kunna fatta beslut om våra arbetsrelaterade uppehållstillstånd, säger “Ali".

Den irakiska asylsökande "Adam" på Evitskog mottagningscentral.
"Adam" Den irakiska asylsökande "Adam" på Evitskog mottagningscentral. Bild: Yle irakier,mottagningscentraler,asylsökande,Evitskog

-Men han betalade inte. Vi fick bara en del av lönen mellan den 5 december och den 15 mars, säger “Adam”. De summor han talar om rör sig mellan totalt 1050 och 1150 € per person för hela den drygt tre månader långa perioden. Några lönekvitton fick de inte heller, och enligt "Adam" ville företagaren inte heller ta emot deras skattekort.

-Vi bad om våra löner. Vi sade att vi inte har råd att köpa mat, men hans svar var alltid: senare, säger Malik.

Styrelsemedlem utan sin vetskap

När Spotlight kollar upp företaget som de fyra var anställda vid, så visar det sig att “Adam” också är registrerad som styrelsemedlem i bolaget - något som han själv säger sig vara helt omedveten om.

Vi ringer upp företagaren, som till en början är välvilligt inställd till att ge en intervju.
Eftersom företagaren just då sitter i sin bil så avtalar vi om att ringas senare för att boka en intervjutid. Men när han ringer tillbaka så är han inte längre intresserad av en intervju framför en kamera. Under den telefonintervju som görs i stället kommer företagaren med flera anklagelser mot Röda Korset som driver mottagningscentralen i Evitskog.

Häftiga beskyllningar

Han antyder att Röda Korset skulle ha en maffia och att de rödakorsanställda skulle ta mutor för att ordna arbetsavtal till de asylsökande samt att Evitskog mottagningscentrals chef av politiska skäl skulle motarbeta de asylsökandes arbetande. Företagaren hävdar också att TE-centralen förbjöd honom att anställa Malik, Sherko, “Adam” och “Ali” och att han var tvungen att anställa finländare i stället. Företagaren påstår också att han betalat mer än han enligt avtalet skulle, och talar om en sammanlagd summa på 20.000 euro.

Företagaren hävdar också att de fyra asylsökande har fått slutgiltiga avslag på sina asylansökningar, och att de efter det slutade jobba och bara söp. När vårt telefonsamtal förs är det bara en av de fyra - Malik - som har fått ett slutgiltigt avslag på sin asylansökan. Två av de fyra är absolutister.

Röda Korset och ledningen för mottagningscentralen i Evitskog har fått ta del av de beskyllningar som företagaren framför mot dem. De förnekar beskyllningarna.

Ingen dokumentation

Spotlight har per e-post bett företagaren om dokumentation på de utbetalningar han säger sig ha gjort till Sherko, Malik, Adam och Ali samt uppgifter om vilken TE-byrå och vilken tjänsteman som skulle ha förbjudit honom att anställa de fyra asylsökande. Vi har också frågat hur det är möjligt att “Adam” är registrerad som styrelsemedlem för företag 4. Företagaren har inte svarat på frågorna.

Malik, Sherko, Adam och Ali har nu skaffat sig en jurist och polisanmält fallet som diskriminering i arbetslivet eller ockerliknande diskriminering i arbetslivet. Också Malik, som fått slutgiltigt avslag på sin asylansökan, har uppehållstillstånd så länge förundersökningen pågår.

Forskaren Natalia Ollus vid Europeiska institutet för kriminalpolitik.
Natalia Ollus Forskaren Natalia Ollus vid Europeiska institutet för kriminalpolitik. Bild: Yle HEUNI,kriminalpolitik,forskare,natalia ollus

Forskare: Det var väntat

Natalia Ollus, forskare vid Europeiska institutet för kriminalpolitik, har i åratal forskat i utnyttjande av utländsk arbetskraft och människohandel.

-Jag har ganska länge varit orolig för att det ska uppkomma fall där asylsökande och speciellt sådana som har fått avslag på sin asylsökan kommer att bli utnyttjade inom det finländska arbetslivet. Det är egentligen ingen överraskning.

Fenomenet är alltså inte nytt, men problemet håller nu på att bli större i takt med att vi får fler papperslösa än vi någonsin tidigare haft.

-Ofta är de här arbetstagarna väldigt omedvetna om sina rättigheter och skyldigheter. De vet inte vem de ska vända sig till om någonting sker. På det sättet blir de beroende av arbetsgivaren och vad arbetsgivaren erbjuder dem. Det gör dem väldigt sårbara, säger Ollus.

Lagen ger rätt att arbeta

Utlänningslagen ger asylsökande rätt att arbeta i Finland medan de väntar på sitt asylbeslut - de behöver inte ansöka om något separat tillstånd för det. Därför har Migrationsverket ingen uppfattning om hur många av de asylsökande som arbetar eller på vilka villkor de gör det. De övervakande myndigheterna är fallet polisen och arbetarskyddsmyndigheterna.

*Vi har valt att inte publicera företagarens namn, med hänvisning till att polisutredningen är i ett tidigt skede. Enligt normal journalistisk praxis kan vi ompröva publiceringen av namnet när den rättsliga processen är slutförd.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle