Hoppa till huvudinnehåll

Kevin och Ronja om livet med panikångest: Bemöt oss med respekt

Bild som föreställer flicka med panikångest med Nyhetsskolans logo i vänstra hörnet.
Panikattacken kan kännas som om det handlar om liv och död. Bild som föreställer flicka med panikångest med Nyhetsskolans logo i vänstra hörnet. Bild: Yle/Lovisa Viinikka yle nyhetsskolan

- Det känns som om min inre röst skulle vara på ett torg med hundratals människor som bara skriker på mig, säger 27-åriga Kevin. Han är en av många som lider av panikångest idag. Ändå pratar vi alltför lite om det.

Det är med en klump i magen jag går till kafét där jag ska träffa Kevin som egentligen heter något annat. Vi ska prata om panikångest och om hur den som drabbas vill bli bemött.

Det är precis den frågan jag ställer mig själv inför träffen: hur jag ska bemöta honom?

Enligt Institutet för Hälsa och Välfärd får 12,6 procent av unga i åldern 20 till 34 år ångestsyndrom vid något skede av sitt liv.

Kevin berättar om hur han fick sin första attack när han var i 13-års åldern. Men att det nästan tog honom tio år att förstå att han led av panikångest.

Han trodde att det var något alla led av och att det inte var något onormalt. För hur vet vi egentligen var gränsen går mellan psykisk ohälsa och normalt reagerande?

När Kevin berättar om det brukar folk reagera olika. En del börjar tycka synd om honom, vilket kan kännas störande, eftersom han inte vill bli behandlad som ett litet barn.

Han spenderar mycket tid på att överanalysera, vilket han själv tror är boven till hans attacker. Även om det som utlöser hans attack inte är något allvarligt, så känns det i stunden som om det handlar om liv och död.

- Samma känsla man skulle få av att du ser att ditt barn har fallit ner bland lejonen i zoot, beskriver Kevin.

Karta med tabletter.
Kevin väljer att inte ta mediciner mot sin panikångest eftersom han upplever att medicinerna ändrar hans personlighet. Karta med tabletter. Bild: All Over Press Tablett,mediciner,medicinering,läkemedel,läkemedelsbehandling,läkemedelsindustri,Antidepressiva läkemedel,hälsa,mental hälsa,psykiska problem,psykisk ohälsa

Kevins attacker kommer ofta i samband med att han känner att han tappar kontrollen. Även om han i ögonblicket tror att han ska dö, så syns det oftast inte alls utåt.

- Jag är inte jättesugen på att medicinera bort saker som trots allt är ganska definierade delar av mig. Även om det inte är trevliga delar så är det ändå jag, säger Kevin.

Han har provat på både terapi och medicinering, men han upplevde det mest som om han blev en ny person, vilket han tyckte var obehagligt.

Jag är inte jättesugen på att medicinera bort saker som trots allt är ganska definierade delar av mig. Även om det inte är trevliga delar så är det ändå jag.― Kevin, 27 år

Kevin har inte haft problem med att prata om sin panikångest. Han har inte heller tyckt att det är något han måste skylta med. Han väljer att berätta om det när det kommer på tal istället.

När han berättar om det brukar folk reagera olika. En del börjar tycka synd om honom, vilket kan kännas störande, eftersom han inte vill bli behandlad som ett litet barn. Han vet att de inte menar något illa, men han skulle önska att de istället skulle bemöta honom så som en del andra, som inte gör det till en stor grej.

"Läskigt att vara ensam med sina egna tankar"

Kevin har en form av panikångest som inte syns utåt, men så är det inte för alla. Den 17-åriga flickan som vi väljer att kalla för Ronja hör till dem vars attacker väcker uppmärksamhet. Hon börjar ofta gråta eller skrika.

Ronja berättar om hur hon fick sin första panikattack vid 14 års åldern. Paniken kom över henne när hon låg i sängen och skulle börja sova, men istället började tänka på hur hennes vänner behandlat henne.

Ronja led av panikångest i 1,5 år och i hennes fall handlade det om att ångest som hon samlat på sig under en längre tid, bröt ut i panikattacker.

De värsta bemötanden Ronja har fått under en attack har varit när någon bett henne vara tyst eller lämnat henne ensam även om hon sagt att hon verkligen inte klarar av det.

En gång fick hon en attack i en spårvagn. En 30-årig man blev vittne till hennes attack.

- Jag började plötsligt gråta, reste mig upp från min plats och var riktigt yr. Jag minns inte helt vad jag gjorde, men jag tror att jag började göra en massa konstiga rörelser.

En kvinna kom fram till henne och frågade om hon var okej, men steg av ganska fort. Mannen som sett allting satt besvärat kvar och fokuserade aktivt på vad som hände utanför, istället för att vända blicken åt Ronjas håll.

- Jag tyckte det här var lite konstigt eftersom han ändå hade sett att jag inte mådde bra. Han skulle åtminstone ha kunna visat lite empati och frågat om jag klarar mig, säger Ronja.

Eftersom Ronjas panikattacker syns utåt, så får hon också mycket olika reaktioner. De värsta bemötanden hon fått under en attack har varit när någon bett henne vara tyst eller lämnat henne ensam även om hon sagt att hon verkligen inte klarar av det.

Två träfigurer. En tröstar den andra.
Då Ronjas panikattacker bryter ut vill hon inte bli lämnad ensam. Två träfigurer. En tröstar den andra. Bild: All Over Press psykisk ohälsa,Tvärhand

Om Ronja känt att hon inte velat gå till något visst ställe för att hon varit rädd för att få en ny attack så har hon sagt till. Dock har hon inte alltid blivit bemött som hon velat. Ibland har det skämtats bort och människor i hennes omgivning har tyckt att det har varit pinsamt om hon har börjat gråta.

- Man borde inte tycka att det är pinsamt att någon börjar gråta, tycker Ronja.

Vi är rädda för sådant vi inte vet om. Om vi inte känner igen det som händer och inte vet vad det innebär, så undviker vi det hellre än att vi går dit och gör något fel eller blandar oss i andras liv.― Oscar Lehtinen, Krisjouren för unga

Eftersom Ronja ofta får panikattackerna när hon är ensam och har tid att börja överanalysera saker så upplever hon ensamheten som skrämmande.

Därför vill hon oftast att någon kommer fram, är nära till hand och berättar att ingenting hotar henne. Hon förstår att det kan vara svårt att veta att det är det som behövs, eftersom orsaken till panikattacken är så individuell.

- Det enda man egentligen kan göra är ju att fråga. Vill du ha hjälp eller bara bli lämnad ifred?

Våga fråga

- Jag tror aldrig det har skadat att fråga "hej hur är läget?”, säger Oscar Lehtinen från Krisjouren för unga.

På Krisjouren möter han ofta ungdomar med liknande historier som Kevins och Ronjas.

- Vi är rädda för sådant vi inte vet om. Om vi inte känner igen det som händer och inte vet vad det innebär, så undviker vi det hellre än att vi går dit och gör något fel eller blandar oss i andras liv, menar Lehtinen.

Vi pratar inte tillräckligt om det. Vi borde prata mer om psykisk ohälsa och också i samband med det försöka på riktigt fundera vad det innebär.― Oscar Lehtinen, Krisjouren för unga

Lehtinen understryker att även om vi inte vet vad som är felet, så kan vi alltid fråga om vi ser att någon inte har det bra. Oberoende av om det handlar om psykisk eller fysisk skada. Vill personen i fråga bara ha lite space, behöver hon någon som tar ut henne från t.ex. spårvagnen för att kunna andas eller är det bästa att ringa en ambulans?

Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är människor och inte alltid vet vad vi ska göra, men oftast kan hjälpa till på något sätt.

- Vi pratar inte tillräckligt om det. Vi borde prata mer om psykisk ohälsa och också i samband med det försöka på riktigt fundera vad det innebär, säger Lehtinen.

Oscar Lehtinen sitter på en trappa.
Oscar Lehtinen på Krisjouren är ansvarig för skolsamarbetet inom Krisjouren och strävar efter att förebygga problem innan de bryter ut. Oscar Lehtinen sitter på en trappa. Bild: Yle/Lovisa Viinikka nyhetsskolan

Våga söka hjälp

- Om det skulle vara okej att prata om hur man mår, så tror jag helt enkelt att man i ett tidigare skede skulle be om hjälp, säger Lehtinen.

Han menar att det i många fall skulle förhindra att större problem bryter ut.

- Ofta så tycker jag att vi brukar undervärdera våra problem och tänka att "ääh, jag klarar mig".

Ett ställe man kan vända sig till är Krisjouren, som erbjuder avgiftsfritt och konfidentiellt samtalsstöd för unga mellan 12–29 år.

Lehtinen berättar att det skett en förbättring när det kommer till att prata om det psykiska välmåendet, också bland män. Även om det pratas mycket om att man ska vara mera öppna med det, så är det ändå svårt för någon som aldrig upplevt psykisk ohälsa av något slag att faktiskt förstå det.

Jag tror inte det är möjligt att gå runt på en gata och peka ut sådana som lider av olika sorters psykisk ohälsa, för det syns inte.― Oscar Lehtinen, Krisjouren för unga

- Jag tror inte det är möjligt att gå runt på en gata och peka ut sådana som lider av olika sorters psykisk ohälsa, för det syns inte, menar Lehtinen.

Mycket psykisk ohälsa beror på stressen vi upplever idag.

- Jag tror att stress överlag kommer inifrån, alltså sådär från människan själv, att man själv ställer för höga krav på sig själv. Så jag tror inte vi enbart kan skylla på skolan, utan man måste säga till sig själv "vad är mina mål?", säger Lehtinen.

Ibland handlar det helt enkelt om att vi sätter ribban för högt. Om vi skulle sänka våra krav på oss själva och ha mer realistiska mål, skulle stressen också minska.

Text skriven av: Lovisa Viinikka, Tölö gymnasium

Läs mera:

Mats Rosenqvist står framför en graffitivägg.

"Att må psykiskt illa är så vanligt men ändå så hysch hysch"

Det är kväll den 20 augusti 2014 och Mats Rosenqvist kan inte sova. Instängd på sitt rum hemma i Raseborg sitter han och är fullständigt övertygad om att Finland alldeles snart ska befinna sig mitt i ett brinnande krig. Mats rakar av sig håret och gör sig redo för vad som komma skall. Han vet ännu inte att han balanserar på psykosens brant.

Läs också

  • Föredragsmaraton – 24 timmar live om Finland

    Kom med och upplev Föredragsmaraton!

    Den 8–9 september händer något som aldrig hänt förut: över 60 forskare och experter samlas på Svenska Teatern i Helsingfors för att ge inspirerande kortföredrag om Finland – i hela 24 timmar. Föredragen handlar om allt från babylådan, Mannerheim och mode till torkskåp, krig, slang och snus.

  • Yrsa Grüne: Nyfikenheten har drivit mig

    "Det har alltid varit orden som har varit viktiga."

    Från beatlemania till Belgrad, från Brasilien till Banda Aceh. Utrikesjournalisten och ledarskribenten Yrsa Grüne tar oss i sitt sommarprat på en resa genom såväl arbetslivet som det personliga.

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad hittar man i vår skolmat?

    Maten i Winellska skolan i Kyrkslätt granskades.

    Elever i Winellska skolan i Kyrkslätt granskade sin skolmat. Resultatet visar både för- och nackdelar.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan