Hoppa till huvudinnehåll

Hjärnceller dör inte av alkohol - här krossar vi 7 myter om hjärnan

En röntgenbild av en skalle.
Din hjärna är en stor och mjuk sak. Den kan jäkligt många häftiga saker, men den kan inte bli smartare av det fleromättade fettet omega 3. En röntgenbild av en skalle. Bild: All Over Press neurokirurgi,skallen,hjärnskakning,hälsa,magnetisk resonanstomografi,hjärnforskning

Är det sant att du bara använder tio procent av din hjärnkapacitet? Är kvinnor bättre på att använda båda hjärnhalvorna? Kan du träna upp ditt minne? Här får du veta om hjärnmyterna stämmer eller inte.

Att i tidig ålder lära dig två språk påverkar din hjärna på ett positivt sätt! Det visar ny hjärnforskning vid Helsingfors universitet. Nu vet vi alltså att det är bra att lära sig två språk, men hur är det med andra påståenden? Är det till exempel sant att vi bara använder tio procent av vår hjärnkapacitet?

Vi kollar upp några myter tillsammans med Hasse Karlsson som är professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri vid Åbo universitet.

MYT 1: Du använder bara tio procent av hjärnan - FALSKT

- Ingen vet riktigt varifrån påståendet kommer. Det sägs att Einstein någon gång ska ha sagt att han bara använder tio procent av hjärnan, men om man tittar på modern forskning och resultat av hjärnavbildning så verkar det vara klart att det inte finns några ställen i hjärnan som inte fungerar eller sover. Hjärnan fungerar i princip hundraprocentigt hela tiden.

Hasse berättar att hjärnan fungerar som en helhet. Den är som ett stort nätverk där alla delar är sammankopplade.

MYT 2: Högra hjärnhalvan står för logik och den vänstra för kreativitet – FALSKT

- Om man tittar på forskning som gjorts i samband med att man väckt känslor hos människor och sedan med magnetkamera tittat på vad som händer i hjärnan, så visar den att båda hjärnhalvorna aktiveras på ett nästan likadant sätt, säger Hasse.

Vissa funktioner rör sig mer i den ena hjärnhalvan men när det kommer till stora saker som logiskt tänkande så arbetar hela hjärnan.

Hasse Karlsson.
Hasse Karlsson har koll på det här med hjärnkapacitet. Hasse Karlsson. Bild: Yle/Christa Mäkinen hasse karlsson

Kan du då träna upp din hjärna så att du börjar använda den ena hjärnhalvan mer än den andra? Nej, det går inte heller.

- Det är praktiskt taget omöjligt eftersom hjärnhalvorna är kraftigt sammankopplade. Det som händer i den ena hjärnhalvan påverkar den andra. Därför går det inte att endast träna den ena sidan.

Stämmer då den gamla myten om att kvinnor är bättre på att göra två saker samtidigt eftersom de har lättare för att använda båda hjärnhalvorna? Nej, inte vad Hasse vet i alla fall.

- Det kan hända att det finns vissa könsskillnader i hur man använder hjärnan, vissa nyansskillnader, men det finns inget vetenskapligt bevis på att det är någon större skillnad mellan könen, säger han.

MYT 3: Ditt IQ är det samma livet ut - FALSKT

Nej, det är inte så att du föds med ett visst IQ och sedan kan du aldrig bli smartare än det. Det beror också på vad vi menar med IQ, förklarar Hasse.

- Tänker du på intelligens som ett lite bredare begrepp som har att göra med förståelse av helheter och djupare saker, så blir du bättre på det hela tiden ju äldre du blir.

En viss form av intelligens blir alltså bättre ju äldre du blir, men en annan del som till exempel har att göra med snabbhet, hur snabbt hjärnan fungerar, den blir sämre med tiden. Det för oss också vidare till nästa myt, hjärngymnastiken.

MYT 4: Du kan träna minnet med hjärngymnastik – FALSKT

- Det finns väldigt klara bevis på det här. Om du tränar upp minnet genom att räkna siffror, aritmetik eller något annat, så generaliseras det inte till andra områden gällande minnet. Det är den specifika saken du tränar upp som blir bättre, men minnet blir inte allmänt bättre, säger Hasse.

En hand som håller i ett memorykort.
Att spela minnesspel gör dig bra på minnesspel. Inte på att minnas. En hand som håller i ett memorykort. Bild: Ismo Pekkarinen/All Over Press minnet (kognition),memory

Så om du spelar ett minnesspel varje dag blir du alltså väldigt bra på just det minnesspelet, men det kommer inte hjälpa dig att komma ihåg var du lämnade dina hemnycklar och telefon.

MYT 5: Omega 3 gör mig smartare – FALSKT

Hjärnan behöver fett och därför frodas den om du äter Omega 3. Tyvärr stämmer det här inte heller. Det finns inget mirakelpiller som gör dig smartare, inga genvägar. Finns det då något jag kan göra för att bli smartare? Jo, troligtvis, men som med allt annat så kräver det också att du verkligen gör något.

- Att du gör saker mångsidigt, alltså att du lyssnar på musik, motionerar, läser mycket och försöker göra saker som kräver hjärnkapacitet, säger Hasse.

MYT 6: När du dricker dör hjärnceller – FALSKT

Hjärncellerna dör inte, men något händer nog där inne när vi dricker för mycket.

- Hjärncellerna finns kvar men det är vissa delar av hjärncellerna som minskat i volym. Till exempel har det myelin som omger hjärncellerna minskat, och vissa banor i cellerna har krympt. Men troligtvis är det inte så att själva hjärncellerna dör.

MYT 7: Alla minnen, ända sedan du var barn, finns sparade i hjärnan – FALSKT

- Det stämmer inte på något sätt. Minnen innebär på sätt och vis att vissa hjärnbanor har förstärkts, men de finns inte där hela tiden och det är många saker som vi glömmer bort på ett sådant sätt att hjärnan förändras. De finns inte där längre. Så tanken att de ska finnas där livet ut stämmer inte alls.

Två små barn sitter under samma filt framför en liten julgran.
Syskon kan ha totalt olika minnen av exakt samma händelse. Två små barn sitter under samma filt framför en liten julgran. Bild: All Over Press jul,barndom,värme,filtar,barn (familjemedlemmar),barn,Julafton,barnomsorg

Minnen kan också förändras varje gång vi tar fram dem. Om du till exempel får någon ytlig stimulans när du kommer ihåg något, kan minnessystemet förändras och innehållet i minnet förändras. Hit hör något som kallas för false memories, alltså att du kan komma ihåg något som inte riktigt har hänt.

- Det beror på att minnesbanorna alltid blir lite ostabila när man kommer ihåg något och just i det skedet kan man påverka hur minnesbilden ser ut, säger Hasse.

Många har kanske minnen från barndomen som egentligen inte är minnen, utan det är historier som folk berättat, eller fotografier man sett.

- Likadant kan också syskon komma ihåg exakt samma händelse på två helt olika sätt, säger Hasse.

Nyligen publicerat - X3M