Hoppa till huvudinnehåll

"Det blir bara sämre för oss döva och hörselskadade"

Olof Ahlskog i Korsholm är gravt hörselskadad. Han behöver tolk till exempel när han deltar i veteranbilsträffar. Här poserar han med sin Saab, årsmodell -75.
Olof Ahlskog i Korsholm är gravt hörselskadad. Han behöver tolk till exempel när han deltar i sina veteranbilsträffar. Här poserar han med sin Saab, årsmodell -75. Olof Ahlskog i Korsholm är gravt hörselskadad. Han behöver tolk till exempel när han deltar i veteranbilsträffar. Här poserar han med sin Saab, årsmodell -75. Bild: Yle/Anna Kurtén olof ahlskog

Från och med nästa år kan det bli svårare för personer med funktionshinder att få tag i en tolk. Orsaken är FPA:s nya upphandlingsvillkor.
- FPA borde lyssna på oss, säger Olof Ahlskog i Korsholm som är gravt hörselskadad.

Olof Ahlskog har haft hörapparat sedan han var tre år gammal. Utan hörapparaten skulle han vara helt döv.

Tack vare att han är van att avläsa läppar klarar han både bank-och läkarbesök utan tolk, men till exempel vid möten behöver han hjälp av en tolk för att hänga med.

Implantatet hjälper Titi att höra.
År 2016 beviljades nästan 6 000 personer med funktionshinder rätt till tolktjänster. Implantatet hjälper Titi att höra. cochlea implantat

För Ahlskogs del handlar det om tiotals timmar tolktjänster per år.

Rejält minskade tolkresurser nästa år

Olof Ahlskog är en av dem som berörs av FPA:s pågående upphandling av tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.

Personer med hörselskada, kombinerad syn- och hörselskada eller talskada har rätt att anlita en tolk för att till exempel arbeta, studera, sköta ärenden och delta i fritidsaktiviteter.

Från och med 2018 ändras många villkor som har att göra med tolktjänsterna.

Annika Aalto, specialsakkunnig på Finlands dövas förbund, säger att farhågorna är många bland tolkarna.

Annika Aalto, De dövas förbund.
Annika Aalto på Finlands dövas förbund oroar sig över både tolkarnas och klienternas situation. Annika Aalto, De dövas förbund. Bild: Privat de dövas förbund

- Tidigare har FPA anlitat över 800 tolkresurser, som det kallas. Nu planeras tolkresurserna skäras ner till under 500.

"Många tolkar kommer att vara utan arbete"

En resurs betyder inte alltid en tolk utan kan också bestå av två tolkar som arbetar deltid.

Räknat i tid innebär en tolkresurs 1 130 arbetstimmar per år, vilket betyder 4,7 timmar tolkning per dag.

- Det här orsakar nu diskussion, huruvida det är en realistisk uträkning. Det betyder att många tolkar kommer att vara utan arbete, eller i varje fall inte få tolkbeställningar via FPA. Och de flesta tolkbeställningar görs nuförtiden via FPA.

I Österbotten skärs antalet tolkresurser ner från 48 till 43, enligt de uppgifter som tolkarna har fått.

Det blir svårt att försörja sig som tolk.― Annika Aalto, Finlands dövas förbund

- I det långa loppet ser det tyvärr ut som så att det i framtiden kanske inte är möjligt att försörja sig som tolk. Att arbeta deltid kan lyckas men att arbeta heltid kan bli knepigt, säger Annika Aalto.

Vissa områden ska klara sig på en tolkresurs

FPA har också slagit fast hur många tolkresurser som kommer att anlitas i olika områden, vilket är problematiskt, enligt Aalto.

- Det finns områden där FPA kommer att anlita bara en resurs för skrivtolkning. Om det är så att tolkningen i praktiken sköts av en enda person blir det då omöjligt för två personer i det området att få en tolk samtidigt.

Det här tycker Olof Ahlskog låter både ologiskt och hemskt.

- Vad gör man om det är nödfall och man måste till sjukhuset då tolken är reserverad av någon annan?

Bokstaven P
Tolkar i finlandssvenskt teckenspråk har inte utbildats på över 20 år. Bokstaven P Bild: Yle/Patrick Holmström bokstaven p

En annat nytt villkor gäller tolkbeställningens längd. Om en klient har bokat en tolk för ett två timmar långt möte och mötet drar ut på tiden så betalas ersättningen bara för den avtalade tiden.

- Det gör att teckenspråkiga inte jämlikt kan delta i möten då tolken ska gå iväg en viss minut och inte kan vara flexibel, säger Aalto.

De teckenspråkiga kanske slutar beställa tolk.― Annika Aalto, Finlands dövas förbund

Tolkarna arbetar inte direkt för FPA utan FPA anlitar olika serviceproducenter som i sin tur anlitar tolkar.

Det betyder att FPA:s ändrade avtalsvillkor inte automatiskt betyder att tolkarnas avtalsvillkor förändras, eftersom det beror på tolkarnas kollektivavtal och hurudana villkor tolken har avtalat om med sin arbetsgivare.

Men på lång sikt kan det här leda till försämringar för tolkarna, säger Aalto.

Alla ska behandlas lika

Annika Aalto ser en risk att teckenspråkiga inte längre kommer att orka beställa en tolk om tillgången till tolktjänster försämras.

- Det är en farhåga nu, att de teckenspråkiga slutar beställa tolkning. De tänker kanske att de skulle behöva gå till banken men att de ändå inte får en tolk så de orkar inte försöka.

- Det är absolut inte rätt, säger Aalto.

- I Finlands grundlag och i FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning står det att alla ska behandlas jämlikt.

Många problem sedan FPA tog över

Aalto säger att det redan då FPA tog över tolktjänsterna år 2010 förekom problem med långa köer och tolkbeställningar som försvann.

FPA-byrån i Jakobstad
FPA har haft ansvar för tolkningstjänsterna sedan 2010. FPA-byrån i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman kela

Samma erfarenhet har Olof Ahlskog i Korsholm. Ahlskog håller med om att alla kanske inte orkar kämpa för att beställa tolk.

- Ännu på 1970-talet använde många döva sina barn som tolkar. En 8-åring kunde följa med sin döva förälder till banken för att ta lån. Numera använder man en tolk till viktiga ärenden och så ska det vara, säger Ahlskog.

"FPA borde lyssna på oss"

Ahlskog tycker att FPA borde lyssna på tolkarna och de döva kunderna.

- Jag tycker synd om alla tolkar som studerat i flera år för att ge service till oss. Många tolkar kommer att sluta eller byta jobb.

Något positivt finns det ändå i de nya upphandlingsvillkoren, säger Annika Aalto.

- Till exempel får klienterna möjlighet att göra en egen tolklista åt sig, vilket betyder att de själva får berätta vilka tolkar de vill använda. Till exempel kan man önska en viss tolk i arbetssituationer och en annan tolk då man går och rider.

FPA kommer också att diskutera med klienten om tidpunkten för tolktjänsten. Om det inte går att få tolk till en viss tidpunkt kommer FPA att diskutera med klienten om det går att flytta på tidpunkten, till exempel då det gäller ett bankbesök.

- Det är en stor förbättring, säger Annika Aalto.

Utbildning på svenskt håll saknas

Ett problem på svenskspråkigt håll är att FPA har slagit fast en viss utbildningsnivå för tolkarna. Problemet är att det inte funnits någon svenskspråkig utbildning för teckenspråkstolkar i Finland sedan 1993.

- Det gör att det finns svenskspråkiga tolkar som har lägre utbildning än vad FPA nu kommer att kräva eftersom de inte har kunnat utbilda sig vidare.

Teckenspråk
Tolkar med svenska som modersmål har också rätt att arbeta på finska även om de i första hand ska betjäna svenskspråkiga klienter. Teckenspråk Bild: Yle/Mika Kanerva hörselskadad

Tidigare har FPA anlitat 21 tolkar som har finlandssvenskt teckenspråk och svenska som arbetsspråk. Det antalet minskar nu.

En förändring som Aalto ser som positiv är i alla fall att de svenskspråkiga resurserna i första hand kommer att användas för svenskspråkiga tolkningssituationer.

Upphandlingen av tolktjänsterna har väckt en hel del diskussion i offentligheten, men FPA kommenterar inte upphandlingen under processens gång. Det skulle äventyra en jämlik behandling av anbudsgivarna, skriver man i ett pressmeddelande.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten