Hoppa till huvudinnehåll

Skogsexportens framgång hänger på var tionde finländare

En grupp skogsingenjörsstudenter bekantar sig med ett skyddsområde
Det ska vara ekonomiskt att både skydda men också avverka skogen, lär Britt-Marie Fagerström sina skogsingenjörsstundenter. En grupp skogsingenjörsstudenter bekantar sig med ett skyddsområde Bild: Mårten Wallendahl / Yle Yrkeshögskolan Novia,novia

Det investeras miljarder i skogs- och pappersindustrin runt om i landet. Men ska Finlands största exportindustri faktiskt utnyttjas till fullo, behövs mera engagemang från gräsrötterna.

Det är en solig dag i skogen, där ett knappt tiotal skogsingenjörsstuderande bekantar sig med ett skyddat skogsområde. Att låta skydda skog har blivit populärt, då ägarna får en ekonomisk kompensation som inte kräver så stora arbetsinsatser.

Ryskt importvirke kan fördubblas igen

Men ska skogsindustrin få sitt virke, behövs avverkning och långsiktig planering. Idag är industrin beroende av importvirke, i större grad än de borde. Skogarna växer snabbare än de avverkas, och det beror till stor del på passiva skogsägare.

Men trenden är på stigande, då trävaru- och pappersprodukter drar bra just nu, så nyinvesteringarna är vältajmade.

- Det är positivt att industrin satsar så mycket i Finland just nu, i stället för att som tidigare mest investera utomlands. Så det ser bra ut för våra nyutexaminerade ingenjörer, säger Britt-Marie Fagerström som är lektor för skogsingenjörsutbildningen på Yrkeshögskolan Novia i Raseborg

Hon ser att intresset för branschen är på en god nivå, men samtidigt vissa flaskhalsar i tillgången på skogsmaskinförare. Även om utbildningskvoterna har höjts, kommer det att finnas behov för fler, räknar Fagerström.

Rollspel träning inför betongdjungeln

Även om skogsvårdsföreningarna gör sitt yttersta för att rådge och sporra skogsägarna till ett optimalt nyttjande av virkesresurserna, finns det mycket mera man kan göra.

- En stor utmaning är de urbana skogsägarna, speciellt innanför Ring 3, som eventuellt fått marken som arv och saknar koppling till själva skogsbruket, säger Johnny Sved som är lektor i virkesanskaffning på Novia.

Han berättar att en del av utbildningen för de blivande skogsingenjörerna går ut på att lära sig att motivera skogsägarna till större aktivitet.

- Vi har exempelvis rollspel, där en spelar en motsträvig skogsägare och rådgivaren försöker övertyga varför det lönar sig att sälja skog.

Det har ingenjörsstuderande Mika Hildén varit med om och han är inställd på att övertalning kan bli en viktig uppgift. Tursamt nog finns det ekonomiska incitament.

- Det är en utmaning och jag har ingen stridplan för hur man får dem aktiverade. Men redan att man upplyser ägarna om att hur mycket pengar de kan få för en avverkning kan sporra dem, räknar Hildén med.

Mika Hildén avslutar just sitt andra studieår för sin ingenjörsexamen och han är fullt övertygad om att skogsbranschen är värd att satsa på, både för egen del, men också nationalekonomiskt.

- Vi bor ju i Finland och skog är det vi har. Den tar inte slut, utan växer snabbare än den avverkas just nu, så visst är det här en framtidsbransch, säger han.

Österbottningar får sälja allt

På skogsvårdsföreningen vet man att de stora investeringar som görs ökar efterfrågan på virke på många håll i landet. Jättefabriken i Äänekoski som snart står startklar, kommer att behöva tillskott från österbottniska skogar. Men höjs inte virkesuttaget, kommer industrin på sikt ha behov av förhöjda mängder importvirke, främst från Ryssland.

Stefan Borgman, utvecklingschef på Södra skogsreviret
Blir alla investeringar verklighet, påverkas hela landet, säger Stefan Borgman Stefan Borgman, utvecklingschef på Södra skogsreviret Bild: Mårten Wallendahl / Yle södra skogsreviret

De planerade storinvesteringarna finns främst i östra och norra Finland. Inga fabriker planeras till de södra landsdelarna. I förlängningen kan ändå den höjda virkesefterfrågan påverka skogsägarna i Nyland och Åboland.

- Konjunkturerna påverkar inte våra virkesmängder så mycket, men om alla planerade nyinvesteringar förverkligas, så påverkar det hela landets virkesflöde, säger Stefan Borgman som är utvecklingschef för Södra skogsreviret.

Högre virkespriser önskas

Efterfrågan på yrkesfolk måste tryggas, men på Södra skogsreviret är man inte övertygad om att arbetskraftsimmigration är rätt sätt. Förutom yrkeskunskap inom branschen måste man också behärska de nationella språken. För det kommer att krävas allt mera personlig kontakt och övertalningsförmåga, är utvecklingschefen övertygad om.

- Vi har 600 000 skogsägare och den största frågan är hur de kan aktiveras och hur skogen sköts på lång sikt. Men man måste också få en skälig ersättning för virket. Och visionen är att det kommer att bli lite bättre på den punkten, säger Borgman.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi